Senaste kommentarerna i forumet

Du klarar det ☺

Så bra du skriver. Naket & ärligt. Tack för det ? Å tack för dina ord inne hos mig, det värmer. Ja fyllan är inte vacker den tär på kropp & själ. Bra att du stod emot det där glaset rosé. Styrka till dig att forsätta din vandring till ditt äkta jag ?

Jo jag pratar med barnen, mina flickor är ett stort stöd. Men sant som du Mimmla skriver att han får uppmärksamhet. Jag tog ett beslut i går kväll att nu rensar jag. Jag har börjat plocka ihop han grejer i säckar för nu har jag fått nog. Vi måste gå vidare nu och ta hand om oss själva, både jag och barnen.

För jag vet hur det slutar!

Och resonemanget :) Rabbitgirl!
Visst är det som du skriver längtan efter 1-2 glas som är normalt, det gör ju alla andra... Men precis som du skriver är det hela flaskan som ryker! Ångest och pinsamheter. Bättre att låta bli helt!
Heja dig!

är så himla konstiga.
Nej, Rabbitgirl, du längtar inte efter 1-2 glas vin och god mat. Du längtar efter en hel flaska, vem försöker du lura? Lägg av.
Längtar du också efter allt annat som kommer efteråt? Efter tröttheten dagen efter, huvudverken? Kanske längtar du också efter att kräkas? Stå där i badrummet och kräkas upp allt god mat? Eller att skriva pinsamma medellanden till folk som du inte kommer ihåg dagen efter? Eller kanske liten blackout? Du kanske längtar efter att ramla och få blåmärken? Kommer du ihåg detta blåmärke som du fick i oktober? Runt ögat? Blåmärket var kvar under två veckor, alla undrade vad det var. Denna gång kanske lyckas du slå ut ditt öga? Eller ramla nedförtrappan och slå ihjäl dig. Vill du göra det idag Rabbitgirl?
Nja... Inte riktigt.
Klarar mig helst utan. Även om det blir en trist kväll.

Nu har han varit på jobbet och hämtat sprit så han kan supa sönder sig i dag. Hatar det här, får sån ångest vet inte hur jag ska bete mig. Känner för att ringa och skälla på han men det funkar inte, vet det sen gammalt så får istället sitta här med ångest och tungt hjärta.
Det är tredje dan i raden han blir hemma från jobb för att kunna dricka. Officiella anledningen är förkylning och feber men alla vet, men han tror att han så diskret. Han spenderade gårkvällen med att dricka, knappt talbar, glömt vad vi pratat om och han hade ringt sin ex fru antal gånger tills hon inte orkade längre. Önskar att jag visste hur jag skulle ta tag i detta för honom, för mig och för resten av hans familj

Önskar dig en fin fredag. Att stressen som driver fram tankarna på flykt inte får den plats de vill ha. Har aldrig tänkt så mycket på vad stress faktiskt gör med oss tidigare.
⭐️ Kram

Tror att det är så bra att skriva ner tankarna. Vilka frestelser du står emot såhär i början. Imponerande! Det säger nåt om hur bestämd du är i detta. Lycka till nu!

Poppe, välkommen hit! Bästa valet du kan göra! En bra början. Skapa din egen tråd, skriv från hjärtat i med och motgång, läs andras berättelser och njut av en fantastisk resa till ett nyktert liv. Du är inte ensam här.

En minut, en timme, en dag i taget. Visst orkar du! ❤

Vissa tycker om smaken av A. Själv har jag bara velat bli berusad. Ingen alkohol är godare än kall juice kall cola osv, för mig. Har aldrig förstått mig på rödvin tex. Så jag har inte a-fria drycker som alternativ. Det med att kunna ta 2 glas vin och hålla sig till det en kväll...För min del känns det som rysk roulette. Vill inte riskera mitt nya fina liv för alkohol. Det finns säkert personer som fixar det. Men jag vill inte. Kanske verkar tråkigt att som jag avstå fester osv. Men är det vad som krävs så avstår jag. Jag har nog festat så det räcker och blir över. Du kommer att hitta ditt sätt. Tänk till före bara så ordnar det sig. Svårt att avstå? Minns dom värsta fyllorna du haft, och vad du gjort, det kan hjälpa till att mota sug.

Det är smart att göra något fysiskt när suget kommer. Som tur är glesnar gångerna med sug ju längre tiden går. Du verkar ha funderat ordentligt på mycket kring ditt A intag, så du har motivation och styrkan med dig :) Familj och vänner likaså, underbart!

Jag är med. Dag 1. Har vaknat med ångest så många ggr. Känt detta självförakt men nu vill jag förändra mitt destruktiva liv. Jag vill inte isolera mig mer med vinflaskan nära till hands, ensam i soffan. Jag orkar helt enkelt inte mer.

"Kvinnor som älskar för mycket" ska jag leta rätt på.

Du satte fingret mitt i prick. Åh vad klok du är Ullabulla. Det kommer alltid finnas en del av mig som kommer fundera, tänk om...

Nu har han gjort flera val, pga sjukdomen eller personlighet som signalerat med röd blinkande lampa att han valt bort en relation och framtid med mig. Det ska bara fastna i min hjärna.

Jag förtjänar faktiskt någon som uppskattar mig, väljer mig och inte sviker mig gång på gång. Det kommer bara att ta lite tid till jag landat i att någon kan älska mig och väljer mig varje dag. Ser fram emot den dagen! ❤

..Efter hyfsad sömn men med övertydligt symboliska mardrömmar som väcker mig i gryningen, sträcker jag sakta på mig igen. Som jag alltid gör på dag fyra.

Jag vågar betrakta mitt ansikte i spegeln. Spåren är kvar. Kanske det bara är jag som ser? Kanske inte. Troligen inte. Jag ser ju själv hur andra ser ut i min ålder som dricker hårt. Den där grova hyn med den lila och rödflammiga tonen, ibland med gulvit anstrykning i botten, Påsarna under ögonen och de djupa vecken mellan kind och näsa. Det lite sjukplufsiga. Kanske inte alltid kommande av alkohol, men påfallande ofta hos dem jag vet dricker i överkant.

Smink hjälper inte men jag sminkar mig ändå, för det är dag fyra och jag försöker räta på ryggen och ska försöka möta dem jag måste möta och lådsas som ingenting: Dölja att jag på ett par dagar, i min ensamhet, drack litervis med vin och visst några öl med, som klubbade ned mig i minnesförlust och redlöshet och fylledvala. Jag är glad att jag inte fångade mig själv på film när det pågick. Eller också borde jag ha gjort just det, i avskräckande syfte. Jag måste ha utgjort en äckligt patetisk och sorglig syn, det är ett som är säkert.
Hur mitt hem fortfarande är äckligt och sorgligt och patetiskt säger en del bara det.
Jag städar kattlådan, sopar upp trasigt glas från golvet. Tomflaskorna samlar jag skamset ihop i en papperskasse. Dem ska jag slänga sedan någon dag. I en glasåtervinning där ingen ser mig. Orkar inte slänga matrester och plocka undan prylar och vädra och vattna blommorna. Fortfarande dränerad och orkeslös och klen.
Vågar mig ut och i väg för att göra det jag ska. Ångest finns där latent och jag är lite rädd för att ha med folk som hör min vardag till att göra. Men jag fixar det och förstår, eller tror, att de inte förstår att jag precis. ynklig och skakig, kravlat upp över kanten till en alkoholavgrund. Igen, som så många gånger förr.
När solen börjar gå ned över dag fyra går jag ut en sväng med hunden på syrendoftsgatorna. Möter en granne jag umgås med i bland. " -Ett litet glas rosé kanske?"
Jag tackar nej fast han berättar att han köpt vin i tyskland, att terassen är nyoljad att sonen fått sommarjobb att de har bytt foder till hunden och att frun har badat i havet och det var tio grader varmt. Skyller på att jag har en del kvällsjobb att göra.

Är nu uppriktigt nöjd med att vara hemma och läsa (utan kvällsjobb) och slippa ett glas (och två och tre och fyra glas) rosé.
Det där slentrianpratandet som kräver slentriandrickande. Det är ju inte "jag".

Egentligen.

Så tänker jag nu, på dag fyra.

Tack för frågan rabarber, nu jagar jag första veckan ?, vilket blir din vecka 8!

Det är en enorm bedrift av dig som jag också vill nå!

Känner jag har mer och mer kontroll på suget, kommer på kvällen men jag kan flytta fokus ganska fort.

Men jag tar ju en löpträning direkt när suget kommer, och efter det känns det ännu bättre att flytta fokuset på A.

Löpning fyra kvällar i rad har nog aldrig hänt, så det är positivt på alla sätt.

Hur går det för dig? Nu har det gått ett par dagar till - känns det fortsatt bra?

För era svar! Ska fundera hur jag ska göra! Som sagt när jag dricker lyckat så gillar jag mig själv men när alkohol djävulen slår till och jag bara strävar efter mer och mer hatar jag mig själv. Jag tycker ju även om alkoholfritt så om det är smaken jag vill åt funkar ju det också. Men är väl bara inse att det är alkohol djävulen som spökar allt som oftast dvs inte smaken utan känslan att få fly bort/vara bortdomnad dvs bli full som lockar mest. Om det är det jag eftersträvar så ska jag låta bli! Vill ju ej vara så!

Vad kul att läsa att du mår bättre. Det är du värd.

Snyggt jas75! En sån styrka du hanterar det med!
Jag är imponerad…och det är så bra att du är här och berättar.
För vem vet? Du kanske även har tagit den där smockan för mig och många andra, lite grann och på sätt och vis i alla fall, genom att påminna.
Det kunde lika gärna ha varit jag och det kunde ha slutat mycket, mycket värre än det trots allt gjorde för dig.
Jag är stärkt av din styrka just den här dagen.
Tack för det!

Fina Rädd. Läste igenom din tråd och du skriver så fint och dina texter ger mig styrka. Vad klok du är. Och visst är det svårt att veta hur de där hålen och hindren man ser ska fyllas och kommas över utan A. Jag har inga svar men tror det tar tid att omprogrammera sig. Hitta sina svaga punkter. Du nämner ensamhetskänslan. Kanske börja där?
Många kramar. Det här fixar vi...

??

Stark stark beslutsamhet att leva helt utan A nu. Suget kom redan vid lunch men den här ggn gick jag in i känslan och lät den vara där. Jag kände mig nästan tacksam att det hade börjat för det innebär att jag är på väg till andra sidan. Kändes faktiskt enklare att hantera suget då och det gick över fort. Även börjat skriva en egen dagbok.

Tack för.allt stöd

Vi vill må bra och visst är vi värda det resten av livet!

Men det är just det medberoende är.
Att inte kunna släppa taget om alkoholisten.
Man kan inte sörja på ett normalt sätt just för att orsaken att ma går isär är så sorglig,en sjukdom.
man känner sig både sviken själv och som att man sviker den som faktiskt är sjuk.
Men en fantastisk bok jag kan rekommendera som satte allt på plats för mig är "kvinnor som älskar för mycket" Den var en bibel för mig och jag fick lära mig jättemycket om mig själv.
Inte om alkoholism utan just om mig själv och varför jag fungerade så korkat.