skrev Mick i A-djävulen får inte vinna igen!

Jag har varit borta härifrån en tid men jag läste just igenom din tråd, vet inte riktigt vad jag ska säga, men ta hand om dig ?


skrev jas75 i Stöd

Vad kan du göra då? Ringa nya kvinnan, se nån bra film, frossa i goda dyra ostar, Chirra, carra dricka litervis med ramlösa Ginger ale lr nått annat som du tycker är gott. Ut å springa. Jag tycker det gick lättare när jag slutade tycka synd om mig själv. Det är bara du som kan bestämma & göra ett val. Att vilja vara nykter. Håller tummarna för dig :)


skrev aeromagnus i Är jag alkoholist?

Att sätta etiketter på människor är inte min grej men man kan nog lugnt säga att du ar en klar beroendeproblematik eftersom du får abstinens och inte kan vara utan. Jag skulle nog kontakta sjukvården för hjälp eller en beroendemottagning. INNAN något allvarligt inträffar


skrev Studenten i Jag är här nu.

Dagarna rullar på. Vissa dagar är tyngre än andra med ångest och stress, andra är enklare och glädjefyllda.
Idag stannade jag upp i nuet när vännerna från skolan stod i en ring och diskuterade lunchställe, då kände jag samhörighet och lycka. Tänk att dessa goa och intelligenta kvinnor finns i mitt liv, att jag har möjligheten att studera på högre nivå, att vi klarar detta tillsammans. Det var fint.
(det blev kycklingsallad till lunch btw ;) )

Att sätta sig själv en kväll/dag och dra en vinare känns avlägset nu, lika så att dricka för att minska ångesten. Däremot förstår jag att det kommer komma tillfällen som kommer pröva mig, men jag är redo. Står stabilt med fötterna. Har inte gått och pratat med min samtalsperson sedan i mars, men jag överlever ändå. Eller rättare sagt, jag lever.

I kväll ska jag gå på yoga med en annan vän, sakta men säkert börjar träning bli en del av vardagen oxå. Längtar till att känna mig fysiskt stark igen.
Hoppas ni mår bra där ute i cybervärlden. Tänker på er <3
Kram


skrev Studenten i Jag är här nu.

Välkommen hit! Vad bra att du tar tag i alkoholen, det gör mig glad att läsa. Skönt att även ätstörningen givit med sig, men jag tror precis som du skriver att du får vara väldigt försiktig. Jag känner igen mig i att dricka sig snyggare, har läst någonstans att man ser sig som 30% snyggar när man är berusad (måttligt) och den "forskningen" har fått mig att ta både 2 och 4 glas extra. Men jag jobbar på det, ingen fuldag på ett tag nu. *tummen upp*

Nä jag känner inget större behov att tävla mot andra, (jag är väl vad andra säger vacker, egentligen) och för honom är jag vackrast i världen oavsett om jag går upp eller ner. Han älskar mig för mig, min humor, mina värderingar och mycket annat. Aldrig har han sagt något som skulle kunna ge mig komplex eller självtvivel. Han är en bra man min man. Problemet för mig är väl att jag aldrig blir nöjd med mig själv. Att jag oavsett kroppsform, med mer hull på höften eller med höftben som syns, ändå inte är nöjd. Vad han tycker om mig är inte det stora problemet, och skulle jag känna att jag skulle behöva tävla med andra brudar för att få hans uppmärksamhet så hade vi haft större problem i relationen.
Ta hand om dig!
Kram :)


skrev jas75 i Behöver lite vägledning

Som dricker/druckit i smyg. Jag är en av dom som gjort det. Det är allt annat än bra! Det tog mig 6 månader nykter för att ta ett återfall & då köra full, blev tagen av polisen som tur var. Det var då jag vaknade. Ingen kan bli nykter åt en, man måste vilja själv! Ta kanske en vit månad för att hinna landa & se nyktert ;) på problemet.


skrev mattiasheja i Stöd

Ja, jo det var det jag menade med sista meningen. När man sitter där på kvällen så väger svepskälen väldigt tunga helt plötsligt.


skrev Levande i Troligtvis grov rattfylla!

Måste vara hemskt att gå och vänta så måste vara hemskt. Samtidigt har det ju kommit någon gott ur eländet, du har tagit tag i dina problem.
Starkt av dig att berätta om det och tar tag i problemen
Så kram och styrka till dig


skrev jas75 i Stöd

Mår du bättre av öl då?? Visst det dödar en stund, men sen då? Nu kanske jag låter hård men är det inte lite av ett svepskäl?


skrev jas75 i Troligtvis grov rattfylla!

Miss lyckad. Jag känner faktiskt själv numera att jag är värd att få må bra. Det är en skön känsla.

Mimmla ja de tog blodprov för blåsgrejen ville inte koppla upp sig mot datorn. Sedan så blev mitt blodprov inte ivägskickat på en gång utan en vecka senare av rent slarv.

Ja vad visade nu provet då? Hela 1.5 promille :( Inte helt oväntat, då jag dels bränner långsamt har alltid gjort & jag är gbp opad. Då går alkoholen ut snabbare i blodet än om man har en ''vanlig'' mage. Poliskvinnan jag träffade var jättefin, tyckte att det var ett bra initiativ att jag sökt för alkolås, det visar på att jag tar ansvar & att jag vill göra en förändring. Samt att det var bra att jag går på Cra det är en alkoholbehandling. Den slutar i augusti. Känner jag då ett behov kommer jag göra en ansökan & utredning för att kunna åka på behandlingshem. Nu är det bara att vänta på åklagare & få veta om det blir böter lr rättegång. Tydligen så är inte grov rattfylla spec högprioriterat så jag skulle ställa in mig på att det kan ta månader, suck! Jag vill ju veta nu! Men men, det är bara att fortsätta på den inslagna vägen. Nu kommer det jobbiga, att berätta för de mina, kurator & alkoholbehandlare om promillen. Tungt. Men jag känner inget sug lr behov av att dricka alkohol iaf. Det känns skönt. Livet är nog så mycket upp & ner än att jag ska sabba det med alkohol!!


skrev mattiasheja i Stöd

Jag vet. Men just nu mår jag så jäkla dåligt. Men jag kommer försöka. Men det är just en sån där anledning man vet att man tar fram ikväll. Bara ikväll, eftersom...


skrev jas75 i Dag 1

Vad roligt :) Visst är det förunderligt det där med rutiner. Som människa är vi ju vanedjur! Sedan jag slutade mitt destruktiva drickbeteende så har jag så mycket tid. Ska vara nykter länge för att hitta/skapa nya rutiner. Styrkekramar ☺


skrev jas75 i Mellan hägg och syrén.

Att gå till polisen är ju inte det roligaste en kan göra. Men är huvve dumt...

Lycka till ikväll. Bra inställning att hen får ta det som hen vill. Du är viktigast i ditt liv & ska följa ditt hjärta. Kram


skrev jas75 i Stöd

....tvärtom! Hon är inte värd att jag ska dricka öl må dåligt imorgon. Du är värd så mycket mer, att må bra & vara stolt över dig själv. Förstår att det du går igenom måste vara fruktansvärt, jag tänker på otroheten. Det måste göra ont! Men tänk om det händer barnen något ikväll & du har druckit & inte kan komma. Hur skulle det kännas? Är någon timme i dimman värt det? Styrkekramar ?


skrev mattiasheja i Stöd

Usch.Ska till jurist idag och träffa den otrogna frun för första gången på nästan en månad. Skakar av nervositet. Ytterligare en orsak att tänka att ett par öl ikväll måste jag nog ha. Hoppas jag får styrka att klara mig utan.


skrev Evangeline i Mellan hägg och syrén.

Tack Fröken lyckad!

Jag har varit på den här resan ett bra tag, känns det som. Jag har både läst och tom skrivit inlägg på det här forumet (hittar dem dock inte) förr. Men liksom så många andra kanske aldrig riktigt velat inse att jag och alkohol inte har ett bra förhållande. Det har bara blivit värre med det destruktiva dryckesmönstret och den efterföljande ångesten för varje gång jag trott att jag säkert kan dricka "ett glas eller två". Det blir liksom aldrig så där trevligt som jag låter mig tro i förväg. Den sista flaskan jag drack upp här om dagen ville jag inte ens ha. Jag drack ändå för att få den där ångestlindringen som vinet ger en stund - men kostar tusenfallt igen av ångest efteråt.
Och nu är jag här på dag två igen och undrar när det värsta ska gå över och om jag den dagen liksom alla gånger tidigare kommer på att jag ska försöka ta det där första glaset igen.
Blev just bjuden på middag i kväll hos en vän där alkoholen alltid flödar. De få vänner jag har är sådana. De har fria, kreativa yrken och kan "unna sig" alkohol vilken veckodag som helst och vilken tid på dygnet som helst. Sist jag umgicks med just den här vännen valde jag vatten - och skyllde dels på bilkörning men sa också att jag är rätt trött på allt slentriandrickande som förekommer i mina kretsar. Hen lystrade lite och såg ut som hen ville reflektera, men jag bytte samtalsämne. I kväll är jag rädd för vad som ska bjudas på i dryckesväg och det känns lite jobbigt att jag kanske måste ta en diskussion om att jag tackar nej till alkohol. För jag ska tacka nej, så får hen ta det hur hen vill. Nu har jag skrivit det här med, just in case.. Kram på er!


skrev Mia-Pia i Dag 1

Din kommentar gjorde min dag!!
Tack än en gång!


skrev Toker i Har äntligen erkänt för mig själv att jag är en alkoholist

Tror löpträning och att mina barn kom hem igen gav mig ett lugn och en normal trötthet.

Skriver på mobilen så får se senare hur "kladdig" texten blir.

Jag har läst mycket här på forumet i olika trådar, det ger mycket tankar och frågor.

Om jag utgår ifrån mig själv så känner jag aldrig något sug efter alkohol på morgonen, inte heller på dagarna. Utan det är alltid först när dagens alla göromål är klara. När jag är klar med allt och kan slappna av för resten av dagen, då som först kommer suget efter en öl eller ett glas vin.

Nä nu måste jag nog lägga lite tid på jobbet istället.


skrev miss lyckad i Mellan hägg och syrén.

Här finns mycket hjälp, tips och råd att få. Många olika liv och öden. Ska bli intressant att följa din resa...


skrev miss lyckad i Troligtvis grov rattfylla!

Jag känner många med mig som förmodligen inte blåst rent dagen efter, vid eventuell kontroll. Framför allt vi som bor på landet och inte har kollektivtrafik. Så klart ännu viktigare att vara rädd om körkortet. Men som en nära vän till mig sa " Han skulle aldrig sätta sig i bilen efter några öl, men när han är utan minne vet han inte vad som händer. Vet att det inte är en ursäkt och som tur, är denna vän också är nykterist nu. Jag hoppas det går bra för dig oavsett promille. Du är värd ett bra liv. Och du har tagit stegen mot det. Kram


skrev rabbitgirl i En trevlig present

så att jag vill gnälla...
Sovit så himla dåligt. Har ont i magen. Trött och omotiverat till arbete.

Det som vi ofta glömmer är att sluta dricka vin löser inte alla problem. Nästan tvärtom, de blir mer påtagliga och tydliga.
Måste jag vara på toppen varje dag?
Kanske ska jag strunta i att låsas att jag mår bra idag.


skrev Evangeline i Mellan hägg och syrén.

Har genom åren varit så rädd för sömnlöshet vilket bara är en av alla tusen anledningar som givit mig skäl att dricka. Jag bävade alltså som vanligt i går kväll inför natten. Drack kvällste i soffan och ville inte ens försöka gå och lägga mig. Bläddrade runt bland trådarna här och läste bakåt.
Blev därför förvånad över att jag plötsligt blev riktigt sömnig! Vågade ändå inte gå och lägga mig (jag är rädd för sängen och sömnlöshetsångesten jag förknippar den med). Somnade i soffan och sov gott säkert en hel timme innan jag gav sängen ett försök. Och jag sov tills klockan ringde! Har aldrig hänt förr när jag bestämt mig för att sluta dricka. Det brukar vara sömnlöst och svettigt, spända käkar och aldeles för mycket negativa tankar som tumlar runt.
I morse ringde klockan visserligen i en jobbrelaterad mardröm, men det var förvånansvärt skönt att inse att jag faktiskt hade sovit och det där bara var en dröm. :)
Nu kaffe, som jag sedan en tid har begränsat intaget av eftersom jag förstått att även kaffe kickar igång ångest, fast mer direkt än alkohol där ångesten kommer efteråt.
Så nu måste jag ta i tu med saker jag tappat i min sista session av drickande. Städa undan, ta en dusch och våga ringa alla missade samtal på mobilen. Jag känner mig fortfarande trött och klen i kroppen och rädd för livet utanför, men det är bara dag två och jag vet ju att dessa känslor snart är som bortblåsta. Jag försöker ägna mig åt mindfulness och acceptans den här gången, och det hjälper lite.

Tack jas75, för välkomnandet. Har läst vad du ska igenom i dag. Lycka till -kram. Det kan ju bara bli bättre, inte sant?


skrev anonyMu i Ångesten tar mitt liv...

Tack för att du delar med dig av dina tankar, erfarenheter och upplevelser. Du berikar verkligen forumet och min dag!
Kram på dig