Senaste kommentarerna i forumet

finaste du? / mt

Jag hoppas, för din skull, att du orkar leva dig igenom eländet utan att bli bitter. Som jag nämnt (tror jag) så vet jag av erfarenhet något om det du upplever. Att ha mycket ansvar, stort förtroende, ständiga risker att göra nåt misstag.... Och hur utmanande situationer sållar agnarna från vetet och visar vilka som står kvar när det blåser. Ge det den tid det behöver och ta hand om dig.
Önskar dig en fin dag ? / mt

Så sant som det är sagt.

När jag läste din kommentar kom jag direkt ihåg hur jag brukade säga till mullegubben, då för länge sen: Livet har lärt mig att i sista änden är det endast mig själv jag kan lita på.... Och faktiskt bevisade han det många år senare i sitt missbruk. Ändå är det ju faktiskt missbruket som var inkörsporten till det som blev den vändning som fördjupat vår relation. Och ändå var den 'bra' och grundad i kärlek från början. Nu är min man den 'sanna' S som jag mötte och blev förälskad i.
Och, ifall du tycker jag är sen.... så har jag redan gjort ett motionspass??? Vi kör i skift både här hemma och på forum?
Ha en fin dag! / mt

Att du fått vänta så här länge på provsvaret! Togs det blodprov?

Tror du att det har med förtroende att göra, att behöva och kanske vara tvungen att klara sig själv i unga år?
Att med sig själv kan man i alla fall vara trygg?
Lite otippat faktiskt. Men ytterligare ett fint exempel på hur vi här kan dela med oss av våra tankar
om vi bara vågar. Ja, nu vaknar du väl snart? Själv ska jag sova ?

//PP

Din betraktelse och parallell till saker vi skönmålar. En kärlek? En plats man bott på? Yngre dagar?
Den vackra flaskan och myset man ibland tänker på, som en vacker kvinna, som skulle förtvina till
den obehagligaste syn jag kan föreställa mig om jag nu skulle ta mig en bläcka.

En kvarts miljon visningar Berra! Ja, jag har ju läst det mesta med, och det har gjort nytta ?

Njut av livet hälsar numera 0,1088139282 %

//PP

Läs och lär alkoholhjälpen börjar med tre månaders nykterhet, bra att du skriver och jag hejar på dig!

Fantastiskt att sätta sig ner med barnen och berätta - utan filter som du säger. Du är otroligt stark! Och vilken förstärkt motivation du får av det här nu. Vännerna, ex-frun, barnen. Nu är dom en del av din resa. En otroligt viktig del. Vilka steg att ta! Och du är på dag 2. Än en gång, djupt imponerad av dig.

Och att använda forumet som en dagbok tror jag är jättebra. Det kommer att vara fascinerande för dig att bläddra tillbaks till början sedan när du kommit en bit på väg. Man lär sig otroligt mycket om sig själv. Och tvekar man, har en dålig dag, så kan man läsa om de bra dagar man haft och hitta tillbaks till känslan. Eller läsa om hur det var innan man var a-fri - och därmed få tillbaks motivationen - för dit vill man ju inte igen.

Huvudvärk är normalt att man får. Och du har ju haft en hel del anspänning dessutom de senaste dagarna, så det är ju inte konstigt i vilket fall.

Hoppas den släpper och att du får sova lugnare och skönare inatt. Ser fram emot att få följa din resa.

Det vad väldigt känslomässigt att sätta sig ned med barnen och berätta, och jag berättade verkligen allt. I princip allt som jag skrivit i början av denna tråd, det blev en bra dialog där båda kontrade med frågor. Det sista den yngsta sa vad; -Om du skulle dricka en öl igen pappa, lovar du att berätta det för oss då?

Vad som föranledde frågan är jag väldigt nyfiken på, men bortsåg att fråga på en fråga. Jag sa bara att jag lovade berätta för dem allra först ifall jag skulle druckit en öl igen. Så nu har jag lovat! Och det sista jag vill just i framtiden är att berätta det, så ännu en anledning att vägra låta mig dricka igen.

Vän 3 efter att jag berättat sa; -Kom ska du få en kram, efter kramen vände han sig om och samtidigt utbrast; -Misslyckas du så ska du få en pungspark! Jag bara häpnade, inte för det sista utan för jag fick en kram. Vi har känt varandra sedan vi vad 16 bast, vi har aldrig gett varandra en kram. Vän 1 och 2 vi gör det nästan varje gång vi ses.

Så nu vet de allra viktigaste personerna i mitt liv mitt problem, känns bra. Det är enklare än vad man säkert tror, och hur ska någon annan kunna hjälpa om de inte vet? För mig har det känts viktigt att "erkänna" och ett sätt att komma vidare.

Suget kröp på mig ordentligt efter typ 19-tiden,det är som en susning eller som en ilning som går igenom kroppen, jag tänkte inte att jag skulle "ta en öl" utan jag tänkte vart är ölen samtidigt som jag vred mig ett halvt varv mot köket. Jag kan inte riktigt förklara hela känslan, men jag fick verkligen sätta stopp på det hela med att säga högt, jag ska inte dricka mer!

Något annat som jag reagerat på är att jag haft en lätt molande huvudvärk sedan igår, idag kan den säker bero på att natten inte gav den bästa sömnen. Jag har ytterst sällan huvudvärk normalt.

Just det jag glömde att jag bad barnen som lite hjälp till mig att vi kanske kunde hänga lite mer. Umgås någon liten extra stund än vad vi gör idag. För mig är det mest att tänka lite extra på dem och ge mig påminnelse att jag har inte råd att låta detta gå djupare.

När båda barnen vad på fotbollsträningen så tog jag en ordentlig löprunda, tänkte jag skulle trötta ut mig inför kommande natt. Skönt att ha barnen i huset igen, för inatt kände jag mig ensammast i hela världen. Och nu kom en gäsp, det känns bra =)

Nu ska jag nog titta runt ibland alla trådar här en stund med en kopp te istället för en öl

Tack till alla som ger stödjande kommentarer, de betyder verkligen så mycket

Blir så glad när jag hittar något som kan kännas "vuxet" och gott att dricka istället för vin. Nu har jag "upptäckt" äppelmust! Finns ju en massa goda sorter både på systemet men också från musterier, hälsobutiker etc. Torra och goda. Känns lyxigt.

Så nu tappar jag upp ett bubbelbad. Och istället för ett vinglas på badkarskanten (men ritual förr), så har jag ett glas must från nordvästra Skåne.

Ha en fin kväll kämparkompisar!

Nåt så jäkla dumt som att köra full gör ju ingen nykter människa. Det är ju bara så det är. Ingen ursäkt förstås, men det är en förklaring. Jag har också kört berusad. Förstod först i efterhand att jag måste ha varit det. Tacksam för att inget hände. Och jag skäms också och förstår inte, men man är ju inte helt närvarande när det händer. Hoppas du får ett bra besked. Och sen får du väl se det som den ögonöppnare du behövde. Du har varit nykter rätt lång tid nu. Var stolt över det.

Har inte direkt berättat för någon att jag ska sluta dricka.
Familjen tror jag dricker mindre än jag gör och de vänner som vet att jag dricker mycket vill jag inte berätta att jag ska sluta. Tänk om jag misslyckas....

Känns skönt att någon "tittar till mig" som du rabarber, hoppas jag kan nå ihop dina veckor under bältet för att hjälpa någon annan här i framtiden. Men just nu har jag bara fokus på mig själv, läser andras trådar men för att förstå mer.

Jag kommer nog använda den här tråden som lite ventil och som en "dagbok", bra att gå tillbaka och läsa. Så jag ska skriva lite om min dag och att suget efter A kröp på mig ordentligt tidigare nu ikväll.

Nä jag ska jobba bara för mig, med mig bara mig.

...att det är som längst kvar till nästkommande måndag, redan på Tisdagen så är man ju faktiskt en dag närmare.
Konstigt tänk, men så tänker jag, längst ifrån det jobbigaste är bäst.

Tänker ofta på hur man räknar dagar i början på sin nykterhet.
Första dagen är 100% av ens nykterhet, andra dagen 50, en vecka är 15% och ett år bara 0,2 %.
Ju högre tal desto viktigare är det, själv utgör en dag nykterhet för mig numera enbart 0,3 promille med mina dryga 2700 dagar.
Är den inte viktig då?
Jodå, livsviktig för mig, men lutar mer åt en självklarhet, en livsinstinkt att orka med det liv som jag lever idag.
Så länge jag inte dricker, så länge lever jag (ett drägligt liv).
Och vem vill förstöra ett 7,5 år långt uppehåll med ett enda förryckt tilltag?
Inte jag i vilket fall.
Jag håller min nykterhet uppdaterad genom att inte glömma bort dess nackdelar, jag så att säga överordnar min hjärnas längtan.

Det finns massor av konstiga saker som hjärnan klänger sig fast vid, gammal kärlek som ett exempel.
Minns hur jag brukade sköndrömma om en gammal flamma som jag hade i min ungdom, tiden stod stilla i mina drömmar.
Sökte upp henne på Fejjan, och hon var fortfarande bedårande på sin kontaktbild, helt otroligt välbehållen.
...men bilden var gammal i många år tills dess hon gav upp och lät uppdatera sin bild efter att andra lagt upp inte lika bedårande bilder av henne.
Jo det blev en liten chock för mig, men vad hade jag förväntat mig egentligen, att hon inte skulle ha åldrats?, fånigt egentligen.
På samma sätt tror jag att vår hjärna (gärna) vill skönmåla alkoholen, den håller kvar i en gammal kärlek som egentligen inte finns kvar längre.
Så tror jag i alla fall, det som var...det var.
Man behöver uppdatera sin livscykel och fatta att livet har gått vidare och förändrats, alkoholen är inte en gammal kärlek längre.
Vidga vyerna och se framåt, inse att livet går framåt och utvecklas, kanske inte alltid som man vill, men ibland måste man acceptera läget.

Jag har försökt acceptera det jag kan förstå, det andra ligger outgrundligt kvar och upptar en massa hjärnkapacitet.
Låter väl tiden få mig att hoppas att jag hinner klura ut fler av livets stora frågor innan kistlocket spikas fast.

Vidare i Berras dagbok....
Dottern har flyttat ut med sin pojkvän till en egen lägenhet, det känns lite tomt när vi gick ifrån fem personer som klänger på varandra i tid och otid till att kunna sträcka ut sig i soffan utan att köra foten i någons ansikte.
Saknar jag dem, jodå massor, flocken och klanen har minskat, och dammråttorna rullar runt i hennes gamla rum, lite tragiskt faktiskt.
Kommer att ta tid att återigen laga lagom stora matportioner och att inte duka för fem.
Men man får inte sätta sig emot att ge en ny familj att ta sin början, det vore ett stort misstag.

I helgen knöade vi in oss 12 personer i våra gamla grannars sommartorp, tre familjer med barn.
Det som skulle ha blivit en härlig solstekarhelg med trädgårdshäng och båtåkande blev helt fel.
Blåst och kyla höll oss inomhus vid den öppna spisen, och det är tur att vi är så enkla att umgås med, för det skulle inte ha blivit så himla roligt att leva så tätt inpå varandra så många så pass länge.
Det gick vita gäss på sjön utanför fönstret och det var hurvigt att t.om pinka ute, men.....det var himla mysigt ändå.
Jag tycker om att umgås med folk som är enkla att vara med, med alla deras för och nackdelar.
De som sitter med ett kvastskaft uppkörda i röven och är helt stiff klarar jag inte av, hellre då att de är lite slappa i röven och kan damma av en rökare utan att skämmas ögonen ur sig känns åtminstone för mig mer naturliga.

Har tusen saker som behöver fixas, men ikväll blev det en slapparkväll i soffan istället, grabben ligger här bredvid och kollar på fotboll.
Är inte ett dugg intresserad av sport, men uppskattar hans närvaro ändå, även om det är ett jäkla liv på teven.
Varför då?

För att jag kan, och att jag vill... slappa just ikväll.
Hade jag druckit så hade inte tillvaron varit frivillig, då hade alkoholen tvingat mig till ett läge som jag inte hade trivts med.
Fortfarande min frihet att få bestämma över mig själv, och hur jag kommer att må framledes.

Tack för att ni kommer med små trevliga inlägg i min lilla tråd, det uppskattar jag verkligen, jag läser er alla flera gånger om dagen.
Ja lilla och lilla, såg att min tråd snart har nått upp i en kvarts miljon visningar, det är stort, men min nykterhet är större.

Lev väl!

Berra

stort fel med dig! De är väl som folk är mest, drar sig tillbaka lite försiktigt när det blåser. Trist men ack så vanligt. Så jäkla starkt av dig att hålla nykterheten nu i den här pressens och besvikelsens tid. Ge tusan i facken just nu och ägna tiden åt att ta hand om dig och dina nära istället. Det är du verkligen värd! / mt

Du kommer nog aldrig förstå varför skulle jag tro. Men det viktiga är väl nu att aldrig göra om det. Det som är gjort är gjort.

Sällskap ned någon som kan hjälpa dig när suget sätter in?

Tog en öl till maten idag. Kände dock att kroppen inte ville ha mer, sen hade jag så j-vla tråkigt så ja funderade att gå på vodkan eller whiskyn, men gjorde inte det. Tog istället ut hunden och träffade min f.d. bästa kompis på promenaden, vi tog varandras nummer o ska ta nårra öl en dag sa vi. E så uppspelt nu så det känns nästan som om jag druckit mer.

Stort tack för tanken Ursula ?
Det har varit tuffa veckor.. I fredags lät jag min 14 åriga hund somna in. Det kändes förfärligt.. Han har varit en stor tröst i svåra stunder. Men det var dags att släppa taget och låta honom finna vila och ro ? Kan inte fatta att det bara gått 11 dagar sedan mannen blev nykter.. Känns som månader. Mannen jag älskar är tillbaka.. Hur länge får tiden utvisa.. Jag måste sluta oroa mig och ta ut elände i förväg.. Det tar så mycket energi. Hos mig finns en enorm trötthet kvar. Har så svårt att sova ?Men en dag i taget samlar jag ny kraft och energi ?Hur har du det själv Ursula?
Stor kram tillbaka

Vad gör jag för fel? Det är något allvarligt fel på mig. Jag har berättat för mina kollegor om vad som hänt mellan mig och mitt fack. Var men ingen att jag skulle ta över i det andra lärarfacket men nu vill man avvakta tills det lagt sig. Inte ens mina kollegor verkar tro mig. Blev så sårad idag men ensam är stark. Så mycket hjälp jag gett. Nu vill jag a stöd tillbaka då blir det tufft. Tänk att får supa ned sig nu, bara dra vad skönt. Det löser ju dock inget och jag kommer ej ta till flaskan så löser jag inte bekymmer längre.

Som nu känns skönare än helg! Antagligen för att jag upplever helgerna som jobbiga, har inte hittat nya rutiner än. Helgen blir som vardagen fast nu är vardagen mer behaglig :)
Mår hellre bra fem dagar än två;)

Status för dagen, bra! Men är så ofantligt trött bara ofta dövade jag just tröttheten med vin eller öl förut.

Keep It up!!

Dina ord värmer!

F-n vad jag är nervös! Tur vi ska handla mat ikväll, få nått annat att tänka på. Tror jag ska köpa tekakor för att lyxa till kvällsfikat lite. Håll tummarna för mig att det inte är allt för högt. Suck