Senaste kommentarerna i forumet

Då svär och skriker jag lite här jag också...,
FAN ??? FAN
Tack för utrymmet!
Hoppas du mår bättre igen. Verkar vara segdraget för många om det är någon tröst.

Vilken fullständig paradseger att bara ta en ginger ale på en AW efter en så lång och tung period! Inga problem här igår alls. Imorse slog jag bort tankarna direkt på hur vi ska shoppa för att på bästa sätt också hinna med bolaget. Något sådant känns inte ens aktuellt. Vi köper gummistövlar, jacka och lördagsgodis. :)

Blev som ni trodde, han kunde inte vara nykter eller ärlig men glad som en spelman för han trodde han kom undan med det.
Så all min viljestyrka kommer denna helgen att gå åt till att hålla mig själv på banan och inte börja leta var han gömt det denna gången.
Ett tag o natt tänkte jag att jag skiter i detta nu orkar inte kämpa emot längre, inte tänka.
Sen insåg jag att den enda jag skulle skada var ju mig själv och vore ju lätt att skylla på honom.
Men i slutet så hänger det ju på mig och världen kommer inte ändra sig för att jag är nykter. Men jag kan försöka hantera det på ett nytt sätt även om det känns väldigt tungt denna morgon.
Så väljer att vara nykter även idag, kram och styrka till er

Tack för ditt svar.
Svarar på dina frågor först. Jag dricker i princip varje dag dvs ett glas som aperitif och sedan ett eller två glas till middagen. Jag blir inte nämnvärt påverkad och nästan aldrig obehagligt påverkad. Jag skulle naturligtvis bli mindre trött på morgonen utan alkohol. Det är en naturlig konsekvens. Jag känner inte mycket negativt av alkohol i sig och jag är för övrigt väldig sund dvs äter nyttigt, dricker 2 1/2 liter vatten om dagen och sportar regelbundet. Dessutom jobbar jag med självförverkligande. Mitt önskemål är alltså att inte dricka under veckan utan bara under helgen. Det är mitt uppriktiga mål.
Jag ifrågasätter vad exakt det är i alkohol som människan blir beroende av. Det är ju detta beroende som man vill avsluta och att vara fri från något som man inte bemästrar.
För mig just nu gäller det att fullständigt förstå den kemiska process som jag behöver för att känna mig tillfreds i min situation. Jag känner att det är förhoppningsvis när jag fullständigt förstår och accepterar det som jag kan analysera orsaken till mitt tillkortakommande. Vad är det som fattas i mitt liv?
Min plan är att ersätta denna substans i alkoholen som jag behöver med antingen psykoterapi, förändrad livsstil och/eller en annan substans (till exempel kamomillte som är lugnande) för att utan regelbundet alkoholintag kunna känna mig tillfreds med mitt liv.

hej har inte varit inne här på forumet på länge ,men nu har jag verklingen nått botten ,åkte på blåskontroll på jobbet igår alltså inte poliskontroll utan säkerhetsvakt,sen var cirkusen igång in kallad till firmans kontor,tror aldrig jag har skämts så mycket, möte med personalchef och andra,firman jag jobbar åt har nollpolicy vad gäller alkohol så det var bara att erkänna att jag har ett problem ,så jag fick skriva in mig på ett behandlingsprogram på ett år,sen var det bara att ta flyget hem och vad gör jag? jo sätter mig i första bästa bar och dricker öl. Så nu ligger man hemma i soffan och vibrerar av av ångest och skam,abstinens, ska försöka skriva in mig på ett alfa hem idag ,får bli ett slut på det här nu. ngn som har erfarenheter av alfagruppen? måste bara försöka det ekonomiskt jag jobbar utomlands så jag är inte med i försäkringskassan,får se om firman går med på att betala men jag så nere i skiten så jag måste bara få nån slags hjälp

.....jag skrev här för första gången. När blir det min tid.....ligger vaken och som vanligt tänker jag att nu får det vara nog. Jag har skadat min kropp tillräckligt tänker jag. Ikväll ska vi på kalas och jag planerar bjuda bort så mycket av det starka som finns kvar här i huset. En och en halv flaska vin står i kylen. Min förnuftiga sida säger häll ut och min alkojävel säger äsch du kan dricka upp dem, du har ju sagt att du ska sluta på måndag.

Snälla låt min tid komma snabbt så att min lever får återhämta sig och sluta ömma. För att min trötthet ska försvinna och för att glädjen ska komma tillbaka.

Får man svära och skrika precis hur mycket man vill. Döden kan dra åt helvete, fanskaps helvetens skit fan! FAN!
Vill skriva att det kommer bli bättre vilja, men det vet du, och till vilken tröst? Livet suger nu, det är okej att vara förbannad på döden. Men jag skriver det ändå, det kommer bli bättre. Skickar en argsint och ömsint styrkekram till dig ?

Aeromagnus, det går helt okej. Hur går dagarna för dig? :)
Kram

Hej Dompa! Så bra att du återvänder hit och delar dina tankar. Som du ser är du saknad av och en förebild för många. Själv tittar jag in tillfälligt efter lång tids frånvaro. Beklagar verkligen din förlust. Var rädd om Dig. Kram Anonymt

Stort tack för stödet!

Tänkt på dig också! Och undrat hur det gick för dig ikväll! Det låter som det gått bra (no news, is good news?).

Jag som inte brytt mig om vare sig det är vardag eller helg vad gäller mitt drickande, fick en ganska stor dipp ikväll. För att det var fredag.. eller nåt. Ett sug som jag inte känt på flera dagar. Men det gick över som tur var. Fokuserade på att skruva ihop några IKEA-möbler som kom igår. Det är ett bra tips att göra för att bryta suget :)

AWn gick bra. Var lite nojjig innan faktiskt. Men motiverad. Hen som jag träffade hällde i sig tre stadiga glas rödvin och jag festade till det med en ginger ale ;) Jag tror hen blev nervös över att jag inte drack. Det är märkligt nu när man tittar "utifrån och in" på vänner som har fått i sig några glas vin. Hur rösten blir högre, hur de slutar lyssna, repeterar saker, blir rödmosiga. Det är ganska förfärligt egentligen. Sådär har ju jag också varit. Så det stärkte mig snarare än tvärtom. So far, so good...

Hoppas du får en härlig helg med din dotter! Och att den håller sig vit och fin! Snart klockar vi in en vecka!

Heja, heja!

Tack! För att du tog dig tid att läsa, svara och komma med kloka infallsvinklar ?
Du har så rätt.. I att jag är "beroende" av min man, att han är min drog. Mitt mående går hand i hand med hur han mår och om han dricker eller inte. Det tar så otroligt mycket energi att gråta, skälla och försöka hjälpa någon som i stunden varken vill lyssna eller bli hjälpt ?Jag kände mig stärkt efter min anhörigvecka. Trodde jag var stark och kommit till insikt. Men oj vad det är svårt att bryta invanda beteende ? Jag hoppas att lite terapi kan leda mig i rätt riktning även om jag vet att vägen kan vara lång och krokig.. Jag måste släppa taget och låta honom ta eget ansvar. Måste lära mig att jag inte kan bota honom. Det och mycket mycket mer måste jag lära mig ??Precis som du säger vill jag att mitt liv får mer kvalitet oavsett vilka val han gör ?
Jag känner mig ganska säker på att han "bara" dricker vid dessa tillfälle då det aldrig handlar om bara en öl eller två. Det blir destruktivt direkt.. Allt eller inget! Men.. Visst kan även jag ha blivit förd bakom ljuset. Hade vi tex haft en stuga eller om vi pga andra orsaker befann oss ifrån varandra hade jag tvivlat mer och inte varit lika säker på min sak ? Förstår att du har avslutat din relation. Starkt jobbat och jag hoppas verkligen att du har/ är på väg att repa dig ?Har lusläst forumet men har svårt att hålla isär alla personer. Ska kika in på din tråd!
Tack! Stort tack! Önskar dig en riktig fin helg ?

Tack för att ni finns för mej!!

Men är du egentligen säker på att det bara är ett eller två återfall per år?
Mitt ex var på ytan nykter i 1.5 år men har efter relationens avslut erkänt att han enbart under det sista året drack cirka 10 ggr med mig i huset.
Och jag märkte absolut ingenting trots min blodhundsnäsa.
Dessutom var han regelbundet i vår stuga och drack under denna tid,men såg till att först prata med mig innan han satte sig och drack.
Det var inte förnekanden från min sida utan helt enkelt en listig alkohlists bravader för att föra de anhöriga bakom ljuset.
Om någon bett mig lägga en hand på bibeln och svära på att han inte
hade druckit det året så hade gjort det.

Så "duktiga" kan de tyvärr vara och det är ofta det som gör de ångestfyllda,deprimerade utbrända osv.
Det tar en sån enorm kraft av dom att dölja sitt missbruk.

Men jag kan givetvis ha helt fel och vara ute och cykla i ert fall.

Kan jag bara säga att jag känner igen mig i all din vånda du beskriver.
Besvikelsen,ångesten att man slår på sig själv.

Vändpunkten var när jag på allvar insåg att oavsett vad jag kände tyckte och tänkte så drack mitt ex varken mindre eller mer.
Jag strödde troligen på stressen mer för både honom och mig när jag gick igång och argumenterade, predikade eller var ledsen.
Det gav oss båda en skuld som inte hjälpte ett smack.
Att försöka förstå,förlåta, gå vidare och acceptera har vi alla härinne gjort till leda.

Men om och när den riktiga insikten kommer till dig annat än på ytan att du faktiskt inte kan göra ett dugg för att påverka hans drickande så har du kommit en bra bit på väg.

Låt det inte bekomma dig en sekund.
Om du sen ska ta ansvar över ditt eget liv och lämna eller stanna kvar kan bli nästa steg.
Men förmodligen är du precis som jag fysiskt och psykiskt beroende av din man,Det är han som är drogen i ditt fall.
Den som gör att du mår bra eller dåligt och så att säga ger dig kickar av negativ eller bra energi.
Du super alltså på honom.

Nu gör jag grova antaganden om dig och ditt liv
Men det tog mig flera månader efter separationen att jag insåg att det var precis så illa ställt det var med mig.
Ju sämre han mådde,ju mer var jag tvungen att försöka agera och hjälpa och påverka för att åtminstone försöka förändra situationen till något bättre.
Jag fick bokstavligen sätta mig på mina egna händer för att inte agera eftersom vi inte längre levde tillsammans.
Ångesten var fruktansvärd när jag inte fick "hjälpa" honom.

Men det är mitt första och kanske bästa råd jag kan ge.
Fokusera på dig själv och ditt liv trots att allt faller runt omkring dig.
Vad kan DU göra för dig själv just idag för att du ska må lite bättre och inte snöa in på honom.
Hur mycket han dricker om han dricker och hur många löften han svikit till både dig och sig själv den här sista tiden.

Då kanske du får uppleva lättnaden i att problemet faktiskt är hans att bära och göra något åt.
Ditt problem och ansvar är att räta på ryggen,blicka framåt och säga till dig själv:

Nej,jag vill inte stå ut med detta,jag måste skapa strategier för att mitt liv ska få bättre kvalitet oavsett vad min man gör.

Jag har inte glömt dig rabarber. :) hur gick det på AW:n? Jag hoppas på det bästa men gick det inte så är det bara att börja om som du vet. Dina dagar tyder på en vilja till förändring. Förändringar går aldrig spikrakt.

Ja, visst är det kanske skönt med avslappningen, men sen kommer dag 2 och det är ju inte bra. Ångesten man får är ju värre då, tycker jag. Ja, vi måste väl helt enkelt bli bättre på att hantera ångesten i vardagen utan a.

Håller helt med de andra och att resa sig och forsätta sin väg är styrka, sen att erkänna bakslag är ännu mer styrka.
Så se det som lärdom, men väx med din styrka och vilja.
Så kramar och styrka till dig❤

Jag är ju inte helt vit, inte du heller. Ibland undrar jag om det är mer farligt än jag vill tro att dricka ibland och om det sätter igång detta jäkla begär fast man inbillar sig att det är under kontroll.
Sen funderar jag också på VAD det är du längtar efter nu när solen skiner. A-fritt funkar ju för mig som ersättning för öl. Men inte just nu när jag längtar efter frid och lugn i själen. Vad längtar du efter - vad står ditt sug för? Om man ska dricka då och då, så måste man nog vara jäkligt vaksam på vilka behov man försöker fylla. Eller är det bara så att varje uns a utlöser begäret. Tåls att tänka på.

Vilken bra början! Och vad modig du är som berättar för vänner. Gillar ditt inlägg. Gummistövlar, film och vårjacka. Mycket kärlek och omtanke i de orden. ? Välkommen förresten!

Du klarade Warszawa utan en endaste kall pilsner. Det kallar jag att ha kommit långt i kampen mot A!

Visst är det märkligt fembarnsmamman.. Hur hamnade vi här? När gick det så fel att vi lät någon annans val och beteende påverka vår vardag och vårt liv.. Var finns handbromsen? Många frågor att brottas med ?
Är så glad att jag hittade hit till forumet. Ni alla ger mig styrka och trots att jag aldrig träffat er känner jag stor samhörighet och skulle vilja krama om er hårt allihopa ?Jag hoppas du snart kan lägga till fler dagar, veckor och till slut månader när du räknar din mans nykterhet ?? Önskar dig med en riktigt härlig helg ?

Dygn 6. Har inte ens varit i närheten av att stanna till på bolaget eller riva åt mig ett sexpack när jag handlade på ica. Trött och utpumpad av jobbet somnar jag nog vid 22.00 idag. Jag och min dotter kollar på en film. Imorgon ska vi hitta en vårjacka och gummistövlar till henne.

Idag är det jobbigt, fint väder och fredag och suget efter öl är stort, skit jobbigt helt enkelt, jag blir förbannad över att jag över åren varit så dum och druckit på mig detta skit beroende, att krafterna kan bli så stora.
Hoppas denna topp ger sig snart, ska se till att äta ordentligt snart, det brukar släppa då ?

Känner smärtsamt väl igen känslan av overklighet som du beskriver.
Läskigt skrämmande.

Jag förstår hur du känner/tänker just nu - och har en förmåga att tänka likadant själv - men det är precis som Sisyfos skriver - du HAR faktiskt 13 nyktra dagar i bagaget. Detta skall du inte förringa - du har dem vare sig du vill eller ej...:-) Slå inte för hårt på dig själv - det gagnar ingen. Du hoppar bara upp på pållen igen - och gör ett nytt försök. Man får faktiskt så många försök man behöver - ingen härinne räknar. Bara så att du vet.........:-)