Senaste kommentarerna i forumet

Är en dålig kombo.
Jag har recividerande depression, ätit SSRI av o till genom åren. Man säger ju att effekten inte är helt känd men jag har känt av den: emellanåt har det slagit totalt slint i skallen. Tror att min alkoholeffekt blivit svår att beräkna eftersom det också blivit olika varje gång.
A är en dålig medicin, har provat den många många ggr.
Hmm...tänk så korkad jag varit/är, vissa saker gör jag bara EN gång när jag märker att det är en dålig ide men a...det är en helt annan dumhet tydligen.
Nu önskar jag dig en fin kväll!

Ja, utan ärlighet kommer jag ingen vart, det är min brännande insikt. Måste också fortsätta vara aktiv här, utan stöd klarar jag det inte. Och bästa stödet upplever jag från er som vandrar samma väg.
Kram på oss som kämpar!

Det är så fantastiskt att gå in på forumet o hitta hälsningar från medvandrare på den vita resan!
Önskar er en skön kväll, god sömn o ett bra uppvaknande imorgon. Nyktra morgnar är de bästa!

...kan vara en väldigt lång helg...tänker på dig Flinga! <3

Ja! Tänk att man plötsligt inte längre är ensam. Att det finns fler som genomlider samma helvete. Som medberoende känner man sig ensammast i hela världen. Bortvald av alkoholisten och ingen att prata med. Ingen som förstår! Skulle jag berätta för mina vänner/ familj om alla återfall hade dom säkert idiotförklarat mig och uppmanat mig att gå. Bara en medberoende vet hur svårt det steget är! Både igår och idag har jag pratat med folk som verkligen står mig nära. Jo tack allt är bara bra! Absolut! Så jävla vrickat! Istället för att säga som det är att här allt skit! Mannen super och jag mår pyton. Blir jävligt märkligt! Jag blir galen när mannen ljuger för mig samtidigt som jag ljuger mina nära rakt upp i ansiktet. I vissa fall beror det på ren omsorg av mina nära. Jag vill inte att tex min mamma ska bära min ångest och oroa sig för hur jag mår. Som mamma vet jag ju hur fruktansvärt det är när ens barn mår dåligt! Man vill skydda sina ungar från allt ont till vilket pris som helst. Och inför mina vänner? Jag tror att jag skäms för att tillåter mig själv att bli sviken gång på gång. Jag skäms över att min man inte är villig att jobba på sin nykterhet för sin, min och våra barns skull. Jag skäms för att jag ljuger och jag skäms för att jag inte skaffar mig ett bättre liv.
Ta hand om och kämpa vidare du med ?

Ja, vi gör det! Ihop! En dag i tager! Bra Suss!

Bara att inse att alkohol inte längre är något för mig.. Det gick bra att dricka ett glas, max två glas sakta till en början. Bara nån gång ibland. Det har smakat bra och har på nått sätt njutit av det men samtidigt inte. Har känt av rädslan av att hamna där jag var för över 10 månader sedan. Har på nåt sätt varit på min vakt men till slut slog det över i alla fall..

Killen jag träffade för något år sen, som alkoholkonsumtionen ökade med då tog kontakt igen och vi har träffats.. Till en början gick det bra att dricka bara ett glas, sen två och till slut ett par glas.. Vi träffades under en vecka och jag drack vin mer och mer, hela veckan ...

Det fick ta slut igen, jag klarar inte av det, gillar honom men jag fungerar inte med honom. Kan inte säga nej.. Jag har sagt nej till så många utan att det känt jobbigt men klarar inte av att INTE dricka tillsammans med honom. Nu är det snart 2 veckor sen jag träffade honom, har inte druckit en droppe, inte ens sugen. Vill inte träffa honom igen fast jag fortfarande på nåt sätt älskar honom men måste välja livet istället för kärleken..

Att förändra synen med livet, alkohol och att ta hand om mig själv är pågående, lär mig hela tiden nåt nytt om mig själv :)

Man undrar hur länge man ska orka med. Sitter emellanåt och önskar att han ska dö så vi blir fria från allt.
Man hatar den onyktra personen, och tycker synd om den nyktra ångerfulla.
Ta hand om dig, och kämpa vidare för att du själv ska må bra!

...men så det känns det som varje morgon. Därefter vacklar jag och det slutar med ett besök på systemet på eftermiddagen. Ja jag har fått nog. Så har det dock kännts en länge tid och därför hoppas jag att campral skulle kunna hjälpa till.

Din fru skall ha en stor eloge, skicka henne en hälsning från mig. Jag förstår henne fullständigt.

Tack för tankar och kramar ?
Jag behöver påminnas och är så glad att ni delar era erfarenheter.
Usch ja! Alkohol måste vara djävulens påfund. Så många missbrukare och anhöriga som går under. Självklart tror han att allt är lugnt. Jag har ju hotat, bönat, bett och skrikit så många gånger förr.. För att sedan försonas, ta hand om och tycka synd om. Så han fattar nog inte galoppen förrän jag verkligen flyttar tyvärr. Blir så glad när jag läser om era självvalda nyktra liv. Det är väl därför jag har stannat.. Jag har hela tiden haft en önskan om att kärleken till mig skulle vara starkare än den till alkoholen. Att min kärlek skulle göra honom hel.
Jag önskar er allt gott! Från djupet av mitt hjärta! Kram på dig med

Tror att det första du måste göra är att ha kommit till den punkt där det är nog nu. Ta den första nyktra dagen, sen nästa.Mediciner är ett hjälpmedel. Det botar inte alkoholism. Sen för att få medicin utskriven måste du ta kontakt med vården. Där kan du få mycket hjälp.
Vill bara berätta att min fru (är homosexuell) fick en svår ryggskada för 10 år sedan. Har varit sängliggandes flera år i olika perioder. Med hög smärta dygnet runt. Hon åt ett tag 8 citodon per dygn. Men är nu nere på 2st. Hon kan inte sitta, bara stå, gå och ligga. Hon går korta sträckor med rullator.
Hon försöker att alltid vara positiv.Och hitta på saker att göra utifrån vad hon klarar. Jag blir förvånad varje gång hon kommer på något nytt. Senaste åren har hon fotograferat. Och blivit duktig fotograf.
Skickar lite inspiration till dig från henne.
Kramar.

För dina tankar och styrkekramen. Välbehövligt just nu ?
Vad jag menar är att jag har ju alltid haft ett val att gå. Att lämna det sjunkande skeppet och rädda mig och mina barn från undergång. Mina barn har ju fått uppleva mycket för att jag har stannat. Beslut som jag har tagit har ju påverkat dem.. Mina barn är idag stora, sonen ska bli 20. Dom klandrar mig inte, påminner mig om att jag alltid funnits till hand och gjort mitt bästa. Det känns gott. Ändå gnager det inom mig. Vårt liv kunde ju faktiskt sett annorlunda ut om jag agerat annorlunda. Men jag ska sluta slå på mig själv nu. Det leder ingen vart. Du har ju faktiskt så rätt i att det är ingen synd att bli medberoende. Jag kan inte bota min man hur mycket jag än försöker. Det är hans ansvar fullt ut. Jag undrar vad som rör sig i mannens huvud. Om jag har ångest och dåligt samvete, jag som inget fel har gjort. Hur mår han då? Eller saknar en alkoholist känslor? Jag klandrar inte min man för att han är alkoholist. Det vet jag att han inte kan hjälpa! Men jag klandrar honom och är så arg för att han inte inser och behandlar sin sjukdom, vårdar sin nykterhet.
Ja, den här påsken kunde varit trevligare
Jag måste absolut fundera vad jag vill med mitt liv. Det här forumet leder mig framåt i rätt riktning
Önskar dig en fin och nykter påsk ?

Hej! Vet precis hur det är. Har växt upp med en styvfar som var alkoholist. Det finns bara en sak du kan göra. Flytta! Ingen av er, inte du inte dina barn eller din man får det bättre av att du stannar.
Alla fagra löften hamnar i soptunnan. Alla lögner. Din man måste fatta att han super bort sin familj. Och det är bara hans eget ansvar.
Jag skriver inte detta bara för att jag har varit medberoende. Utan jag är själv Alkoholist och vet hur man tänker eller rättare sagt inte tänker. Tyvärr så tror jag att han tror att det är lugnt, så länge du stannar.
Jag har påbörjat ett liv utan alkohol för att jag älskar min fru.( Är homosexuell) :)) Men det är mitt eget val att leva nykter.
Mera styrkekramar!!

Återstår: Är det någon som har erfarenhet av Campral?

---som vill hjälpa till. Jag uppskattar verkligen era svar ?

Vi får hjälpas åt! För mig är det en kritisk punkt i att varva ner efter jobbet och laga mat. Gillar att dricka vin när jag lagar mat. Och sen går det av bara farten. Så när barnen är hos mig är det lättare att avstå eftersom jag måste skjutsa. Sen har jag ofta inget sug efter 20 om jag inte startat. Plus att jag känner att jag varit duktig. Det är bra. Kram

Dag ett. Check! Nytt beslut i morgon. Kämpa! Jag följer dina framsteg.
Kram

Ja fiskarn, det får man nog kalla det från början och fortfarande. Har dock fler trevliga anledningar också idag. Kan också lägga till leda. Har varit sjukskriven efter en trafikolycka med värk. Idag är jag ålderspensionär med kvarstående värk. Har funderat i många år vad jag skulle kunna göra som jag tycker är intressant men har inte hittat något. Men något måste det ju finnas även om jag inte kan komma på det.

Det där med att sluta helt har jag funderat på länge. Har försökt att minska länge nu men det fungerar inte. Kvarstår- sluta helt. Men hur? Har funderat på Campral. Är det någon som vet hur det fungerar?

Vad är det som är ditt fel? Förklara det för mig och för DIG. Det är inte du som ljuger eller dricker. Det är inte du som inte har läger under kontroll. Så sluta anklaga dig. Du är medberoende och det gör dig inte till en dålig människa, dålig mamma. Du är ihop med en missbrukare men det är inte ditt fel. Känns hemskt att du ha en sådan usel påsk. Du måste nog börja fundera på hur du ska göra för att må bättre. Styrkekramar.

Naw tack snälla för den komplimangen, sitter åter igen flinandes för mig själv på tåget ? ?

Hej! Bra att du tagit dig hit. Jag är också ny. Jag drack som självmedicinering i början. Sen blev det bara mer och mer. har hållit på så i säkert tio år.
Ja du dricker för mycket! Frågan är vad du vill göra åt det. Jag tror inte på att dra ner. Har försökt många gånger. Slutar bara med ett misslyckande.
Tror du måste bestämma dig för att sluta helt. Vet inte hur länge du haft problem med A Men jag tar en dag i taget. Idag ska jag inte dricka. Sen ett nytt beslut osv. Det är en sjukdom, som typ allergi. Enda sättet att hålla det i chack är att inte dricka alls.
Har du ångest blir den bara värre. Du kanske ska hitta något roligt att göra. En ny hobby, gå långa sköna promenader, Läsa och skriva på detta forum. Det hjälper mig.
Hoppas det hjälpte lite grann.
Kram

---att din kritiska punkt ligger mellan 16-18?

Ja min kritiska punkt är också 16-18. Av olika orsaker. Jag har en lättväkt ångest. Den beror inte på drickandet men den förvärras av drickandet. Har tidigare klarat mig med två dagar utan vin men nu går det inte längre. Är väldigt tacksam för dina synpunkter Suss73. Kom gärna med fler, de är värda att beakta.

Dag 1 snart avklarad! Pimplat pepsi max. Gjorde precis en uträkning på vad jag lägger på alkohol per månad. Blev riktigt pinsamt. 2500 kr. Det är en långresa per år. Eller en skidresa med barnen.

Skaffa ett gymkort/ annan fysisk träning.
Fundera på vad du gillade för länge sedan, när du var liten. Måla? Sy, handarbeta, snickra, dreja. Skaffa krävande husdjur.
Extrajobb någon/några kvällar i veckan? Kan vara ideellt såsom läxhjälp till barn/ungdomar eller sällskap till äldre.
Har du körkort/bil? Isåfall, hitta på saker som kräver att du kör.
Bestäm dig för att DU HAR KONTROLL över ditt liv.