Senaste kommentarerna i forumet

Bra att du börjat fundera på ersätta vindrickandet. Idrott, matlagning, konst, musik? Kanske lägga pengar i en skål som du annars skulle köpt vin för och spara till något riktigt fint. Det tänker nog jag göra. Jag lägger nog 2500 kr i månaden på alkohol. Det är en helg på ridkurs inser jag nu när jag skriver. Sjukt! Finns det någon tidpunkt som är mer kritisk? För mig är det 16-18 på kvällen. Idag har jag pimplat i mig pepsi max. Klarat mig idag. Än så länge. Ångest får du av alkohol, blir som en ond cirkel. Tufft. Jag är övertygad om att du klarar dig utan vin. Börja med två dagar i taget. Då har du sparat 150 kr, köp en lyxig handkräm och njut av den doften. Och förmodligen en massa i hälsa.

Skriver för att försöka skapa ordning i mitt liv och mitt huvud.. Ytterligare en dag med brutna löften, alkohol, tårar, ångest och skrik. Jag är så arg! Så vansinnigt arg! Och samtidigt så ångestfylld och ledsen. Vill bara vråla ut min ångest! Högt, högt! Idag var dagen min man skulle ta Antabus.. Igen ?Fm satt han ångestfylld i soffan och jag var tom trött och så arg. Skruvar på sig och säger att han ska köra ner i byn o köpa 6 st 3,5 öl. Jag förklarar igen att jag inte orkar bli bortvald mer och att jag inte längre litar på honom. Han klappar om mig med orden Det här är dom sista ölen! Det har jag hört av och an de senaste 2 mån och hans ord och löften betyder ingenting.. Varje gång samma svek, svikna löften. Jag räcker inte till, det finns alltid något som går före. Det kryper i hela min kropp när jag hör pysandet som uppstår när han öppnar sina ölburkar! Jag vill slå honom! Hårt! Jag vill att han ska lida! Ge igen för den smärta han så många gånger orsakat mig.. Men jag lägger mig och läser istället. Försöker andas och jaga bort ångesten. När ölen är slut vill han givetvis ha mer! Alltid mer! Det är aldrig nog! Han vet tydligen att sonen har öl i bilen. Ja! Sonen har nog gömt dom där för att få ha dom i fred.. Jag berättar för honom vilken låg och vidrig människa han är! Min kropp skakar av vrede! Jag skriker gråter och smäller hårt i dörren så min stackars hund ser skräckslagen ut. Mina elaka ord fortsätter att hagla! I stunden hatar jag honom så intensivt. Jag önskar honom långt långt bort. Var som helst bara utom mitt synfält. Sonen hör av sig och undrar vad vi ska äta. Jag lagar mat till oss och försöker upprätthålla någon slags fasad fast maten växer i munnen och jag vill spy rakt ut. Jag vill inte att min son ska se mig förtvivlad, att han ska behöva trösta mig. Det här är inte hans fel. Det är min mans och mitt. Jag kan inte sluta spy galla över min man.. Jag vet att det inte hjälper, att det spär på hans ångest men jag vet ju också att snälla ord, omhändertagande och kärlek inte heller räcker.. I alla dessa år har jag provat den ena taktiken efter den andra. Alla lika meningslösa. Jag tänker att för varje återfall, varje dag med alkohol glider vi längre ifrån varandra. Jag konstaterar tyst för mig själv att jag levt ensam i vårt förhållande under många år och jag förbannar min svaghet att jag inte insett detta tidigare och jag förbannar mig själv för att jag stannade/stannar. Jag tillåter mig själv att bli ensam och jag låter mig överges gång på gång på gång. Galet? Ja! Helt jävla vansinnigt!

Jag undviker sociala sammanhang där jag vet att det dricks. Jag vet att jag dricker mer än jag vill. Bättre då att dricka för sig själv. Vad jag skulle kunna ersetta drickandet med har jag funderat på i flera år.

Jag dricker för att jag är ledsen, har ångest. Känner att jag har något att fira, för att det är vår och då passar Rose. Dricker av leda. Jag det finns hur många orsaker som helst. Orsakerna har blivit för många och konsumtionen för hög.

Heja dig! Håller med om att man får mycket inspiration. Mycket "Been there, done that". Både sorgligt och stärkande. Imorgon har jag min dag 2.

Jag är ingen expert, utan står själv och väger. Du kanske ska börja med att försöka fundera ut varför du dricker, typ för att våga, glömma, slappna av? Jag dricker nu av vana. Det är inte ens gott. Tidigare var det nog avslappning och för att jag upplevde kvällarna som roligare. Vad tror du att det ger? Dricker du ensam eller är i sociala sammanhang där det förväntas? Vad skulle du kunna ersätta det med? All styrka till dig!

Finns det verkligen ingen som har lust att svara. Jag skulle behöva lite råd!

Måste bara få säga att det är så skönt att läsa i alla trådar. Får kraft och ny motivation. Vet vad som triggade detta återfallet och tänker ta lärdom. jag ska försöka att vara lite snällare mot mig själv.
Som många skriver är helgerna svårast då man är ledig. Jag drack bara på helger i början, men började planera mitt drickande redan mitt i veckan. Sen blev veckosluten bara längre och längre. Fick titta på mobilen dagen efter för att se vilka jag fylleringt.
Vad som fick mig att bestämma att ändra på mitt drickande, var i julas. Min ena son ( bor inte hemma) Kom in i köket och sa, ska du sitta och fyllesnacka så åker jag härifrån. Den käftsmällen gick inte att ducka för.
Så tack för att ni finns och ger mig ny kraft. En dag i taget.
Kram.

Det förstår jag. Jag vill inte prata om detta med mina vänner och familj. Bara min sambo. Vågar inte gå på AA möten heller. Bra att detta forum finns. Blev överlycklig när jag hittade hit! Vill hantera det på egen hand. Just nu i alla fall.

Hoppas att du hittar lugnet för att ta dig tid att ta hand om dig själv, noterar att du är mitt uppe i allt, gissar jag rätt? Hinner du med dig själv?

Kram

Har du några biverkningar? Jag vågar inte pröva pga av dessa

Ja jag äter också campral har gjort det sen i April förra året men tycker inte dom har någon effekt jag får sug emellanåt

Hör att det inte är lätt. Skit när en önskar förståelse och kramar och får tillbaka förmananden och pekpinnar. Det står någonstans i självhjälpsprogramet att en ska jobba med att vara social för vi är sociala djur, men jag undrar ibland, varför orka, trivs bättre med mig själv. Lungt o skönt, fast det blir lite trist. Skit oxå, är nog ett socialt djur ändå fastän det är lungt och skönt själv. Kan hålla på såhär länge och vända ut och in på mig själv.

Hoppas att du får lite ro och en paus i påsk.

Styrka till dig och massa kramar.

Du verkar inte ha några alkoholproblem. Du dricker inte särskilt mycket och det spelar inte någon roll vilken tid det är. Dock är tider bra för att hjälpa människor med överkonsumtion att få en lägre.

Åh! Precis som jag! Innan hade jag ett ätberoende och nu vin. Borde verkligen opererat huvudet istället för magen. Men idag är det min första vita dag på flera veckor. Jag följer dig! Heja dig och heja mig!

Kämpa på! Du klarar det!

Du är stark! Känner igen mig med total black out. Också varit inne på akuten en gång. Fruktansvärt. Höll uppe ett tag, men nu är jag där igen. Fasar för abstinensen. Heja dig och heja mig!

Hur går det för dig? Klokt att ta antabus på helgen. Det skulle jag med behöva. Eller typ ha barnen här jämt istället för varannan vecka, så jag måste köra på aktiviteter. Hund absolut!! Jag har en, får mig att gå ut, inte bara deppa i soffan. Hundar ger kärlek och bra rutiner. Satsa på det! Heja dig!

Bra! En dag i taget. Jag startar idag. Hejar på dig!

Jag har precis som du nyss vågat mig på att skriva något här i forumet.. Jag har i perioder läst väldigt mycket och funnit styrka i andras berättelser. Jag vet precis hur du menar när du skriver att man hoppas och tror att A ska älska en mer än han älskar alkoholen. Vetskapen att det inte är så gör ont! Fysiskt ont! Ensam, förnedrad står man kvar med en önskan om att bli vald. Men i en relation med alkohol tycks man alltid bli bortvald. Så galet att finna sig i det! Hade någon annan levt i en liknande relation hade jag idiotförklarat dom som stannade, sagt åt dom att lägga benen på ryggen och springa långt och fort för att dom förtjänar bättre.. Det saknar logik! Varför stannar jag själv? Varför anser jag inte att jag förtjänar bättre? Hoppet! Det där förbannade hoppet som vägrar överge en! Kärlek! Jo jag älskar min man.. Hur man nu kan älska någon som orsakar en så mycket smärta. Fint att läsa om dina barn! De är ju det käraste man har. Trots att min man aldrig varit våldsam mår jag fruktansvärt dåligt över att mina barn tvingats stå ut med detta.. Inte veta om pappa är nykter eller full, kan man ta hem kompisar eller inte? Turer till sjukhus pga alkoholrelaterade skador, fyllecell närpolisen hittade honom redlös på byn, alla gånger han ramlat runt här hemma och stört vårt liv och vår vardag och trott att han varit rolig. Alla lögner och svek! Min son har utåt sett slutat bry sig men självklart bär han mycket besvikelse inom sig. Min dotter utvecklade tidigt ett form av medberoende då hon gick hem från skolan för att titta till pappa och la tid på att hitta spritgömmor. Inget barn ska behöva bli förälder till sina föräldrar! Det vore lätt för mig att säga till dig att inte acceptera terror och våld. Att tvingas fly från sitt hem med barnen mitt i natten. Många är de gånger jag har tänkt för mig själv att snälla slå mig! För när och om du gör det har jag en anledning att gå. Men jag är kanske inte så tuff och stark som jag tror!? För jag trodde ju inte heller att jag skulle stanna med en man som satte alkoholen först. Tråkigt att höra att du inte fick hjälp! Kräv det! Vi är trasiga och behöver hjälp att läka. Har du läst djävulsdansen & bli fri från ditt medberoende? Om inte så gör det.. Bit för bit trillar saker på plats. Jag precis som du finner styrka och kraft att ta del av allas berättelser här inne. Tillsammans är vi starkare! Önskar dig en fin påsk
Stor kram

Bra beslut! Heja!

Klok du är! Tack för inspirationen. Dag 1 idag för mig.

Välkommen! Så bra att du skriver! Så som du blivit bemött ska det Inte gå till. Det är oprofessionellt i högsta grad. Både du och barnen borde få anhörigstöd värt namnet. Det måste finnas en instans där du kan tala om det. Du kan också ringa alkohollinjen, kontaktuppgifter finns här på sidan. Önskar dig och familjen en lugn påskhelg! / mt

Bra med vardag. Det är svårt med helger med orutiner och förväntningar på att det ska vara sååå mysigt... Lättare med vardag med struktur. Styrka till dig!

Vad klokt du resonerar! Min dag 1 idag. Känner mig inspirerad av dig! Tack