skrev MåBättre i Varför ska det vara så svårt?

Man identifierar känslorna, känns lite konstigt men är nog bra att man funderar på varför man får de känslor man får. Sedan har jag väl insett att jag är uppfostrad att inte visa så mkt känslor, det känns tex väldigt fel för mig att vara arg. Och det är väl bra att inte vara arg men ibland måste nog vissa saker ventileras ut.. Det blev lite rörigt det här, precis som mina känslor just nu! ;)

Men jag håller med, fan vad bra vi är!! Är så himla glad att jag står där jag står idag och jag hoppas att livet ska ta den väg jag vill och att man en dag ska få känna lycka på riktigt! :)

Kramar till dig med annapanna!


skrev MåBättre i Living the dream

Minuter blir till timmar, timmar blir till dagar, dagar blir till månader och månader blir till år.. Jag tror att ju längre vi håller oss nyktra desto lättare blir det. Eller ja det vet jag ju men ändå! ;)

Du ska ha ett stort grattis till ditt halvår som nykter, tänk vad långt du kommit och tänk vad många därute som fortfarande lever destruktivt och fortfarande inte förstår att det är alkoholen som ställer till det. Gillar också att du sätter ord på vad du upplever som positivt med din nykterhet, viktigt att uppmärksamma vad som händer så att man orkar fortsätta kämpa på åt rätt håll! :)

Kramar!


skrev Meredith12 i Living the dream

Blommor o serpentiner!
Härligt jobbat!
M


skrev AnnaMia77 i Snart har jag gått över gränsen

Heja Sally! Hoppas det gick bra! För mig är det exakt samma, vid matlagning är jag grymt sugen på vin. Sen avtar det oftast. Ibland undrar jag om det har med snabba kolhydrater att göra på något konstigt sätt? Är oftast väldigt hungrig när jag lagar mat då jag i regel missköter mig på dagen (stressad).. Hm...

Håller tummarna för dig iaf!' (Och er andra såklart!) kram


skrev Sally i Snart har jag gått över gränsen

Idag är jag inte så tuff. Känner som att suget vrider runt hela mig idag. Har tänkt på alkohol, ett glas vin ( som skulle bli fler...) mer eller mindre hela dagen. Nu hemma från jobbet och lagar middag. Den här stunden brukar jag ha sällskap av mitt vin och just nu är det så SVÅRT att inte välja den vägen.

Hoppas ni andra får en nykter dag!


skrev AnnaMia77 i Snart har jag gått över gränsen

Tack strumpan det är lugnt! Jag låter gärna andra låna tråden litegrann :) Sally, grymt tacksam för din pepp! Jag är så liten så liten när det kommer till detta. Stödet här är så viktigt. Kram!


skrev Tobias i Kan inte sluta när jag väl börjat...

Har precis samma problem som många andra här beskriver. När det är dags att dricka så dricker jag alltid till den sista droppen. Dricker inte ofta utan har kunnat hålla upp i flera månader mellan tillfällena. Men sen börjar man lura sig själv och man är tillbaks på ruta ett igen. Det som händer på fyllan blir bara värre och värre och jag skjuter ner mig så långt i källaren varje gång att jag i värsta bakfylleångesten faktiskt fått tankarna på att den bästa utvägen är att ta mitt liv. Känns som att man försökt med det mesta men jag faller alltid tillbaka. Vill helt enkelt sluta helt. Vill som alla andra kunna bilda familj någon gång i framtiden men vem vill ha en pappa som alltid skämmer ut sig så fort det blir fest.


skrev pettidream i alkoholens underbara värld

2 veckor nykter nu känns ganska bra. tar väl tid för min förgiftade kropp att ställa om.
Men lugnet har kommit till vår familj ingen är orolig för att jag ska bli full.
Så mycket skit man hittat på under alla år! Går på behandling nu och AA.
Vi kan väl konstatera att jag jag var en djävligt sjuk och egoistisk människa i fyllan.
Svårt att få människor som inte är alkoholist hur det är och hur man tänker i sin fyllehjärna.
Allt var värt att trampa på eller lura för att få flaskan den som var himlen för en stund.
Jag ska kämpa på, vill aldrig tillbaka igen till den tillvaron. Kämpa på ni andra också som vet hur det är.

Pettidream


skrev Isoldeamanda i Kan inte sluta när jag väl börjat...

Jag är 26 och dricker alldeles för ofta och för mycket. Problemet är att alla mina vänner e typ likadana å att det just faller på det sociala. Jag orkar inte vara nykter i sociala sammanhang å fattar inte hur andra bara kan dricka två öl under flera timmar medan jag inte har något problem alls med att dricka två flaskor vin själv. Å jag e väldigt liten i kroppen..
Jag blir irriterad om det inte finns tillräckligt med alkohol på middagar och super gladeligen ned andra..
Nu har jag fått nog faktiskt. Vill inte känna mig värst längre utan må bra och slippa ångesten som har lett till massa problem.
Hoppas jag kan bli peppad här!


skrev flupp i Min promenad längs den krokiga vägen.

Inom nästan ALLA branscher.. Så du kan bli vad du vill.
Skolan är tyvärr ... tja.. som du beskriver den.


skrev Ettglasförmycket i Studentlivet - en väg kantad av motgångar

Tack för era stöttande inlägg, ni kan tro att det behövs. Jag har själv alltid varit den som pushat och motiverat mina nära och kära att gå och prata med någon när det gäller te.x depression, eftersom jag själv aldrig har upplevt det finns det ingen skam i det i mina ögon. Men när det kommer till drickandet blir det så pinsamt för mig. Varför ska jag behöva söka hjälp när de i min omgivning verkar kunna nöja sig med tre öl? Varför kan jag bara inte sätta en kork i halsen eller dricka vatten resten av kvällen? Jag antar att de flesta som läser är familjära med den ständiga jakten på alkohol som uppstår framåt kvällen där umgänget nätt och jämt blir sekundärt.

Jag tror att ni har rätt gällande studenthälsan och jag börjar samla mod...I mitt huvud fasar jag för en äldre hen som ska rynka på pannan och säga "Jaha, varför dricker du inte mindre då?". Får jobba närmre det målet, konstigt att det ska ta emot så mycket att inse att man behöver prata med någon ibland.

Tack för alla tips om studentföreningar mm! Är på tillfället på uppehåll från sång p.g.a röstproblem, tråkigt nog. Men jag ser fram emot att öka träningen! Det finns säkert massor med skoj man kan göra utan sprit, och tids nog kanske man kan hänga med ut utan att dricka, tack för tipset Steglitsan! Tänk ändå att folk kritiserar de som inte dricker och sen nästa dag inte är sena med att kritisera deras snedsteg.

Kram!


skrev steglitsan i Living the dream

Det har gått ett halvår idag sen jag slutade dricka alkohol. Ett halvt år. 6 månader. 181 dagar. Vilken resa. Nej långt ifrån alla problem löste sig när A försvann ur mitt liv. Några tillkom till och med. Andra beroenden och missbruk seglade upp som goda ersättare men också nya intressen och sätt att umgås med mina fina vänner. Jag har inte en enda minneslucka under dessa 6 månader. Jag kan stå för allt som har skett. Jag har varit mig själv fullt ut.

Sen har jag hittat hit. Vilken ynnest, bara det <3


skrev Ullabulla i Jaha och nu då?

Ja,blev ändå "tvungen" att åka ned då han inte svarade på sms eller telefon från dotter och mig.Hon har inte haft kontakt med honom på 14 dagar.Han satt där i köket,dimmig i blicken.Sur,så troligen hade de ringt från soc i alla fall.Jag konstaterade bara läget och vände i stort sett på klacken och for hem igen och kunde meddela dottern att läget var under kontroll.Barriärerna på vad som är ok sänks hela tiden.Hon hade även ringt igår och pratat med honom utan skäll.Han var förstås onykter.Hon frågade om det skulle komma ett val till att stå mellan henne och alkohol,ja han skulle ju välja henne,men inte nu.Alltså samma budskap som till mig.Det är ju också ett sätt att hålla människor i ett mentalt järngrepp.Sen,när jag har druckit klart.Och när månde detta bli? Om en vecka en månad ett år?

Jag och dottern var helt överens med det kloka i att åka ned,hämta hem honom till mig och kedja fast honom i källaren.
Fortsättning följer förmodligen på denna tragedi i sju akter.

Dock så hämtar jag mig snabbare efter varje rusch ned i avgrunden i mitt medberoende.Det går inte lika djupt och biter sig inte lika hårt fast.


skrev aeromagnus i Min pappa

Hej! Välkommen hit. Ni är i en jättesvår situation. Läs lite trådar så kommer ni tyvärr upptäcka att de flesta som dricker lever i en förnekelse. Innerst inne vet de att det inte är bra, fel de har säkert ångest som de dövar med alkohol. Det är svårt (läs nästan omöjligt) att få någon att sluta dricka som inte säger sig ha problem. Jobbar dina föräldrar? Ibland kam man kontakta arbetsgivaren som kan erbjuda hjälp. Ta hem bara mamman till er en dag och prata med henne. Hon är ju beroende hon också men kanske inte lika nere som din far verkar vara. visa www.riskbruk.se Fråga varför de dricker så mycket, att det inte är en normal konsumtion och att man kan få cancer av alkohol.


skrev AnnaPanna i Studentlivet - en väg kantad av motgångar

Annat tips: hitta alternativa miljöer för kontakter och umgänge utanför kårernas och klubbarnas liv. Finns ju många studentföreningar att gå med i. Något intresse du brinner för utanför festlivet? Någon föreningen där alkohol inte ligger i fokus? Jag har sedan jag slutade dricka tagit upp mitt intresse för sång och träning. Hade glömt bort hur lycklig sången gjorde mig eftersom festlivet tog över. Otroligt befriande och roligt och jag får träffa nya människor utanför alkoholmiljön :)


skrev AnnaPanna i Studentlivet - en väg kantad av motgångar

Det hade kunnat vara jag som skrev din text. Jag känner igen mig så väl! Första gången jag sökte hjälp för mina alkoholproblem var just under studietiden på universitetet. Drack ungefär 2-3 kvällar i veckan och det slutade alltid i total praktfylla. Jag kunde aldrig stå emot. Sket sig varje gång. Sökte då mi första hjälp inom öppenvården och var sedan nykter i över ett år innan jag tyvärr trilla tillbaka i gamla vanor. Jag sköt bort allvaret i mina problem och gick tillbaka till festlighet. Jag ville festa mer än att inse och arbeta med problemet..

Men under den studietiden som jag va nykter var jag med på många aktiviteter ändå. Det handlar bara om att våga ta klivet och välja hur man vill leva sitt liv och sedan vilja det tillräckligt mycket. Det finns hjälp att få! Ett steg kan ju vara att få gå och prata med någon om din oro för dina vanor? Det var så jag gjorde. Det är skönt att lätta hjärtat för någon. Lycka till! Kram


skrev AnnaPanna i Varför ska det vara så svårt?

Grattis till 100 dagar! Hejja dig! Tänk vad långt du kommit! Tänk vad långt VI kommit!? :-D Minns i början när vi skrev, när vi samlat på oss några dagar och peppade varandra. Nu har du 100 dagar! Otroligt härligt!

Känner igen mig jättemycket. Det där med att ha varit blockerad och sedan "spelat" en roll för att hålla fasaden uppe. Livet känns mer jämt nu än förut. Även fast känslorna går upp och ner så är man ändå mer närvarande på något sätt! Jag känner hur man kan få kontakt med känslorna på ett annat sätt, typ: "Ja det där va nog ilska!" eller "Nu blev jag ledsen! " Istället för att allt bara är en soppa av ångest.

Jättekram till dig och grattis igen! :)


skrev mod60 i Jaha och nu då?

Ja som vi nykterister säger. "En timme i taget tills suget går över"!!! För det går över! Det gäller bara att härda ut.....
Hoppas du får en bra vecka. :)


skrev mod60 i ett nyktert liv

Så är det nog Stingo.

Jag ser ju mer idag när jag är nykter. Jag tror att han tål så mycket för att han druckit en hel del genom åren. Jag har bara inte sett det riktigt klart eftersom jag varit så upptagen med att hälla i mig själv. Men min ilska hade i alla fall det goda med sig att han inte drack något på lördagen när jag var hos en väninna. Tror att han egentligen höll med om att det blev för mycket men är lite stolt och vill inte alltid ge mig rätt. Inte när jag är ilsken i alla fall :)

I kväll var jag på middag med ett gäng väninnor och de vet ännu inte om att jag är nykter. Körde bil så det var min ursäkt. Ska berätta nästa gång vi ses. En härlig kväll och jag har inte tänkt på alkohol på hela dagen :)


skrev waggawagga i Att nå fram till någon som dricker för mycket

Gjorde i helgen ett sansat försök till en diskussion igen. Var lugn och tydlig och förklarade att det inte fungerar för mig att sitta och se på när han successivt förstör sitt liv. Jag frågade honom om han inte värderade sig själv högre än att behandla sig på det sättet med drickandet. Nej, det är möjligt att jag inte gör, fick jag till svar. En stund senare sa han att jo, det var kanske möjligt att det skulle visa sig omöjligt att sluta. Fraser som "Vi får se... Det visar sig... dvs passiva fraser haglade rätt frekvent från hans sida.
Min tolkning är att motivationen och viljan att bryta beteendet inte finns där. Jag förklarade att den här frågan avgör om det finns ett "VI" eller inte... Vilket fick honom att klämma ur sig ett "Men jag älskar dig..." Som läget är nu så lutar det åt att jag lämnar, vid månadsskiftet. Som fransmännen säger: "Qui vivra verra" - Den som lever får se!
Tack för bra input!


skrev aeromagnus i Det har gått 14 år nu.

Ja du vad ska jag skriva? Du är inte ensam. Jag tänkte precis som du, kanske dricka. Slutat två gånger i fyllecell. Ja jag tycker att du ska försöka hålla dig ifrån ett tag. Känn om suget minskar, ditt välmående kommer öka.


skrev MåBättre i Varför ska det vara så svårt?

Känns sjukt att det redan har gått 100 dagar, så snabbt men ändå så långsamt...

Jag mår bra, åker upp och ner känslomässigt fortfarande men jag tror verkligen att det är bra för mig. Har nog varit ganska blockerad tidigare och tvingad att visa en glad och positiv sida fast det kanske inte alltid varit så. Nu vet jag att det jag känner är mer äkta, inte något som kommer under eller efter en fylla. Det känns bra.

Har läst att vissa har fylledrömmar, det har börjat dyka upp för mig med. Käkar inga anti-depp men de kommer ändå.. Har inte varit direkt mardrömmar men har nog spelat mkt på moralen och jag har alltid blivit glad och lättad när jag vaknat upp och insett att jag inte druckit, puh.. :)

Allt gott till er här på forumet, tillsammans är vi starka!


skrev Sally i Snart har jag gått över gränsen

Rättstavningen ändrade "familjelycka" till "familjekyrka" - och någon sådan kan jag inte stoltsera med....


skrev MåBättre i Väldigt ny nykter alkoholist

Tänk att det är alkoholen som har gjort det mesta av det här, det är hemskt. Jag tror att det är viktigt att inse och se skillnaden på vad som har hänt i fyllan eller inte just för att förstå och inte klanka ner på sig själv för mycket.

Bra att du reflekterar över det som hänt för att ta sats mot bättre tider, jag tror att du kommer att vinna tillbaka ett nytt liv och bättre liv och när du står på en trygg platå så kan du titta tillbaka på dina erfarenheter och konstatera att dem har format dig till den du är men att den tiden är passé.

Grattis till dina 73 nyktra dagar, fortsätt kämpa!

Styrka till dig!


skrev steglitsan i Studentlivet - en väg kantad av motgångar

Åh som jag minns min studenttid. På många sätt några av de bästa åren av mitt liv. Sen minns jag festerna, alla dessa fester. Jag vet under en period när jag skulle dra ner på festandet då gav jag mig ett maxtak på tre utekvällar i veckan. Det var att hålla igen i min värld. Det var många inklusive jag själv som fick ett riktigt osunt förhållande till alkohol. Vilket resulterade i ogjorda tentor, missade föreläsningar och annat som man gjorde avkall på pga bakfylla och ångest.

Jag tycker att det är riktigt bra att du reflekterar över drickandet. Jag skulle rekommendera dig att gå till studenthälsan. Alkoholproblematik är så mycket vanligare än man tror i studentvärlden. Under någon period när jag inte drack alkohol så gick jag till baren och bad om att få en vatten eller vad jag nu valde att dricka men så att de såg till att den såg ut som en GT. Orkade inte ta diskussionen med mina fulla kompisar.

LYCKA TILL
/Steglitsan

PS. Blir nostalgisk och vill genast återuppleva studentlivets glada dagar. Fast ändå inte ;)