Senaste kommentarerna i forumet

Till dig också Kraxen, och tack...
Vet att det är så, och jag försöker verkligen tänka på mig själv också. Igår bokade jag en timmes massage, det var ljuvligt :)
Känner mig glad idag, träffade honom igår, första gången på två veckor. Han betedde sig mycket respektfullt/kärleksfullt och var helt nykter.
Vi tar inget för givet nu, tror jag kan tala för oss båda där :)
Påsken blir lugn, på varsitt håll, skönt.
Hoppas din helg också blir bra,
önskar alla här inne detta!

Våren har för mig alltid varit en orolig tid. Påsken har varit förknippad med fest och alkohol. Men nu ser jag fram emot sol med kaffekorg. Och a-fri sysselsättning. I kväll barnvakt. Långfredag båtunderhåll. Påskafton simning. Påskdagen AA-möte. Annandagen bridgespel. Jag lever i AA:s 12-
stegsprogram. Det håller mig nykter en dag i taget.

..till forumet. På grund av säkerhet så har vi redigerat till inlägg, det är inte tillåtet att lägga ut kontaktuppgifter i detta forum. Samtidigt är det jättebra att du skriver här och tar kontakt, berättar lite om hur det är för dig. Du kan skriva här, läsa i andras trådar och ha en kommunikation här på forumet, det kan förhoppningsvis vara hjälpsamt både för dig och andra. Sen som Ebba nämner finns fler alternativ till stöd, du är inne lite på att ha en coach.. har du mer tankar idéer om hur du skulle kunna nå en coach? det är ju en jätteklok idé!

Varma hälsningar
Roestte/Alkoholhjälpen

Du ser, vad en kan gissa fel, vi har alla olika skäl till varför vi dricker. men men en strategi behöver vi alla :) Gissar att du känner tristess och behöver något mer för att känna en meningsfullhet av din helg. Att ta bort alkohlen löser inte grundproblemet om det nu inte är abstinens som har skapat denna känsla, hönan eller ägget, vem kom först? Vad finns det som kan skapa denna meningsfullhet? Du säger att det är en längtan efter spänning, gissar att alkoholen hjälper dig att släppa dina hämningar och få dig att känna fri och glad. Vad hindrar dig att känna dig detta i nyktert tillstånd, vad är det som får oss att känna motsatsen till dessa känslor nykter? Är det sällskapet, dialogerna, galenheterna, energin som kommer med alkoholen. Vad av detta går inte att göra nykter om vi nu bara bästämmer oss för det?

Jag vill nog hävda att vi luras att tro att det är något vi saknar för att vår hjärna är inställd på den belöning som kommer med A. Den är lurig, för den får oss att tro att vi saknar något för att vår hjärna är i obalans och inställd på att upprätthålla den belöningen, utan den så blir det tråkigt, energilöst, lamt, tristess. Om vi ökar dosen eller konsumtionen gissar jag på att dessa känslor övergår till smärta, ångest, oro, panikkänslor, hopplöshet e.t.c.

Vilket fall om helst så söker vi all kontroll över våra egna liv. Tror på din strategi, den är utan alkohol och jag tror och hoppas att den skapar en meningsfullhet i ditt liv som på sikt kommer få dig att känna spännning och glädje utan A, och kanske någon gång då och då, ansvarsfullt, med A om det nu är ett av dina mål.

Tummen upp!

Det går att försöka förändra andra, men det håller oftast inte i längden. Har ett exempel som handlar om det. Jag träffade på en kille jag känner allt som oftast på second hand butiker. Jaså gillar du second hand så mycket? Nä, följer med sambon mest för husfridens skull, svarade han. Han berättade senare att dom ej heller hade tv, och det gick bra, det enda han saknade var vissa sportkanaler han brukade se på ibland. Det tog ett tag och detta par separerade. När jag träffade honom igen hade han skaffat sig en 46 tums Tv och hemmabioanläggning, och det var i stort sett det som fick plats i lilla ettan. Han låg i soffan och tittade på Tv i stort sett dygnet runt när han var ledig, och jag har aldrig någonsin efter det sett honom i någon second hand butik. Alltså: förändring som kommer inifrån dig själv är mer hållbart än förändring du gör för någon annan. Däremot kan man samtala med människor om tex vinster i förändring. Ställa frågor som kan du se något bra med denna förändring? Var och en har sin syn på saker och ting. Ibland kan det vara svårt att nå fram till tex partnern eller någon annan som missbrukar. Alla försök känns meningslösa. Men jag tror att när människan är beredd på förändring då är hjälpen nära. Och att man börjar se konsekvenser av sitt missbruk. Angående "andras trådar" Jag tycker forumet blir mer levande när vi kommenterar och svarar till varandra. Kram på er <3

härligt AlmaAmanda.
Jag bestämde idag att sluta fokusera på att tänka "jag ska inte till systemet idag".
Jag ska fokusera på att tänka vad kan jag göra istället :)
Jag ska träna idag, jag ska träna och läsa spanska ikväll...

I min tråd kan jag inte tänka mig Vilja! ❤️ Hittills har jag trampat snett två gånger. Semester och middagstillfällen och jag vågade inte säga nej tack.... Men jag blev inte full och drack inte för mycket i alla fall, utan alla hade trevligt. Om man räknar bort min ångest och oroliga tankar på att jag inte kan dricka måttfullt, men jag klarade det. Jag försöker fokusera på sport och hälsotänk för att få bort tankarna på alkoholintag dagtid. Det måste funka. Jag kämpar. Kämpa på du med Vilja! ❤️

Vaknade upp som till ett helt annat liv idag. Nyktert uppvaknade på flera sätt.
Började dagen med en sittande meditation och djupandning.
Därefter åt jag av det goda bröd jag bakade åt familjen igår o njöt en kopp kaffe. Så dagens start var så milsvida ifrån gårdagen.
Försöker ta åt mig av era ord o känner ändå självrespekt att jag varit ärlig mot er o mig själv.
Nu tar vi en vit skärtorsdag och kram o tack tillbaka till er alla!

Det verkar verkligen fungera med citalopram mot pms för mig :) Jag blir av med ett betungande problem, som ökade säker alkoholsuget.
Jag kunde inte riktigt hitta FB gruppen däremot, vad ska jag skriva in i sökaren?
Och vad jag är avundsjuk på din långa nykterhet...

Så skönt att du sagt ifrån på jobbet och tagit ett beslut som är bra för dig.
För ta hand om AlmaAmanda det är hon värd?
Kram och hoppas du får en härlig påsk

Väldigt bra sagt, Leverjag. Eller skrivet :)
Jag längtar efter den här tjejen som åkte på massa resor och trivdes utan alkohol.
Ärligt talat blir jag mest trött inte på min bakfylla, men på den här känslan att jag måste ha vin. Planera lunch och middag inte för att jag är hungrig, men för att jag vet att får dricka vin till maten. Tänka hela tid när jag äntligen får dricka och var jag kan beställa vin, om jag får det osv. Förnedrande!!!
Jag har jättetur för att jag umgås med folk som dricker väldigt lite. På resan blir det bara min man som dricker lite och är medveten om mitt problem. Det ger möjligheter :)

Om de sociala sammanhangen, det är svårare. Trots det att mina bekanta dricker måttligt eller inget, jag har verkligen jobbigt att umgås med folk och tycka att det är roligt utan att dricka tre glas vin innan. Jag blir trött, kollar bara på klockan "när det blir färdigt" när jag är nykter. Drar mig undan just nu och försöker skippa träffa folk i nykter tillstånd. Socialfobi? Fel sort människor som jag träffar? Eller kanske är jag "en ensam varg" och tidigare försökte jag låsas att det är annorlunda med hjälp av alkohol. Don't know. Konstigt, för att jag blir alltid i centrum, även om jag inte dricker. Rolig, cool, berättat alltid intressanta saker... Väldigt konstigt, motsatser.

Som sagt, tack för dina ord. Kram!

för alla goda råd.
Jag mår inte så dåligt utan alkohol. Det är mest längtan efter "spänning" som gör att jag vill dricka just nu. Men först och främst rutiner, jag är så van att dricka på kvällen innan helg, det är läskigt.
Ja, du har rätt, man måste ha strategier.
1) Inte köpa på systemet (speciellt viktigt idag)
2) Träna (jag har utvecklat ett härligt träningsberoende sista två veckor)
3) Inte laga mat (förknippas mycket starkt med vin för mig), men äta mat
4) Läsa, brodera, plugga, jobba... Planera aktiviteter.

Önksar i efterskott grattis på din ettårsdag. Tycker om när hjälten i filmen vinner!

Hej Maggen!
Så lustigt det är.. Vi känner inte varandra och trots det delar vi en liknande historia med alkoholberoende man, barn, villa och husbil. Min man är dock yngre än din, 45 år. Ja det är smärtsamt och gör så förbannat ont att leva med en alkoholist. Ständig ångest och klump i magen innan man vet hur dagen ska bli. Jag har i perioder mått så dåligt och fått söka hjälp pga min mans drickande. Själv är jag 41 och undrar om det är såhär mitt liv ska se ut? Jag som trodde jag var stark med skinn på näsan.. Hur har jag hamnat och stannat i detta? Jag har ju hela tiden haft valet att gå. Min man är nog vad man kan kalla en periodare. Kan va nykter långa perioder och sen pang. Detta året har saker och ting blivit värre, drickandet och lögnerna har ökat. Jag väntar också på en katastrof.. Vad ska hända nästa gång? Min man har blivit tagen redlös av polisen och hamnat i fyllecell, legat inlagd pga skador på tarmar och gjort bort sig inför släkt och vänner. Efter det gjorde han en behandling och jag hoppades så. Men efter ett tag var det dags igen. Alla dessa lögner svek har satt sina spår och jag tvivlar på om jag någonsin kan lita på honom igen!? Vill jag ens dela mitt liv med honom efter allt som har hänt? Jag har kämpat så länge för att komma i första hand men alkoholen har alltid kommit förre och det gör ont, förbannat ont. Borde gå.. Mitt förnuft säger det men mitt hjärta säger något annat. Åren rinner iväg och snart har mitt liv passerat..
Kära Maggen jag känner så med dig och hoppas din man tar itu med sina problem så ni kan få ett fint liv tillsammans. Mer om mig kan du om du vill läsa i mitt inlägg från igår. Jag finner styrka av er andra här på forumet. Skönt att få dela med någon som förstår. Varm kram

Ett problem är att vi ofta är i förnekelse, d.v.s. vi ser inte själva att vi har ett problem även fast det är för utsomstående eller för en själv ibland uppenbart. Att förklara att jorden är rund när jag själv är övertygad om att den platt blir en jobbig dialog. Många kognitiva metoder går ut på att få individen att själv hitta sin motivering och förklaring till varför den vill skapa en förändring, om personen inte vill, så går det inte. Vi kan inte tvinga andra människor till att förändra sig utan förändringen måste komma innefrån.

Tips på läsning,
Claes Janssens - förändringens fyra rum (handlar om att förstå förändringens olika faser).
MI, motiverande samtal - En metod för hur vi kan föra samtal som motiverar till en beteendeförändring.

Om du väljer att försöka kontrollera honom, så kommer det sluta illa, du tar dig då på dig ett ansvar över hans liv och leverne som inte är ditt. Du har valet att stötta utan att dömma eller vara rättrådig d.v.s. genom motiverande samtal under en begränsad tid, du har valet att acceptera hans missbruk, du har valet att lämna honom. Om du inte väljer någon av dessa tre, hamnar du i medberoendeträsket.

Jag kanske låter teoretisk, men det är faktiskt så att du inte kan ändra mig om jag inte vill. Glöm inte bort att du har egna val!

Ursäkta Ms Lyckad om jag svarar på frågor i din tråd.

Hej Maggen!
Så lustigt det är.. Vi känner inte varandra och trots det delar vi en liknande historia med alkoholberoende man, barn, villa och husbil. Min man är dock yngre än din, 45 år. Ja det är smärtsamt och gör så förbannat ont att leva med en alkoholist. Ständig ångest och klump i magen innan man vet hur dagen ska bli. Jag har i perioder mått så dåligt och fått söka hjälp pga min mans drickande. Själv är jag 41 och undrar om det är såhär mitt liv ska se ut? Jag som trodde jag var stark med skinn på näsan.. Hur har jag hamnat och stannat i detta? Jag har ju hela tiden haft valet att gå. Min man är nog vad man kan kalla en periodare. Kan va nykter långa perioder och sen pang. Detta året har saker och ting blivit värre, drickandet och lögnerna har ökat. Jag väntar också på en katastrof.. Vad ska hända nästa gång? Min man har blivit tagen redlös av polisen och hamnat i fyllecell, legat inlagd pga skador på tarmar och gjort bort sig inför släkt och vänner. Efter det gjorde han en behandling och jag hoppades så. Men efter ett tag var det dags igen. Alla dessa lögner svek har satt sina spår och jag tvivlar på om jag någonsin kan lita på honom igen!? Vill jag ens dela mitt liv med honom efter allt som har hänt? Jag har kämpat så länge för att komma i första hand men alkoholen har alltid kommit förre och det gör ont, förbannat ont. Borde gå.. Mitt förnuft säger det men mitt hjärta säger något annat. Åren rinner iväg och snart har mitt liv passerat..
Kära Maggen jag känner så med dig och hoppas din man tar itu med sina problem så ni kan få ett fint liv tillsammans. Mer om mig kan du om du vill läsa i mitt inlägg från igår. Jag finner styrka av er andra här på forumet. Skönt att få dela med någon som förstår. Varm kram

Jag blir väldigt berörd.
Vackert, hoppfullt, sant och sorgligt.
Allt på samma gång liksom...

Jag går ofta på AA-möten och har träffat väldigt många människor som åkt fast för rattfylla.

Jättefina och kloka människor som jag aldrig skulle ha kunnat ana ha alkoholproblem.

Jag har hört många berättelser om hur det kändes att åka fast, det verkar för många pendla mellan en skam så stor att man inte förstår hur man ska klara att leva vidare och faktiskt: lättnad!

Som att det äntligen är över.
Jag fick stopp på mitt alkoholberoende/missbruk för 20 månader sedan och JAG är väldigt glad och tacksam över att det fick ett stopp.

Det var som att jag var styrd av en slags magnetisk kraft till alkohol.

Hur som helst, Du skriver och beskriver så klokt det hela.

Jag önskar dig fortsatt styrka, kraft och mod att göra vad du tror blir bäst för att du ska kunna må så bra som möjligt i ditt liv!

Kram Ebba

Hej
Jag har träffat en man för 5 månader sedan som jag älskar massor. Jag har haft min misstanke om ev alkoholmissbruk och nu har det bekräftats, är lite av en periodare. Min fråga är HUR kan jag hjälpa honom att inse sitt problem och ta emot hjälp. Den nyktra tid vi har haft är helt underbar och jag vill inte behöva lämna honom. Igår kom jag hem till honom strax efter kl 16 och då var han redan full och naturligtvis lite ångest över det och det känns som han ber efter hjälp men förnekar samtidigt ett missbruk. HAn har tydligen förr provat antabus och säger att det är skit. Idag ska jag ringa missbruksenheten men vill ändå ha tips av er som haft missbruk.

Ja.., jag vet att arbetsgivaren och chefen har ett långtgående ansvar och just nu behöver jag ingen hjälp med alkoholen, men blotta tanken på att sitta i ett sånt samtal med hen kan hålla mig nykter. Vet att det skulle finnas så oerhört lite förståelse för beroende. Det finns en väldig oförmåga att hantera även "legitima" besvär såsom, sjukdom, skador och dödsfall. Nej, bevare mig väl...

Wow, saknar ord, du har en stark berättelse. Gissar på att detta inte din dotters första försök, vad glad jag blir att hon hittade en väg att nå fram till dig. Sen att du gör det för dig själv och inte för andra, det är så rätt enligt min mening, det är inte för hennes skull du ska vara nykter utan för din egen. Gissar att det är även vad din dotter vill, att du ska må bra, antagligen för att hon älskar dig. <3

Kram

Tack att du tänker på mig! Haft en massa nyktra veckor men balans har jag inte... Det brukar gå bra en tre veckor och sedan kommer några dagar och sedan några nyktra veckor igen. Jag yogar jättemycket och mår bra av det. Det sätter också igång en massa processer, goda och mindre goda. Träningsberoendet gör sig påmint med dåligt samvete de dagar jag inte yogar. En känsla av att kunna offra vad som helst bara för att få min dos av svett, känsloutjämning och lugn...
Goda men jobbiga effekter är att jag ifrågasätter mycket i mitt liv. Det leder till bra saker i slutändan.
Annars en oftare återkommande känsla av ledsnad och utmattning...vilket är en tuff kombination. Men det är väl nån utrensning som är på gång.

Önskar jag vore fri, frisk o hel!!!

Det var en stund sedan jag skrev.. Tack AlmaAmanda, Levande och Sisyfos för eran omtanke, den värmer.

Jag har nu varit till läkaren nu och avvaktar nu provsvar. Någonstans hoppas jag att de hittar vad som är fel samtidigt vill en inte få en läskig dom om att något är fel, konstig det här med vad en nu förväntar sig av blodprover. Om de inte finner något vad gör en då? Något måste förändras för att jag ska må bättre. Jag är dock utrustad med tålamod och ganska målmedveten av mig och inte minst en obotlig optimist, så tiden får vara min styrka då, för jag ger mig inte.

Idag 48 dagar nykter. Jag läste AlmaAmanda tråd och blev imponerad och inspirerad av hennes uppriktighet. Så 48 dagar:ich ska det stå då jag nu ska vara ärlig mot mig själv och er. Jag var bjuden på middag i helgen och jag tackade inte nej till alkohol. Jag har inte rett ut i mig själv vad det beror på. Ska göra ett försök nu. Jag har inte för avsikt att bli helnykterist, jag har för avsikt att sluta dricka mig onykter. Jag har för avsikt att inte längre längta till att bli full. Det är den vanan att bli full som jag önskar bryta. I detta känner jag att jag inte behöver tacka nej, jag har inte problem i sociala tillställningar att hålla mig till en lagom mängd, mitt bekymmer är att jag ibland vill fly in i dimman och det vill jag sällan göra tillsammans med andra. Så det jag har lovat mig själv är att inte längre bli full och i synnerhet ensam. I helgen blev jag inte onykter. Jag takade nej till starköl och bad om en folköl istället. Till maten bad jag om ett halvt glas vin till förrätten och ett halvt till huvudrätten. Under 4 timmar drack jag två glas med andra ord. När jag kom hem och blåste i min alkoholmätare, hade jag 0.00 promille i blodet. Så jag anser mig själv vara nykter denna gång även fast jag drack två glas.

Varför tvekar jag att skriva om detta, det är så dumt. Jag tror att det är för att jag inte vill att andra som kanske har värre problem får för sig att det kan gå bra att ta ett eller två glas. Så förmer av mig och så dumt och en missriktad omtanke. Jag är inte bättre eller sämre än andra, jag är jag, ni är ni, du är du. Alla måste vi hitta våra egna gränser och kunskap om oss själva.

Tack AlmaAmanda för att du är så klok.

Puss o Kram.

Över 50 dagar, en milstolpe. Känns så skönt att läsa din dagbok, enträget skriver du varje dag om hur det ibland är upp och ibland är ner. Det känns mänskligt och du fyller din mänsklighet med så kloka ting. Du hittar din drivkraft, din styrka i att minnas hur du mådde. Du ser att du själv rår över dina val och inte är ansvarig för din partners val. Även om du irriterar dig på hen, så skakar du av dig känslan och ser att du själv är ansvarig för dina egna känslor. Du lyckas med det som andra kan i teorin.

Så idag har du valt att vara nykter, ännu ett bra val.

Kram på dig min hjälte!

Läser era svar o stilla tårar faller nerför mina kinder. Tack att jag inte är ensam, tack att ni står kvar! Och att ni t o m tror på mig. Jag blir stum o fylls av oändlig tacksamhet att ni svarar mig som ni gjort. Kärlek o respekt är vad jag känner!
Idag har jag fattat ett beslut som kommer innebära en förändring av min arbetssituation, det var inte helt enkelt men efteråt fylldes jag av sådan lättnad. Jag sa nej till ett uppdrag och återtog lite av min heder o stolthet. Gränsen är nådd över hur flexibel jag är!
Kvällen har ägnats åt famljen, kvalitetstid när vi verkligen varit tillsammans. Sett o lyssnat på varandra allesammans.
Så jag fortsätter o reser gärna i ert sällskap, både ni som är långt före o ni som nyss anslutit till denna resa mot nykterhet o på många sätt ett nytt sätt att leva.
Läste i morse: Svårt att uppnå, lätt att förlora = balans!
Tänker att det är en milstolpe på resan, att nå någon form av balans.
Nu sover vi! Tack igen för era omtankar, svar o reflektioner. Ska läsa dem om o om igen. Tror på er! Tack att ni tror på mig??

Tyvärr kan du inte ändra din mans drickamönster det måste han vilja själv. Vad är det som gör att du stannar i din relation som verkar sakna kärlek och tillit? AD hindrar dig från att lämna skiten och tänka på dig själv?