Senaste kommentarerna i forumet

så uttryckte han en önskan om att de skulle sluta bevaka honom..Han sa också att hans ambition var att lära sig dricka normalt.Ja herregud.Han går från klarhet till klarhet.
Det går lättare och lättare att se på när han närmar sig stupet där han alldeles ensam hoppar över kanten.Så idiotiskt,men återigen det är ju hans val.Och mitt i allt kanske han rätar upp skutan? Ingen skulle bli gladare än jag.

Men varför stannade du inte hemma med fru och barn och var social?
Vad skulle du ut.i skogen att göra.
Hade jag varit din fru hade jag känt mej väldigt övergiven.

I min relation var det väldigt tydligt fråga om en nedåtgående spiral. När jag drack drog sig min fru emotionellt undan, vilket fick mej att vantrivas hemma och då drack jag mera dricka mera, vilket ...

Inte lönt att söka efter ägget eller hönan i allt det där. Bara att konstatera faktum och se hur man kan komma vidare. Det fina med spiraler är att om man lyckas vända dem så kan de arbeta för en.

Det gav perspektiv på det som nu sker.. vilket är förvirrande jag vet inte vad alkoholen har gjort med min relation eller om det e relationen som bidragit..

Jag har laddad med vatten och te och en grönsakscentrifog.. Har ett löpband och hantlar... Första dagen var lätt men jag vett att det blir tuff...

Har klarat min första dag :-)

Om din karl kan hantera sitt drickande, så kan han dricka annanstans än hemma, nu när behöver ett a-fritt hem. Om han inte klarar av det, så...

Välkommen! Det brukar vara bra att skriva av sig här då det känns tufft, och kanske annars också.

Oj....10-års ensamhet.......
Jag får ont i magen bara jag läser.
Jag mår mer och mer dåligt av att läsa på forumet pga av att jag har sån ilska i mig att en annan människa får sin partner att må så dåligt pga av alkoholen.
Jag vet också att alkoholism är en sjukdom men ändå......
Alla vi som kämpar eller har kämpat med att tron att det blir bra i morgon...
Det blir bättre sen.......
Man roddar och fixar.....förlåter och förlåter,....tror på framtiden man vänder ut och in på sig själv, tvivlar på sitt eget omdöme för att sedan gång på gång bli så BESVIKEN. Igen.
Men när dagen D kommer då vet man att NU är det nog med oro och ångest.
Men man måste komma till vändpunkten själv hur man vill ha sitt liv.
Spelar ingen roll vad andra tycker och säger.
Men en sak vet jag.
Det var det enda för min överlevnad för mig och sonen att LÄMNA det destruktiva förhållandet.
Fast det gör så ont och det är fortfarande en sorg att han blev så annorlunda och förändrad sista åren.
Har en ny partner nu som jag mår bra med,som jag heller inte trodde skulle kunna kännas bra med efter ha levt med samma man 28-år.

Haha. Aj. Om jag hade varit nån hade jag varit personen som skickade sms kl 07.41 kan jag säga direkt. Usch så många sena, (tidiga?) efterfester man varit på. Blä. Dagen efter en sån existerar ju inte ens och man är ju bakis fortfarande dag 2 garanterat.
Nej men satan vad skönt det var igår. Att få det bekräftat att det GICK att gå ut nykter. Och tack för tipset om alkoholfri öl. Utan det hade jag känt mig malplacerad. Liksom, hur kul är det och sitta och dricka läsk... Nej precis. Vet inte om det är någon sorts varningssignal men jag fick utan problem i mig flera stycken alkofria öl igår och om jag hade stannat hade jag fått i mig många fler. Det var lite lustigt för jag drack de alkofria ölen exakt lika fort som jag brukar dricka vanlig öl. Fick mig kanske att känna mig mer bekväm, vet inte:)

Ja du . sitter här med precis samma tanker som du . Min man har supit och supit. Nu stack han ut för några timmar igen och kommer garanterad hem full igen. Jag sitter här och funderar på vart jag skall ta vägen, då jag har jobb i morgon . Skulle gärna åka bort här från då det säkert blir bråk då han är verbalt elak när han är full och jag är fylld med så mycket ilska efter alla turer med svek och lögner. Det bästa för oss båda är att vi tar oss ut av vårat medberoende och försöker bli lycklig. I stället för att leka lycklig familj och ville kramas och ha kärlek. Min man lovar gång på gång att nu är det slut med supande, jag har varit med honom på olika beroendecentrum han har ätit antabus. Men han vill inte sluta .

Han är 22 år. När han dricker sprit blir han ibland som en annan person. Tyken aggressiv, empatt tilös, muckar gräl mot vem som helst utan urskiljning. Får en otäck stirrande oåtkomlig blick i ögonen. Minns inget dagen efter. Naturligtvis ångest dagen efter då han får höra om sitt beteende. I vardagen i nyktert tillstånd en mkt trevlig trygg kille med god självkänsla o självförtroende. Omtyckt o respekterad. Han vill ha hjälp nu då han inte mår bra av att detta händer. Kan han behöva gå o prata med ngn? Finns det ngn sådan kontakt? Snälla hjälp oss!

YEY!!! Grattis Flaskis! Så himla bra och strongt av dig! :D
Blev så glad då jag läste att du klarade detta.
Jag var på tjejmiddag igår. Jag drack alkoholfritt (0,05%) medans de andra drack vin. När klockan var halv ett begav jag mig hemåt men före detta så hade de andra på middagen hunnit bli fulla och patetiska.
Av sex tjejer så blev resultatet som följer: (OBS! Åldersgruppen här är inte flickor 12-15 år som man kanske kan tro, utan damer 30-35 år)
En av tjejerna började gråta och var sentimental, den andra pratade alldeles för högt och gav mig typ tinnitus. Hon repeterade samma historier och kommentarer om och om igen. Den tredje skulle vara "cool nybakad mamma" och försökte typ imponera/vara skojig med sina usla stories från mammalivet... Det blev bara fel. Hon orkar tydligen inte umgås med sitt barn mer än max 3 dagar åt gången. Efter 3 dagar måste barnet åka till mormor för då blir den här tjejen så "sliten och irriterad på den klängiga ungen"... Ehhh oookej. Normalt. Not.
Den fjärde som är singel satt och flirta på tinder och gick ut sen och skickade sms 07.41 imorse (!!!) då hon var på väg från efterfesten.
De andra två (varav jag är den ena) var nyktra bägge två och gick hem samtidigt halv ett.

Ska tilläggas att detta inte var mitt "vanliga" tjejgäng utan gamla pluggkompisar... Men fy vad pinsam man blir när man är packad... Vet att alla inte blir så som de ovannämnda, men det är inte långt ifrån.

Ha en trevlig nykter söndag gott folk! :)

Detta är en ensidig story, så .. ja, ni får juh inte höra hur hon upplever det hela.
Igår en underbar dag, med familje shopping och allmänt skönt. På kvällen ska fru och barn se mello, och jag åker ut i skogen.
Någon gång efter mello kommer jag hem igen, till en lättsluddrande fru, som sitter och är dryg och ja, allmänt missnöjd med mig som person..
Åker ut igen.
Då passar hon på att förklara sin sida av storyn för dottern 11år... *suck* Och leka primadonna på fb..
Drama ..
Var ute och gick emellan 22-03.. för att vara säker på att hon skulle sova när jag kom hem. Orkar inte diskutera när hon druckit, vilket är oftast.. (enligt mig..)
Idag får jag sån tur är, vara ensam.. så jag kan lugna ner mig. Och försöka formulera mig inför kvällens drabbning... jag TÅL inte att hon dricker alkohol och käkar tabletter..

Jo A är en flyktmöjlighet från våra känslor. Men jag har insett att om jag inte känner något varken glädje el sorg el annat. Lever jag då? I A:s rus blir jag en annan tuffare o spydigare, odrägligare o okänsligare människa o den vill jag inte vara. Kämpa mot A o fundera vad du flyr ifrån o om inte en terapeut skulle vara ett bättre alt för dig. Du är värd att leva ett helt liv utan A. Ta en dag i taget. Håll dig mätt, drick mkt vatten är mina råd som jag tagit till mig från andra i detta forum. Lycka till, jag tror på dig!

Det går nog en hårfin gräns mellan att umgås med påverkade och packade människor nykter. Igår var jag hemma innan 00. Får se hur det känns när jag är ute längre. Och om det blir jobbigt med att människor är för fulla är det ju faktiskt bara att dra hem.

Har haft ett turbulent liv och vin har varit min flyktmöglighet.. Inget konstig , många vet hur det är.. Men nu måste jag!!! Behöver lite stöd bara :-)

Jag har verkligen förändrat min syn på drickande dessa tre nyktra veckor. Jag har varit på fest spiknykter för första gången. Detta är nog inget jag kommer vilja göra igen. Inte för att jag blev sugen, blev snarare sjukt osugen på sprit. Allt bara fallerar hos människor när dd dricker. Det är så fysiskt märkbart. Riktigt jobbigt att lyssna på samma sak för femtielfte gången eller föra en diskussion med ett par simmiga ögon. Tråkigt! I alla fall när det går över gränsen vid tiosnåret när folk blir märkbart påverkade. Roligt när de själva tycker de är nyktra.. tänk att jag varit likadan. Känns främmande.

Jag är pigg och glad idag och ska fira mina tre veckor med kontroll med något mumsigt till middag :)

Hej Sara o tack för ditt stöd o dina råd de värmer. Jag är nu, söndagen den 22 feb, inne på min 7:e dag utan A och första helgen på väldigt länge!!! Min man dricker inte så mkt o inte så ofta. Vi såg TV o njöt av choklad o Ramlösa. Vi pratar inte om min situation, men jag vet att han har koll. Han har varit väldigt glad hela helgen o jag kopplar det till att jag inte druckit. han brukar vara jättesur och tyvärr har jag inte förstått att det varit kopplat till mitt A-intag. Förstått el inte velat förstå är väl frågan. Känns riktigt bra att göra både mig själv glad o även honom. Grattis till 6 veckor, det är stort. Härligt stöd du har från dina nära o kära det är guld värt. Fortsätt kämpa o känn att du lever här o nu!!!

Jag hoppas att du fortsätter skriva i dina mörkaste stunder.Ibland har jag smetat ut min dynga och mitt illamående här och gråtit medan jag skrivit.
Och det hjälper.Det finns ju alltid någon annan som är eller har varit i samma sits.
Bara det gör detta forum så fantastiskt.
Att i dessa ensamhetskänslor ändå hitta en gemenskap.
Att låtsas tycker jag att både anhörig och drickarsidan har gjort alldeles tillräckligt.
Äkta känslor är jobbiga,men det är ju dom vi springer ifrån genom att engagera oss för hårt i den som dricker,eller genom att dricka.

Det slog mig att jag numera oftast tänker på te, då jag vill ha något gott att dricka på kvällarna. Vin, öl eller sprit dyker inte alls upp i förhandlingen. Oftast inte heller de a-fria alternativen. Dricker fortfarande mycket a-fritt öl, men det är mera som mat- och törstdryck.

Så här har det varit rätt länge, men jag har inte registrerat det medvetet före nu - alkoholen börjar långsamt försvinna ur de dagliga tankarna.

Jag sitter själv i litet motsatt sits. Min fru håller sig nykter, dels för sin egen skull men mycket (tror jag) också för att inte locka mig att dricka. Jag är nog väldigt tacksam för det. Vet inte var jag skulle vara, om hon skulle ta sig ett par glas alltid på fredagskvällarna, eller så. Samtidigt hör jag ju till dem här som talar om att experimentera själv, men vet att mina familjerelationer inte (ännu) tål det, vilket långt håller mig borta från experimenterandet, åtminstone hemma.

Fira? Svårt, då det alltid kretsat kring alkohol. Behöver själv också bygga nya vanor där. Ett lyckat köp skulle jag kanske nu fira med att gå på riktigt fin restaurang och äta gott, men dricka bara (bubbel)vatten till? Klär man upp sig och går till ett stämningsfullt ställe, så infinner sig nog den där festkänslan också utan a.

För mig känns det fel att arrangera ett stort kalas helt utan a, så där blir det att bjuda andra vad de vill ha (med måtta, groggbordet kan man alltid skippa) och själv njuta av maten och sällskapet.

Hoppas andra kommer med mera tankar och idéer...

Välkommen hit. Häng kvar en tid och skriv. Det här forumet har hjälpt många.

Fin text, som jag känner igen mycket av. Även om jag upplever mig som mycket liberal är bag-in-box en produkt som jag faktiskt skulle vilja förbjuda. Så många här har berättat om hur just den har fördjupat deras alkoholproblem.

En sak till... Släng ordet "försöka".

Speciellt som yngre, så kände jag alltid ett fruktansvärt obehag om jag var nykter tillsammans med berusade mänskor. Har alltid varit litet avis på mänskor som inte har det så.

Det är en fin förmåga att kunna släppa loss nykter, håll fast vid den.

Glömde medaljens baksida. Eftersom det är en så stor förändring som sker, så tar den tid och värden runtom dig behöver också tid för att ställa om sig. Så det lönar sig att vara extra försiktig och inte göra något förhastat. Tex så rekommenderar AA att inte göra stora beslut under en längre tid (6män, 1 år? kommer inte ihåg exakt) efter att man brutit med alkoholen.

Hej M!

Jag är ganska ny här, nykter nu i 6 veckor (från 6/1).

Vi pratade ihop oss (min man och jag) tömde huset från all alkohol (min mor tog med sig det lilla vi hade), har inte haft något alkohol hemma sedan dess. Jag bodde borta en knapp vecka där det fanns vin och spritt, men rörde heller inget.
Kan du få stöd av din man? Även om han inte dricker för mycket, så blir han ett stöd för dig om han också kan tänka sig avstå från A.

Lycka till nu!
Sara

PS. Jag slutade röka också tvärt för drygt 12 år sedan, men hade en liten manik med nikotin (typ låsas-cigarett), som jag efter första veckan använde bara när jag ville ha något i handen (utan nya nikotinkapslar).
Jag hade aldrig någon paket cigg liggande som frestade… Och jag bad min man (då min pojkvän) att inte röka framför mig (han slutade också och fortsatte bara med snus).
På samma sätt som när jag vill gå ner i vikt, jag köper inte hem choklad eller glass eller något annat mycket frestande och tror att jag "bara" skall ta en liten sked/bit till efterrätt.

INSIKT: Jag är ju en allt-eller-inget-typ, tyvärr; eller med andra ord verkar jag sakna den svenska "lagom"-knappen.