Senaste kommentarerna i forumet

Vilken lycka att somna och vakna nykter! Igår kväll kände jag mig euforisk över mitt nyktra tillstånd och även fast nattsömnen inte var den bästa så var natten i alla fall ångestfri. Jag skriver det här för att påminna mig själv om jag får för mig att springa till systemet och köpa en box vin. Aldrig mer dricka i ensamhet! Skammen är för tillfället skamlös :-)

Jag ser det framför mig!! Och känner längtan att göra det samma!!

Kram

Tröttheten är överväldigande men den släpper i takt med att du sover bättre. Sakta men säkert. Steg för steg. Läs och skriv det du behöver. Det kan vara vägen ut ur missbruket.
Kram

Jag tror lösningen ligger där. Om vi fokuserar på närtiden så blir det inte så stort. Jag tror på att sätta upp tydliga och realistiska mål. De måste ligga så pass nära i tiden att vi når framgång. Vid varje framgång kan vi spänna bågen lite högre.

Läser med glädje att du var nykter/ej bakis och kunde ta hand om ditt barn! Det är framgång att vara stolt över!

Kram

Såklart är det insidan som är viktigast men som du påpekar Heddali så visar utsidan en hel del.

Vår yngste son fyller snart 9 år. De två äldsta är utflugna. Min nyktra period sammanfaller med den period i hans liv då han är i den där härliga mellanåldern, inte barn och inte tonåring. Kan det kanske ha med min nykterhet att göra att han plötsligt är samarbetsvillig, talför och ett mycket trevligt sällskap. Eller har jag bara sån tur att jag slutat supa innan hans barndom gått förbi? Det spelar ingen större roll vad som är hönan eller ägget. Just nu känner jag bara en sådan enorm tacksamhet över att jag tog tag i situationen och torkade upp. Tankar på alkohol finns men mer i termen av att det är något som har varit. Precis som med rökningen. Det är snart 10 år sedan jag släckte min sista fimp och jag kommer aldrig att tända en cigarett igen. Man måste dock minnas att det tog mig fem år att verkligen avsluta min kärlekshistoria med herr John Silver. Fem års feströkning, oftast i samband med alkohol, innan jag sa stopp. Om detta är totalstopp på alkohol vet jag ännu inte. En dag i taget och en liten blick framåt.
Jag har i alla fall tagit fram recept och förberett för välkomstdrinken på lördag då vi har gäster. Jag har förberett en exakt lika lyxig fördrink utan alkohol som den med alkohol. Vi får se vem som väljer vad på lördag. Jag väljer alkoholfritt.
Sex veckor har jag varit här på Forum och det är min räddning. Tack alla ni som delar med er!

Med dina kloka val fortsätter du att vara ett starkt föredöme för många av oss andra!

så oerhört starkt! Jag är full av beundran, du väljer rätt i en situation som skulle vara omöjlig för många av oss!

Ja, vilket bagage vi har att bära. Min farfar var s k betongare och gick på stora byggen året om. Han började varje morgon med en sexa brännvin. Som barn hade jag ingen värdering krin detta utan tyckte bara att han var en distanserad man som inte luktade så gott. Han rökte en hel del också. Har ingen aning om han drack mer under dagen och har aldrig vågat (så där har vi väl svaret) fråga. Han är död sedan 18 år tillbaka och alkoholismen skördar offer på den sidan av släkten på löpande band. Jag är ju en del av den släkten så ja, jag är tacksam för den upplysning som pågår kring alkohol.
På tal om kvinnan där ute så sov jag också utomhus inatt - det är underbart skönt att linda in sig i täcket och låta den svala luften svalka ansiktet. Är man i klimakteriet är det faktiskt den bästa lindringen när svallvågorna sätter igång om natten :-)
Så många tankar du väckte hos mig!
Kram

var jag på Systembolagets buteljeringsfabrik för att reparera en krånglande maskin. På fikarasterna satt många av de anställda och drack vin, där stod halvfulla vinflaskor på borden och ingen verkade tycka att det var konstigt. Arbetet drog ut på tiden så när jobbarna gick hem för dagen lämnade de ett antal (fyllda) flaskor på transportbanden så att jag kunde provköra. De sade till mig att jag kunde ta med mig dem när jag var klar, så när jag sent omsider körde hem hade jag baksätet fullt med punschflaskor. På den tiden drack jag inte särskilt mycket så de flesta gav jag bort till vänner och bekanta. Ack om det hade hänt under min tid som missbrukare! Jag kan föreställa mig min episka bakfylla efter en vecka med Carlshamns Flagg.

Till för inte så länge sedan fanns det öl att köpa i varuautomaterna på danska arbetsplatser. Ofta såg jag en maskinoperatör arbeta med en halvfull ölflaska bredvid sig. Går man ännu längre tillbaka i tiden, till mitten av 1800-talet, så fick Theofron Munktell (Bolinder-Munktell traktorer) mycket beröm för sitt initiativ att starta ett ölbryggeri i Eskilstuna, för att motverka arbetarnas vana att dricka brännvin på jobbet. Varje gubbe fick en dagsranson öl, alldeles gratis, de blev inte lika fulla på det sättet, jobbade bättre och fick behålla fingrar och annat som hade en tendens att fastna i maskinerna. Så alkoholkulturen har hängt med människan länge, bara på ett annorlunda sätt. Kanske är det bättre nu, i alla fall.

I morse såg jag en kvinna ligga halvsovande i en solstol på sin terrass, insvept i ett täcke. Terrassdörren stod vidöppen, klockan var fem, det var mulet och 15 grader varmt. Jag kommer nog att grubbla på det där hela förmiddagen. Vissa gåtor kanske inte är menade att förklaras.

Ha en härlig dag allihop!

är inte alls galet eller fel. Det är välbekant att det är en utmaning när en familjemedlem upphör med missbruk och balansen i hela familjesystemet ändras. Det är ju också uppenbart när en läser här att det finns olika vägar som fungerar.
Önskar er alla en bra dag / mt

https://youtu.be/D5Uzj-7LuGw

Får fundera vidare men de tre sista åren i mitt livnär varit de värsta jag varit med om. Hussvamp i två omgångar, lån pengar till detta. Föräkringsbolag som först strular men lägger sig efter lite hot. Inlöst hus, flytt, röjning mm mm mm. Automaten på Volvon rasar. Lobad 2ggr på två år behandling, facket, vår älskade hund dog ja allt. Måste nu försöka blicka framåt, ta mig igenom det sista skiten med min familj i behåll

Till aeromagnus, mulletant och även Stingo, som är med på ett hörn.
Jag förstår vad mulletant menar, när hon säger att din fru ska ta hand om sitt. Det måste vara så, kan inte vara på annat sätt.
Vad jag var rädd för, och vad jag menade med min fråga om du var kapabel att 'hålla' känslor, var att din frus känslor inte skulle bli 'härbärgade', emottagna av dig. Det blir lättare om man kan acceptera att de faktiskt FINNS. Så Stingos förslag om parterapi är väl inte helt galen. Eller att din fru skulle gå till Alanon. Som mulletant är inne på. Den resa som du, mulletant, har varit med om är något som gör en till människa. Faktum är att det du skrev gav mig en bild på näthinnan: Jesus, ja, just Jesus. Då när han botade den lame och sade till den lame "Res dig upp, tag din säng och gå". Därför att så många medberoende är liksom förlamade och det du har gjort är så befriande. Från lam till fri.
Rörigt det här.
Ha det bra.
Ursula

Bra om jag ger någon hopp och styrka till att finna sin väg.
Att vakna upp och inse att den man lever med en som har ändå större problem var en chock då.
Nu ger det mig mer kraft att jag skall hitta min väg och lider med honom som mår så dåligt.
Sen hamnar jag i svåra situationer Tack vare honom, städade i ett skåp och där stod en öppnad vinbox. Några sekunder fanns tanken att nu kan jag dricka utan att någon får veta.
Men skillnaden nu är att jag lovat mig själv att vara helt ärlig emot mig själv i alla val.
Men var en svår stund innan jag gjorde mitt val och hällde ut den.
Han kan ju inget säga för han gömmer ju och smyger med det, han har flera ställen.
Men så lätt kan det vara att trilla dit
Men ännu håller kloka val och foten på bromsen
Hoppas ni alla har haft en fin dag

Konstigt, nu har det gått en vecka och tankarna som poppar upp nu är typ, lite vin i solen är väl inte hela världen, ska jag aldrig dricka mer? Jul, nyår, midsommar, födelsedagar, kalas, det är väl inte så farligt?
Men det är ju just det som är så farligt! Finns så många situationer som är kopplade till alkohol och jag vet hur det går om jag ger efter...

Grattis till de 2 åren Akvariet.Du påminner mig om att jag blivit alldeles för släpphänt med min meditation. Det är veckor sedan min senaste ordentliga session.

Ska strax lägga mig (sjukligt trött) men ser ut som jag klarade av första vita dagen av förhoppningsvisa många kommande.

En del av jobbet är hennes! Du kan inte ta ifrån henne hennes känslor och tankar om det som varit, det måste hon befria (inte det ultimata ordet) sig ifrån själv. Det är en del av arbetet med att växa ur medberoendet och det är inte lätt. Jag vet inte om hon varit till Alanon, annars kan hon åtminstone gärna läsa deras sida på nätet. Att frigöra sig från medberoende är också ett självhjälpsarbete, det handlar om att jobba med sig själv. Men den vanligaste första frågan när folk kontaktar eller kommer till AlAnon är: vad ska jag göra så att hen håller sig nykter? Svaret, 'du ska ta hand om dig själv' möts ofta av att personen varit så helt fokuserad på partnern så länge och totalt att hen inte vet vad en då ska ta sig till. 'Ta hand om mig? Det vet jag inte hur jag gör... inte ens vad jag vill....'

Hoppas jag var begriplig nu, är trött och sömning. Ta hand om dig och stötta frugan att ta hand om sig!
Allt det bästa! / mt

Mitt på dagen stack jag ut och gjorde lite ärenden. Det var med en sån stor frihetskänsla jag lämnade lägenheten. Jag litar inte ett dugg på mig själv utan Antabus. Jag blir radiostyrd. Men nu KUNDE jag inte dricka, alltså behövde jag inte ens fundera på det. Det var som en sten som lättade. Så här vill jag känna det varje dag. Jag måste fortsätta med tabletterna.

I morgon skall jag upp klockan 3.30 för att åka tåg i 3,5 h och hälsa på en ny väninna över dagen. Har katt och vill inte lämna henne över natten, så jag är hemma igen efter 22. Finns ingen som helst chans att dricka imorgon, men kommer att ta tabletten ändå. Tror att mina magproblem kanske blir bättre om jag tar tabletten varje dag. Tidigare har jag hattat och tagit ibland och druckit ibland...

Å det var en bra förklaring! Jag brukar säga att det är precis som om jag själv inte har något att säga till om saken. Jag blir, som du skriver, radiostyrd. Helt plötsligt har jag handlat. Ofta hinner jag inte hem innan jag öppnat flaskan (kör inte bil, men väl moppe, lika illa det). Häller ut ibland, men alldeles för sällan. Är jag däremot stark, som jag var idag, och tar en Antabus innan jag lämnar lägenheten, så är det bara en lättnad. En lättnad när tanken kommer och jag kan slå bort den, för jag kan ju inte dricka. Så jäkla skönt att beslutet redan är taget. Jag kan inte falla för frestelsen. Jag har insett att jag klarar mig inte utan tabletthjälp. Jag litar helt enkelt inte på mig själv utan tabletter. Tack du som skrev förklaringen med hjärnan! Mycket klarnade :)

80 dagar! Det är mycket det. I våras kom jag till 100 dagar. Men det var som om jag hela tiden tänkte "klarar jag 100 dagar får jag dricka" och det gjorde jag. Idiot. Beundrar dig så enormt för att du har tagit tag i ditt liv. Jag har varken sambo eller barn, men märker att jag skadar min familj när jag dricker (fast de vet bara om en bråkdel av mina problem). Så bra att du insåg att din dotter mår så mycket bättre när du inte dricker! Är också uppvuxen med en alkoholiserad mamma och det är så mycket skit som sitter kvar. Och så blev man "en sån" själv.
Heja dig!!

Ja, Idamia, jag känner igen det där från olika artiklar som jag har läst om hjärnan. Det är intressant och på sätt och vis "skönt" att veta att det mesta av suget är kemi! Att hjärnan ser alkohol som en belöning på samma sätt som mat, sex, sömn mm. När man förstår mekanismerna är det kanske lättare att se mönstret och kunna bryta det och belöna sig på ett "normalt" sätt. Tyvärr har jag också läst att det naturliga belöningssystemet med dopamin blir förstört/stört av missbruk. Jag har i alla fall brutit ett mönster idag när jag var in till stan och INTE köpte vin...

Ska skriva. Jo det är klart vi pratar om det som hänt och jag kan förstå hennes situation. Hon har berättat hur hon haft och jag har lyssnat och speglat hennes tankar. Det jobbiga är att hon tar upp det ofta när i inte är överens om något, som en hämnd. Jag vet att jag sårat henne, svikit henne flera gånger och att jag försöker förändra framtiden till något bra, mer kan jag inte göra. Det går många tankar om att min omgivning skulle ha det bättre utan mig men det är ju ingen lösning, bara en feg utväg. Nåväl ha en bra kväll alla därute.

Det känns förstås bra men jag måste erkänna att jag känner mig lite tråkig.
Saknar salongsberusningen och upprymdheten jag fick efter 1-2 glas vin.... Skäms att säga det men så är det.
Vinsterna överväger dock "uppoffringen" även om det är lätt att glömma. Uppskattar forumet enormt. Ni som skriver är en stor stor hjälp i påminnelsen om verkligen är.

Tack alla ni fantastiska medlemmar här!
Fortsätt kämpa.

Tack för svaret! Jag har varit iväg på semester så jag har inte kollat förrän nu. Allt gick bra med katterna och lägenheten. Jag har även börjat gå på al-anon möten. Det känns ganska bra att träffa andra som också har det jobbigt och som är i samma situation. Det känns som om jag redan klarar av att koppla bort hennes drickande från mina tankar. Tack för tipset om alkohollinjen!