Senaste kommentarerna i forumet

att du väljer att skriva om din verklighet här. Du är tyvärr inte ensam, som du nog redan vet, men ändå känner dig som, det gjorde jag :( Den enda som är så "korkad" och inte kan låta bli att dricka. Det är ett helvete att vara fast i drickandet och jag blir så glad att du ändå är så stark att du skriver här då finns chansen absolut att du lyckas bryta trenden med öl varje kväll. Hoppas, hoppas, hoppas att du kan återta kontrollen och motstå ett liv i alkoholens obehagliga dimma.

Stor kram från Ebba

allt som kändes så bra.... trodde att jag kunde kontrollera... trodde att jag var annorlunda... ville vara annorlunda.. försöker hela tiden ursäkta...

Sommaren och semestern kom. Trodde att allt var under kontroll. började dricka varje dag på semstern. Inga enorma mängder i början men dock varje dag. det är ju semester...
Fyra veckor gick och det blev mer och mer varje dag. Inte en enda dag utan att dricka. Sen åkte min man in på sjukhus. Flera allvarliga operationer. Låg och körde fram och tillbaka till sjukhuset i tre veckors tid. Oerhört stressigt. Hantera allting själv då min man låg inlagd. Satt och grät och drack varje kväll i tre veckor. Nu här han hemma igen och vi arbetar båda två igen men jag fortsätter dricka varje kväll. Minst 3-4 starköl. Inte en dag utan alkohol på nu ca 3 månader. Idag tänkte jag prova med att inte dricka men känner redan nu att jag är livrädd att jag inte ska klara det. Jag är så otroligt besviken på mig själv och ångesten ska vi inte prata om. Min dotter ville ha skjuts på fredag natt och jag försökte med en gång hitta en ursäkt för att slippa köra men kom på mig själv att det var ju bara för att jag ville dricka på fredag. Ändrade mig sen och lovade att köra henne.

Just nu ligger min stora utmaning i att klara kvällen utan dem där starkölen. Känns sjukt. Jag känner mig redan besviken på mig själv. Tar ut misslyckandet i förskott.

/Nilali

att din dotter kan sätta ord på varför hon älskar pappa "pyttelite mer"...det blir så tydligt för alla i vuxenvärlden att det faktiskt handlar om saker som på riktigt saknar betydelse. Men jag förstår att det smärtar. Du vet att du gör rätt som hänvisar till födelsedagar och julklappar, fortsätt med det. Det du ger dina barn är värt så mycket mer!

Och visst, det ÄR synd om alkoholister. Det kan man inte komma ifrån. Men det betyder inte att man som anhörig kan avkrävas att fara illa, på det sätt som du och flera av oss har gjort. Ansvar för sina handlingar har man även om man är sjuk. Det ansvaret är inte ditt. Du har gjort allt man kan begära och mer därtill och det tycker jag ändå att du ska vara stolt över. Tänk så lätt det är att råda någon annan och se hur stark den är och hur mycket rätt den har gjort...trots att man själv känner precis som du. Det är svårt att bortse från den skam och skuld man själv känner... Jag blir stolt över dig när jag läser det du skriver, du är och har under lång tid varit en förebild för mig och visat mig vägen många gånger under resans gång. Det är så bra att du har en egen samtalskontakt och kontakt med din advokat, båda kontakterna hjälper dig att bearbeta den här processen.

Bra att du ser att du behöver gottgöra dig själv! Vet att det är väldigt svårt, men försök...

Kram

Jag ska snart träffa min samtalskontakt igen - välbehövligt.
För ett tag sedan när flickorna var hos mig så var det lite, lite bättre, och jag är den första att tänka "det är jag som överdriver, jag har fel, jag kanske inte ska driva den här stämningen" - och jag är snabb med att tänka någon slags tanke om att "nu är allt okej"?! Och så kommer jag tillbaka till att flickorna är arga, slåss, och allt är ganska kaos... Häromdagen blev det tal om att tycka om och vem m an tycker mest om, och jag tog upp att barnen behöver inte värdera eller välja utan de kommer alltid att ha mig och pappa. Då säger stora flickan "mamma, jag älskar dig, och jag älskar pappa... men jag älskar pappa pyttelite mer - för jag får alltid så mycket saker av honom"... Det gör såååååå ont - och jag försöker verkligen peppa mig själv till att tänka att jag vill inte att barnen ska älska mig för att jag ger dem så mycket saker, men det är klart att det gör ont när de konstant får saker av pappa: djur, leksaker, dockor, lego, pengar... Och även om jag skulle kunna vara med i köpcirkusen så vill jag inte - jag vill ha pengarna till annat och jag vill framför allt inte att barnen ska lära sig att de får vad som helst så fort de pekar på det... MEN - det är alltid jag som får ta striden: varje gång de säger typ "mamma, jag vill ha den dockan" och jag svarar "då kan du önska dig den i julklapp/present" och nu kommer det allt oftare "då får jag fråga pappa"... jaha, arga, tråkiga mamma här...

Tack Yogi... Ja, som du ser så är det upp och ner. Jag har en stor skam i mig att jag inte kunde hjälpa exet, och att jag känner att jag är arg på honom när det komemr upp sammanhang där många anser att man ska tycka synd om alkoholister... Och - det finns så klart bakomliggande orsaker, men det är itne ok att behandla andra hur som helst för det...
Barnen ska få hjälp, och jag har kontakt med advokaten om hur det ska skrivas kring det...

Mt, tack! ♡
Ja, jag behöver gottgöra mig själv... men vad svårt det är.

Kramar till er!!

Jag håller alla tummar och tår... Du är värd bra saker, stå upp för dig och kom ihåg- du kommer nog inte få någon samsyn, och jag vet hur viktigt det känns där och då, men det släpper med tiden.

Du har ju lämnat förr och är bekant med känslan av hur galet hemskt, sorgligt och jobbigt det är när man lämnat, men sedan blir det också bättre! När man inte längre behöver få skäll för allt möjligt, när man inte behöver lyssna efter ljudet av flaskor, när man kan tänka på vad som är viktigt för en själv och försöka må bra!

Kram

Trådavslut. Tog en 24tim timeout för att fundera över beslutet. Det finns en logisk förklaring varför jag vill lämna alko hjälpen/forum. Jag vill inte att A ska finnas i mitt liv alls. Och att vara här är som att vara på akut psyk för alkoholister. Förstå mig rätt om någon läser detta. Det är inte en miljö jag trivs i. Akuten åker man till när man behöver hjälp. En skön metafor för ett bättre forum kunde vara ett bibliotek/cafe för de som slutat med alkohol. Dela erfarenheter och chatta om ditt o datt. Men här på alkohjälpens forum krökas det fram och tillbaka. Nya som har kraschat. Ett slagfält. En Kamp som pågår. Några nyktra är ryggraden. Perfekt ställe och komma när man kraschat och vill sluta och resa sig. Man får pep och stöd. Lite av en akutmottagning som drivs av patienterna själva. Fast känslan finns att några jobbar här. Sen när vingarna bär, styrkan&glädjen är åter så går livet vidare. Önskar alla på detta forum all lycka och ni som läst tråd ska veta att jag fick nog av A och ville sluta. Fick stöd här. Efter en vecka släppte det. Känner idag glädje. Dag 23 är den dagen då jag förstått att livet väntar inte på någon. Bestämt mig att gå vidare utan att älta/tänka/fundera så mycket och ej heller inte låta A få mer av mitt liv. Varken mentalt eller fysiskt. Är nykter och fri. Så lägger ner tråden. Tittar säkert in här för att se hur det går för några. Slut.

Måndag morgon och jag märker att min app och min tråd har olika uppfattningar om det är dag 40 eller 41. Orkar inte räkna utan antar bara att det beror på att man kan räkna olika. Starten var åtminstone 6 augusti och sedan dess har jag inte druckit alkohol. Jag vet inte när jag senast inte drack på 40 dagar, tror att det måste ha varit minst 30 år sedan, när jag var tonåring, men är inte säker. Det kan ha hänt senare som ung vuxen.

Beslutet var helt spontant. Det har funnits en medvetenhet och ett jag "borde" som ett ständigt dåligt samvete, och jag har gjort försök tidigare, men det 5 augusti fick jag bara nog och det 6 slutade jag. Punkt. Det är liksom bra nu, alkohol ska inte ställa till det mer i mitt liv. Det räcker nu.

Håller mig till appens tidräkning: 40 dagar idag. Inget glas i idag heller.

Tack för din kommentar. Blir lite överraskad av din fråga och vet inte vad jag ska svara..... har en lång lista, men vad är bäst? Och vad menar du med "start önskan att ta ställning i ditt liv"? Bäst är i alla fall att det inte finns ett "filter" mellan mig och verkligen, att jag möter mina barn, kommer ihåg vad som är sagt, märker att egna barndomsminnen kommer tillbaka. Vet inte om det duger som svar eller om det är flummigt men det är det bästa jag svar jag kan ge just nu.

Ha en skön måndag

Så himla skönt med ro.

:)

som jag vaknar lugn avspänd och glad.Inte stressad på gång och på väg.Jag har nog sprungit mer dessa sista år i huvudet och själen än jag gjort på många många år.Visserligen är det nog så jag reagerar vid fara även vid andra stresspåslag än alkoholen.De här sista åren kan det ha varit hans mående överlag och mitt eget privata liv som ofta varit stressigt.Men det är inte mycket i mitt privata liv som egentligen blivit mindre stressigt,men ändå denna ro?Jag måste ju tro att det beror på att jag släppt kontrollen?Om det inte är det som gör mig så tillfälligt i själslig balans så tackar jag i vilket fall han däruppe som håller mig i handen just nu.Gooood moooooorning Sverige!

En liten måndagshälsning till dig, och jag tycker du är stark och duktig.
Konstnären

Det du skriver santorino är sanning i mitt fall. Gud vad jag känner igen mig, dom där försöken och varje gång föll jag lite djupare. Tog lite tid innan jag fick upp ögonen och nu vill jag verkligen inte ta tillbaka det gamla livet. Kan rekommendera Benne Haags bok, Makt Mod och Motstånd, han gick fullständigt i botten, som jag gjorde.
Ha en fin måndag santorino
Kram konstnären

Ha en fin måndag vännen! Full med inspiration och kreativitet! Kram till dig

Tack på förhand.
Vet du vad som hände igår? Jag somnade på soffan med alla lampor tända och grytan med mat som stått länge i ugnen, orörd på spisen. Valvakan på TV och kläder på mig. Mitt i natten kom han upp. Släckte överallt, stängde av tv:n och lät mig ligga kvar på soffan. Har faktiskt aldrig varit en som kan somna i soffan ens när jag var onykter.
Intressant nog har jag haft den bästa nattsömnen på lääänge natten till idag. Ha nu en bra måndag, se en inre målbild av en lycklig My Little Pony.

Skulle jag gärna vilja säga till mina vänner, efter att ögnat igenom valvakan...
Jag sade ju att de skulle hända något drastiskt, men visste inte vad...
Är ju en som förespråkar förändring och där fick jag ju på något sätt vatten på min kvarn....
Men det här?, kan ju bara ursäkta mig med att jag inte tillhörde en av vart åttonde person i vårat land som röstade så...
Det blir en knivig tid framöver, men också någonting som jag tror att vi vårat avlånga land får vänja oss vid, många småpartier.

Såg deras festande i respektive partigrupp, det var ett evigt drickande med öl och rödvinsglas...
Har för mig att de flesta partierna har en allmän regel om att alkohol inte får förekomma på deras sammanträffar,
Så var det när jag en gång i tiden var aktiv i ett ungdomsparti, vi smög med våra två medsmugglade ölflaskor på det stället vi övernattade på.
Minns en kvinna som sa att hon alltid var ledig på måndagen efter valkvällen, man är ju alltid så förbannat fyllsjuka då så det går inte att jobba.
Känns ju bra att man har sådana representanter i våra partier, eller?
Kanske bara ett genomsnitt av oss svenskar...

Hursomhelst jag är så hjärtligt trött på allt valfläskande att det står mig långt upp i halsen, ska bli så skönt att slippa se alla valaffischerna och TV-reklamen.
De är bara bilder på partiledarna och det tjatar om samma saker, inget som direkt visar på skillnaden varför man ska rösta på dem.
Kanske var det just därför ett parti fick mycket fler röster än de andra, bara för att media bevakade dem så hårt.
Och vad är det för sorts demokrati när de andra partierna lovar dyrt och heligt att de inte ska samarbeta med dem, det är att köra över vart åttonde röst
Och att ställa sig över dem, din röst gäller inte här sörrö!
Nah, politik är inte min grej, litar inte ett smack på dem, men upprörd kan jag bli i alla fall, fast jag inte borde.
Det intressanta är att till och med ungarna har varit väldigt insatta och följde vakan, det förvånade mig lite...
Och bra för dem att vara insatta i det som händer, men det är ju ingen fotbollsmatch precis, eller ens ett datorspel...

Mina val är mer på gräsrotsnivå och ypperligt lokalt förankrat, jag bestämmer om jag ska dricka eller inte och har bara en minoritet att fråga,
Beroendepersonligheter.
Mitt sunda förnuft är stadsminister och beroendepersonligheten sitter i opposition, så det så, kör över när det så behövs.

Var på middagsbjudning igår kväll, värdparet hade varit omtänksamma att köpa några nollor till mig, gästpar nummer två blev mäkta imponerade över att det fanns nollöl,
Och tyckte att det var oskiljbara ifrån vanlig öl, och så tänkte jag....ånej inte några ovetandes till..
Okej, vi tar det från början, för ca fem år sedan hände det något med sortimentet på öl, och på senaste åren med vitvin och nu början på rödvinet.
Å'fan!, joråsåatt det finns idag ingen vettigt anledning till att du inte kan dricka något liknande och som fortfarande är gott när du ska köra bilen hem.
Ja bortsett ifrån om det är FYLLAN du vill åt, är det så?.....
Börjar bli lite mer pådrivande i att omvärdera om det är tillhörigheten i berusning som är den viktigaste delen, eller om det är smaken.
Ingen vill ju erkänna att det är fyllan de vill åt utan mer känslan att man är med i gänget, och det kan man vara numera...

Gårdagen åtgicks för det mesta att skura rent huset ordentligt, ett rejält lyft då det hade hunnit geggat igen efter flera veckor.
När vi återkom på natten så tyckte vi ju att det luktade fräscht därhemma, var det så att vi undermedvetet tänkte på det för att det var vi som hade slitit med det,
Eller var det verkligen så att man som främling skulle kunna känna att det var nystädat?
Dammsugit, våttorkat, dammat, skurat köket, muggarna, duschen, badkaret, golvbrunnarna, putsat fönsterna, fläktfiltret, värmepumpsfiltret,
Diskmaskinen, tvättmaskinen, tvättat, tumlat och klippt gräsmattan.
Återstod väl bara att peta bort smutsranden under naglarna och peta rent i öronen med topz så var allt tiptop.
Det känns verkligen skönt när allt sådant där är färdigt och så kunde vi bara slösa bort söndagen på att lata oss, ja bortsett ifrån att rösta då.
En enklare middag vid TV'n fulländade vår bortslösade dag när ungarna började komma hem på kvällskvisten.

Så helgresume'?, allting gott och ett strålande väder med go värme i solen, eftermiddagsfikat på baksidan värmde i själen.
Behövde man dricka då, nähejdå allting fanns ju där, ja förutom berusningen och den eländiga baksmällan då.
Mn kan slutsummera det så enkelt som att...fanns där ingen baksmälla så var det helt enkelt en bra helg, kort så..
Men det tar tid att upptäcka att man har ett liv förutan alkoholen..
En flerstegsraket, baksmällan beror på berusningen, berusningen beror på alkoholen, alkoholen beror på ett beroende, beroende beror på ett dåligt omdöme.
Att bedöma varje dag och tänka, ska jag förstöra den här dagen också med alkohol, och dagen efter det...
Om morgondagen blir eländig så finns det ytterligare en anledning till att vilja förstöra den med, bäst att inte sätta det tåget i rullning.

Ångesten äter upp mig inneifrån, nykterheten gav den inga tänder, så nu gnisslar det lite med tandköttet på insidan bara...

Berra

Ah nä!! Ber lite till nu då.

En helt galet stressig dag på jobbet idag. En typisk dag för mig att åka hem och varva ner med några glas vin. Så icke idag. Istället en skön skogspromenad och meditation.
Ja magnus, det är härligt att vara nykter:) Man återfår sin frihet!

Tack för ditt inlägg Santorini. Tack för att du delar med dig. Tårarna rinner just nu.

Är så rädd för att trilla dit. Har inte tagit något återfall, utan varit nykter sedan 1 juni. Jag vill verkligen inte dricka och det går ju bra. Men jag är ändå livrädd - litar inte på mig själv...

Tack igen för att du delar med dig!

vi lämnar dig inte oavsett hur du gör. Du är nära nu, så nära. Dina tankar går alltjämt till honom och ditt fokus ligger där och inte där det ska vara -hos dig. Du vet, jag vet att du vet, att det inte hjälper honom att era dagar tillsammans fortsätter som de har gjort. Och framförallt hjälper det inte dig själv. Du är den friskaste av er båda just nu, därför blir det också du som just nu måste dra det tyngsta lasset mot en förändring. Självklart är du rädd. Det är inget litet steg du står inför. Du vet inte hur det kommer att bli, klart att det kommer bli jobbigt på många sätt. Men du vet att du inte vill fortsätta ha det som du har det, att en förändring måste till. Där står du nu. På tröskeln till en förändring. Fokus på dig nu. Han är inte ditt ansvar. Du är ditt ansvar. Du är stark, du klarar det här.
Tänker på dig!
All styrka till dig, du fixar det här...
Kram

Han sover.

Grattis till sex veckor! :)
Ja du, det skulle vara bra mycket enklare om man slapp förklara sig. Om det normala var att inte dricka alkohol på fester m.m.
Men du har ju redan en bra förklaring, att ni inte tycker att alkohol är bra. Och att ni står enade.
Men jag vet att det ändå kräver mer förklaringar. Jag och min man har ofta fått den frågan och när vi svarat att, nej vi avstår ikväll, så hittar folk egna orsaker åt oss som, ja, just det, det går ju inte så bra om ni ska träna i morgon osv. Det kan tydligen inte bara vara så enkelt att man inte vill dricka a...
Enda trösten är att första gångerna är värst sedan så slutar folk att fråga.

Träning är inte så dumt! Har precis tagit upp min och det känns fantastiskt kul och tillfredställande. Bättre kick än alkohol! :)
Ha en fortsatt bra kväll!

Ja,..

Ja det kom jag ihåg hon blev ibland misshandlad av sin man. Hoppas det inte är hon.

Jag känner mig så orolig, jag bara drar ut på det och tänker snart gör jag det.
Hoppas verkligen att det går bra, känns som det inte finns någon återvändo snart.
Det är så bra att du skriver aeromagnus för du beskriver så bra hur det är, jag känner igen allt så väl.
Det betyder mycket att du delar med dig hur du tänkte och reagerade.
Kram

Som Ebba vi undrar hur du har det. Hoppas resan gick bra