Senaste kommentarerna i forumet

Hej! Tack för dina värdefulla ord. Jag har smaskat i mig många glas oboy de senaste dagarna. Försöker gå långa promenader, äta gott och dricka annat gott. Det går bra hitintills. Har dock rökt alldeles för mycket, men tar det lite med en klackspark. Det kommer en dag då jag lägger ner den skiten oxå.
Hoppas du mår bra idag och får ett fint nyktert nyår. :)

Mvh studenten

Det har blivit ett antal nattmackor för mig också och till mackan behöver man något att dricka så man öppnar en flaska till. Det har blivit mer alkohol än jag föresatte mig den här julen men också några glädjepunkter, som när jag övergick till vatten medan de övriga fortsatte att dricka. Det skulle inte ha hänt förra julen. Även om det inte går helt bra så känner jag ändå att någon liten förändring har skett. Det har det kanske hos dig också eftersom du är här och skriver om ditt misslyckande. God fortsättning.

Det ar ju helt sjukt egentligen hur vi tanker, samma for mig - pa morgonen ar tankesattet aldrig mer, vilket andras gradvis under dagen for att pa kvallen vara okej en dag till innan det far bli ett slut. Men nu ar det slut.

Hoppas allt gar bra for dig och att du lyckas bli fri fran bade A och man.

För oss alkoholister triggar vad som helst till drickande. Jag dricker om jag är glad och upprymd, ledsen och trött, hungrig och törstigt, mätt och däst,... För varje problem finns alkoholen som lösning. Men det är ju bara inbillning förstås eller något som våra av alkoholen kapade hjärnor intalar oss. Vissa saker blir betydligt bättre utan alkohol, som sex exempelvis. Att ha roligt kan vara svårare om det innebär att man dansar på borden men prova ifall det är vad du vill göra. För min del tycker jag, numera alltså, att det är ganska lätt att vara på en fest utan att dricka. Efter några glas är det ingen som tänker på det. Men när det blir för mycket fyllesnack eller för sent på kvällen så är det svårt att hänga med. God fortsättning och lycka till på nyårsafton.

Jag har i åratal tyckt att jag inte skulle överleva utan alkohol. Jag behövde min dagsranson. Det var ju bara inbillning eller min av alkohol kapade hjärna som fick mig att tro det. Varje morgon vet man ju det men till kvällen har man ändrat uppfattning. Alkoholen löser så många problem. Man slappnar av. Det blir lite lättare att leva. Man behöver det för att kunna somna. Det tog mig många år innan jag tog tag i alkoholen just för att den löser en massa problem kortsiktigt. Det är inte lätt och jag är inte där jag vill vara, inte än i alla fall, men det går. Jag är ingen bra förebild men drick inget på ett par dagar eller en vecka och känn efter hur du mår då. Jag tror att du kommer att upptäcka att du mår alldeles utmärkt och att det faktiskt går bra utan alkohol. Kan du inte hitta någon bra tv-serie som du kan titta på efter att barnen har somnat? Det har fungerat för mig.

Tack blåögd!
Tack för att du tänker på mig. Han ligger nu däckad i sängen, utslagen. Det var ett vrak som klev innanför dörren här. Oj vad han ville kramas å kyssas..kände mest äckel, han var ju inte nykter nånstans. Han hade saknat mig sååååå mycket ( tror jag inte) kunde inte säga samma sak till honom, tvärstopp. Han märkte direkt att jag kändes annorlunda...trodde då helt plötsligt att jag träffat nån annan, men han släppte det sen.
Han verkar nöjd att vara hemma igen, tvärtom för mig. Äckligt att se denna slitna människospillra.
Han ligger nog i sängen ända fram till nyår, då måste ju flaskorna fram igen...suck.
Hur mår du idag då, blåögd? Tänker mycket på dig oxå ?
Kram kram

Julen har rubbat mitt lugn och min inre frid.
Känner mig lite kass som inte kunde behålla mitt inre lugn utan påverkas av så många och så mycket.
Igår när jag såg den vackra månen vände det i alla fall och nu har jag äntligen lite tid och ro att stanna upp och samla ihop mig själv.

<3

Kom att tänka på dig, letade (i hundra år) efter din tråd och hittade denna.

Åh vad jag hoppas att du mår bra och mår du inte bra så kom igen.

Stor kram från mig, Ebba

Och som man undrar hur det går för och hur de mår?

Calle du är verkligen en av dem!
Kram

I kroppen som gör oss så slut. Skriv senare så jag vet att du är ok!! Massa kramar å styrka till dig.

kl 8 på nyårsdagsmorgon kommer jag vara på gymmet! medans andra mår dåligt. och jag kanske känner mig lite ensam, men spiknykter och pigg!

Allt är relativt. En stark lättnad att julkalasen inte har förstörts av fylla gör mig tacksam.
Men räcker det? Fortfarande en sur och tungsint gubbe som helst ligger och läser tidningen halva dagen och som har invändningar mot de flesta förslag som jag kommer med.
Det är inte mycket som är roligt inte. Kanske inte bara alkoholismen som har gjort honom sådan, kanske har han på riktigt blivit en äkta surgubbe.

Jag tänker på dig och jag hoppas att det gick bra och att du kom iväg till al-anon.

Det hjälpte mig så väldigt mycket för tio år sedan.
Kom du inte iväg så kom ihåg att det går fler tåg (bussar).

Kram

Hej,
Jag förstår att alkoholen, förutom att vara tidsfördriv i ensamhet, också för mig är ett sätt att fly från, underliggande problem, som formligen bolmar upp när jag tar lite sprit. jag blir inte farlig för någon, men nykter inser jag. Lös dina problem nyktra! Fan hur tror du att det ska kunna bli bättre av att du dricker. typ. :-)

Sisyfos, slutligen , tack för dina ord! Och gott slut/fortsättning på dig med! :)

Jag har också provat appen och den va grym faktiskt! Så tack igen vilja för allt du gör för alla här på forumet:)

Julen har satt fart på drickandet igen!! Han beter sig bedrövligt o skriver knäppa fyllesms. Skönt att barnen har valt att vara hos mig efter julafton iallafall. Tror kanske att han känner lite panik över att de kanske väljer bort honom nu när han beter sig illa. Förut har de funnits kvar för honom ändå. Tror även de börjar få nog! De ska inte behöva stå ut med elakheter!

Oj vad jag känner igen mej.
Jag har lyckats vara utan i 4-5 dagar så trillar jag dit igen..
Du och jag är nästan i samma ålder och sitter här och har problem med a, vi borde veta bättre, eller hur!!!
Men jag tror att vi måste hämta hjälp, här på forumet och läsa hur andra har gått vidare utan a.
Just nu har jag läst en bok som någon här rekomenderade som var så BRA. AnsvarsFULL.
Om du inte har Storytell (som jag har) så kan du fixa ett lånekort på biblioteket och låna e-bok över nätet
gratis. Jag tittade också på Youtube på KYSST av SPRITEN: AA-möten har hjälpt många, min bror är nu nyckter alkoholist sedan 13 år tillbaka.
Jag funderar på att gå på ett öppet möte på onsdag.
Så jag tror inte vi klarar a utan att hämta hjälp. För dej kanske de hjälper att bli aktiv i någon Kyrka/Församling.
Kram så kan vi stötta varandra

Vad jag känner igen mig ska du veta.
Det där om ost & kex bara för att få dricka mer vin...

Jag blev också pigg av vin och använde det som nån slags bensin för att få ork, kraft och lust.

Stackars min kropp.
Stackars våra kroppar.
Jag vet farmor, man känner sig så värdelös som ännu en gång druckit på ett sätt man lovat sig själv TUSEN OCH ÅTER TUSEN gånger att aldrig mer göra.

Det är att ha alkoholproblem och det har inget att göra med hur klok man är.

Men det bryter ner en och ens tro på sig själv.

Jag önskar att du får uppleva 1,5 år utan alkohol och bakfylla - som jag nu har fått uppleva.

Det är fantastiskt skönt.
Jag önskar dig det :)

Kram Ebba

Leverjag, min famn är alltid öppen för dig! :-)
Känner igen mig lite i din man. Funderat mycket över varför jag själv jobbat så hårt för att få ett redan dött förhållande att överleva. Tror det handlar mycket om vana och trygghet. En rädsla för att släppa något invant. För samtidigt vet jag ju att det egentligen är över. Jag har själv fått jobba hårt för att våga släppa taget och låta min sambo besluta själv hur hon vill gå vidare.
Separerar man med barn är det bara så oerhört viktigt att man separerar som vänner. Inget barn ska behöva uppleva föräldrar som bråkar. Barn ska inte behöva välja sida.

Jag tyckte också det var oerhört svårt att lämna mitt äktenskap, men det fanns ingen annan väg. Jag, som annars är snabb i besluten, värkte på det i fem år. Jag försökte allt från parterapi till att stänga honom mentalt ute, men det landade alltid i att jag var problemet och orsaken till att han betedde sig som han gjorde. Det går inte att medla med en narcissistisk personlighet....
Så på nåt sätt tog jag mig ändå ur. En fot framför den andra, om och om igen. Som ett stort öppet sår hela jag. Men det går ju. Och man behöver inte försvara sitt val. Även om orsakerna är uppenbara. I hans familj skilde man sig inte. Punkt. Även fast de visste vad som hade pågått i flera år låg och ligger deras åsikt att jag är det lägsta av det lägsta som "orsakat " denna skilsmässa. Men vissa saker får man bara släppa, jag inser att de aldrig kommer att släppa denna syn på mig.
Jag o exmannen har en ok relation idag. Inte vänner men inte ovänner. Jag har släppt. Jag är fri.
Det är svårt att skiljas men jag har aldrig ångrat mitt beslut.

Tack alla kära forumvänner för värmande ord! De känns som en bekräftelse på det jag själv upplevde som ny här: de "långa" berättelserna har betydelse. För min del var särskilt Adde och Berra så oerhört viktiga, särskilt i början. Genom deras berättelser förstod jag att även vuxna "riktiga karlar" (förlåt att jag uttrycker mig fördomsfullt, konventionellt och genustraditionellt) kan bli nyktra - senare förstod jag att det inte handlar om att bli utan att aktivt VÄLJA nykterhet.

Till er kvinnor som lever i relationer med missbrukare - ni är flera aktiva här nu - idag blev jag så glad att se flygcerts inlägg, hennes resa är väl värd att läsa! Från en inledning i tvivel och vankelmod, som så ofta, till ett självständigt liv, med många faser längs vägen. Jag sökte upp hennes tråd https://alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/6486

En blogg jag gärna rekommenderar är Carina Bångs Information och stöd till anhöriga påverkade av en persons missbruk/beroende http://medberoendeinfo.blogspot.com/ Förra året hade hon en liten serie som inleddes i januari, klistrar in även den och rekommenderar fortsättningen http://medberoendeinfo.blogspot.com/2014/01/januari-tema-missbruk-vald-…

Jag såg att flera varit in på Tuvaforum, mycket bra för den som far eller farit illa i en relation http://www.tuvaforum.se/

Och så Al-anon då http://www.al-anon.se/ Gå gärna på möte!

För mig personligen har det här inlägget i Carina B´s blogg från februari 2011 varit ett handtag många, många gånger http://medberoendeinfo.blogspot.com/2011/02/maktloshetmaktfull.html

Gott Slut på 2015 och Gott Nytt År alla kära vänner här! Kom ihåg att det är möjligt att ta makten i sitt liv! / mt

Hur svårt kan det vara? Jag är alkoholberoende! Jag vill inte vara det! Jag vill inte styras av alkoholdjävulen! Det går inte ens ganska bra längre.. Magen pajar och jag mår skit ?. Alla mina planer på en nykter helg har rasat. Inte ens nyktra vardagar! Inte ens måttlighetsdrickande utan så mycket som möjligt. Även i smyg för maken. Jag tycker så illa om mitt beteende! Vaknar på morgonen och känner ånger och ångest. Det här är inte mitt rätta jag! Det här är inte den jag vill Vara! Jag framstår som hälsosam och tränar flera gånger i veckan. Samtidigt bryter jag ner kroppen med alkohol?!?! Hur fungerar jag?? Sakta men säkert smyger sig extrakilon på. Midjemåttet har ökat och magen börjar puta. Det värsta jag vet! Fortfarande normalviktig men inte alls som jag vill vara! När vinet rinner ner i strupen försvinner omdömet. Då blir jag sugen på allt möjligt och omöjligt. Diskbänken ser ut som dagen efter en fest ? trots att jag själv har stökat till det bara för min egen del, och makens. Om jag bjuder på ost så kan vi dricka mer vin, tänker jag i alkoholdimman. Såååå galet såååå onödigt! Hur kan man vara så klarsynt på morgonen? När försvinner omdömet? Det fungerar inte heller att be maken om stöd till måttlighetsdrickande. Jag ljuger för honom och har min egen gömma. Såå dåligt beteende som jag inte alls accepterar hos någon annan. Lögner är det simplaste och mest vedervärdiga beteende jag vet! Nu är jag själv en fullfjädrad Lögnare! Jag vill dessutom vara det, åtminstone förändras jag på kvällarna och då vill jag vara en lögnare. Fasen, har jag olika personligheter? Hur är det ställt egentligen? Jag tror att jag måste be Gud om hjälp! Uppvuxen i kristet hem och aktiv själv i många år. Kanske kan jag hitta tillbaka till tilliten? Lämna över mitt trasiga jag och bli hel igen? Här och nu... Jag öppnar mej för en kraft och ett helande som jag själv inte förmår att styra över. Jag kapitulerar!

Ja, det är absolut en väg att gå tror jag. Att göra det man själv vill och det som känns rätt. Hitta det som är roligt och som man njuter av. Att dricka ensam kommer rätt långt ner på min lista om jag ska göra roliga saker... Men var lönge det jag gjorde istället för något annat. Lycka till nu med nyårsfirande och nya föresatser.

Tack alla ???

Hej studenten och modigt av dig att söka dig hit :) Ordet alkoholist använder jag endast inför mig själv. Till min omgivning har jag börjat berätta att jag är en person med starkt beroende. Ett stort framsteg för att vara mig. Nu när jag lagt A på hyllan så "festar" jag på skitmat, läsk och snus så det står härliga till, ha ha ha! Första dagarna/veckorna kan vara svajjiga precis som du skriver; skakningar, drömmar och tankar, men det går över. Kropp och psyke måste få tid att läka och ställa om sig. För min del hjälper det att ersätta "A dryckvanan" med någonting annat. Jag håller med vad andra skrivit, se till att du är ohungrig och otörstig för att minska A suget. Försök också att identifiera vilka situationer som triggar suget och gärna varför. Då är det lättare att ge sig själv det man EGENTLIGEN söker och behöver.
Du verkar ha kommit långt i dina insikter om dig själv och bestämt dig för en förändring. Varmt lycka till, vi hörs!