Senaste kommentarerna i forumet

Jag känner mig så orolig, jag bara drar ut på det och tänker snart gör jag det.
Hoppas verkligen att det går bra, känns som det inte finns någon återvändo snart.
Det är så bra att du skriver aeromagnus för du beskriver så bra hur det är, jag känner igen allt så väl.
Det betyder mycket att du delar med dig hur du tänkte och reagerade.
Kram

Som Ebba vi undrar hur du har det. Hoppas resan gick bra

Är du okej?

Minns du Segra? Hon hade ju lämnat lösenord och bilder på skador om något skulle hända henne. Jag läste om en kvinna med två barn som mördades härom vecka, tänkte på henne då :( Hoppas hon mår bra.

Vad kul att läsa att du gör framsteg och att du mår så bra.

Tiden kan gå långsamt myyyycket långsamt ibland. Kolla en film med kidsen eller fundera på en rolig hobby. Jag håller på med geocaching. Väldigt roligt och man hittar nya roliga platser. Lycka till.

En alkoholist lever i en bubbla där man tror och tycker man har det bra. Ens egna hittar inte ordet nu men hans kriterier är ju uppnådda. Han har det bra. Ptemisser var ordet :) Lycka till

Oavsett man lämnar en relation med vilje eller blir dumpad kommer man genomgå en sorg. Vet en gång när jag var ihop med en yngre snygg och snäll tjej. Vi hade det bra pluggade till no lärare båda två. Livet lekte men en dag utan förvarning sa hon nu vill jag inte längre. Tårarna rann vet den natten var den längsta i mitt liv. Jag låg och grubblade på vad jag gjort fel. Var jag för på, för närgången, för snäll. Ja man tar för givet att det är fel på en själv. Detta var på den tiden jag inte hade problem med a. Så jag vet hur dina tankar går. Du vet ju att de försvinner med tiden och du kommer säkert hitta en ny kille/partner men som sagt jag lider med dig. Styrkekramar

Bra strategi. Ssamla mod och lyssna inte på hans hot om löften. Det kommer gå bra det känner jag på mig.

Idag firar jag (och min fru) sex veckor utan A och det känns fantastiskt! Min fru har alltså också valt att helt avstå A, vilket gjort livet lite lättare för mig.

Jag har faktiskt inget sug efter A. Det har, den senaste tiden, varit både upp och ned men de senaste veckorna har det varit mestadels upp. Jag har gått ned kraftigt i vikt, jag har ett mycket lägre blodtryck, relationen med min fru och mina barn är mycket bättre och jag har fått massor av saker gjorda! Saker jag tidigare bara skjutit framför mig. Istället för att dricka A så fixar jag med något givande eller också så tränar jag.

En annan rolig sak. Idag frågade min dotter varför jag och min fru, sedan en tid, endast dricker alkoholfri dryck. Jag vet inte varför hon frågade men jag hoppas att hon är glad för vår, och hennes egen, skull! Det kändes i alla fall fantastiskt att berätta för henne att det är för att vi inte tycker att alkohol är bra. Att föregå med gott exempel även då det gäller dryck! :-) Och jag känner, såsom jag skrivit i tidigare inlägg, att hon anförtror sig mer och mer till mig och att hon inbjuder till dialog mycket oftare än tidigare. Detta gör mig så glad!

Under de här sex veckorna har jag utsatts för så otroligt många frestelser. Men det värsta är nog inte frestelserna i sig, dessa har jag lärt mig hantera. Det är det jävla tjatet från alla andra i ens omgivning. Alla som under en tid avstått A vet säkert exakt vad jag menar.

Varför måste man hela tiden förklara för alla varför man väljer att inte dricka? Varför förutsätts det i princip alla sammanhang att alla vill dricka. Jag blir så trött på det...

På privata middagar och fester - ALLA ska ha en förklaring till varför jag inte dricker. Jävla idioter tänker jag men jag kan inte säga det då det är mina vänner och jag gillar dom innerst inne. Låt mig bara få vara! Varför måste jag förklara varför jag dricker alk.fri öl eller vatten?
På firmafest - den enda dryck som serverades var dryck med A. Jag fick själv leta upp en Ramlösa. Katastrof och jag borde lyfta detta till företagsledningen. Men samtidigt vill jag inte göra en stor sak av det och genom det riskera att blotta mina problem.
På restaurang - servitrisen kommer in med två glas champagne "on the house". Fin gest, men va fan! Varför frågar dom inte först?
Samt självklart många många andra situationer

Jag känner att jag gärna vill ha er hjälp med bra argument/förklaringar till varför jag inte dricker. Att vitt och brett berätta om mina problem är inte ett alternativ!

En helt annan sak... Mitt nya projekt är att se hur mycket man kan ändra/påverka sin kropp och fysik genom kost och träning. Känns otroligt inspirerande och roligt. Jag behöver något att vara besatt av. Just nu är det kost och träning och det känns betydligt bättre än A! :-)

P.s. Det bästa med alkoholfri öl är att man kan ta BILEN och köpa fler då dom tagit slut. ;) D.s

Styrkekramar till er alla!

Klokt val och bra tänkt.

/Ebba

Förstår att jag blir ihågkommen som den som var närmast "besatt" av Holknekt! Så nu är jag nöjd när jag läst hans bok och fått hans egen berättelse. Starkt skrivet. Den bekräftar vad jag tror en missbrukare kan inte lära sej dricka måttligt. Och varför skulle man ens försöka? Ha det så gott!

kul att se dej också. Jag brukar titta in här ibland. Jo jag är sjukligt intresserad av Holknekt, hehe, jag kallade det nog att göra en Holknektare. Jag slutade dricka veckan i samma veva som han kom på löpsedlarna för sin otrohet mot Lena Ph. Innan dess hade han en ledare i sin tidning Miss World där han skrev att han börjat dricka igen och att det gick bra och redan då blev jag misstänksam. Jag har aldrig trott på att man kan lära sej dricka måttligt när man är missbrukare och i sin bok erkänner han att redan då han skrev detta så visste han att han drack fel och för mycket. Kanske jag kan släppa honom nu :)

Den där jävla alkoholen sabbar mycket. Din sambo har inte problem enligt honom själv och det hjälper inte att prata med honom. Hur mycket ni än tjatar så kommer han inte bry sig eller tycka ni är tjatiga. Vill inte vara negativ men om du ska må bra har du bara ett val och det är att lämna honom. Han slarvar med sin medicin, han slarvar med barnen, han slarvar med dig. Detta är typiskt för missbrukare. Jag vet, jag har gjort likadant. Jag kom till insikt när frugan bara sa flaskan eller jag. Det blev ett uppvaknande för mig. Ställ samma ultimatum till honom. Campral måste ju tas 3ggr per dag. Säg att hanbfår gå på antabus som du delar och tar han inte kontakta hans arbetsgivare och säg att han har alkoholproblem. Så har vi gjort och detvfunkar bra fadt jag har insett att jag har problem. Styrkekramar

att läsa ditt inlägg, klokt som vanligt. Insiktsfullt! Skrev i morse (i ett av mina numera ganska sällsynta inlägg) att jag kom ihåg dig igår när jag först såg Holknekt på TV och sen hörde honom i radio. Jag minns att du nämnde honom flera gånger och kanske det var du som talade (skrev) om att göra en holknektare. Härligt att det går bra för dig - nåt annat hade jag inte trott heller (även om vi vet att A är listig, falsk och stark).
Ha det så gott! / mt

Fett kul se dej haru röstat då?

Det är ett hett och återkommande ämne. Har läst i LillPers tråd där mic99 skriver om sitt numera hanterbara drickande och Ebba som har annan åsikt. Jag väljer att skriva min syn på detta i min egen tråd. Först ska jag säga att jag håller helt med Ebba. En alkoholist kan inte lära sej dricka kontrollerat, inte på lång sikt. Det är min åsikt och den styrks av många exempel. Att det sen kan finnas undantag, okej, men varför ta risken att man inte hör till den lilla procenten.

Jag har just läst Per Holknekts bok "1960-2014". Han hade varit nykter i nio år och nio månader när han tog två glas vin en kväll. Det gick bra ganska länge men sen blev det mer och mer och så var han fast igen. Alkoholist med allt vad det innebär av lögner, svek och självbedrägeri. I hans fall också otrohet som kostade honom hans äktenskap. Jag har stor respekt för hans ärliga och raka berättelse. Läs gärna den. Hans historia kan vara en ledstjärna ifall man tror att man kan lära sej dricka.

Själv har jag slutat flera gånger och fallit tillbaka på grund av just den idén. Första gången höll jag upp drygt ett halvår, sen skulle jag på en resa till Grekland och tänkte göra undantag just på semestern. Gick inte. Det tog flera år innan jag lyckades sluta igen.

Så nytt beslut efter en nyårsafton då jag ramlade och bröt tummen och slog upp ena ögonbrynet som fick sys med sju stygn. Blåtira i två veckor. Den gången var jag fast besluten att det var för gott men efter nästan ett och ett halvt år fann jag mej överrumplad av en situation där jag stod med ett glas champagne i handen och visste inte hur jag snyggt skulle komma ur det. Hade då ännu inte varit öppen med min nykterhet. Jag drack champagnen och det gick ju så bra så efter nån månad tänkte jag precis som så att det går ju bra att dricka måttligt nångång. Precis som Holknekt beskriver i boken så blev det snabbt mer och det blev mer än tidigare. Oftare och mer och snabbare utför. Det tog fem och ett halvt år efter det att på nytt få kraft att sluta. År fyllda av skam och ångest efter blackouts och olika tillbud. År då jag började dricka var och varannan kväll, då alkoholen blev det viktigaste i mitt liv trots att jag avskydde det. Till sist nådde jag ändå min verkliga botten och i början av juni 2012 tog jag mitt sista glas alkohol. Det blev en fråga om att välja livet eller ge upp allt annat för vinet, så kändes det, och jag lyckades sluta. Skillnaden nu är att jag i grunden inte vill dricka. Jag är färdig med det. Visst har jag ändå kämpat med sug i början men min inställning har hela tiden varit att detta är för gott och det är mitt val. Jag har inte tänkt en dag i taget utan nu är det nog. Och det har passat mej. När jag ser tillbaka på tidigare nyktra perioder och återfall så ser jag att jag inte var helt redo då. Det fanns nån bakdörr öppen.

Det kommer tillfällen då spåren i hjärnan säger att det skulle vara fint med lite vin men då kan jag ta exempel av alla dom som gått före. Där är "kändisarnas" berättelser till hjälp. Dom som slutat och dom som tagit återfall och slutat igen.

Mitt recept på varaktig nykterhet är att acceptera att jag har druckit mej till ett beroende. Jag är en beroendepersonlighet och jag kan inte dricka måttligt. Jag känner att jag har ett annat beteende än mina vänner. Jag skulle aldrig sätta korken på flaskan och ställa undan den. Jag tycker två glas vin är bara skräp, då kan det lika bra vara om jag inte får hela flaskan. Acceptera att det är så här och sluta tycka synd om mej för att det är så. Det finns betydligt värre saker i livet än att inte få dricka alkohol. Och faktiskt, jag har aldrig mått så bra som de senaste två åren. Jag får så mycket mera gjort och jag vet alltid vad jag gjort också.

Jag är inte ute efter glamour - långt därifrån. Jag tror många som fastnar i alkohol är folk som söker kickar och som du säger kanske börjar att dricka i ren tristess tills det blir ett beroende. Jag har svårt att hantera vanlig vardag, det hade jag nog inte på samma sätt när jag var yngre men samtidigt hände det mer i livet då, jag sportade mer med andra, träffade andra oftare etc etc sånt som folk kanske inte har tid med när de blir äldre och har familj.

Nu är jag i alla fall taggad att titta på valvakan och se alla glada och missnöjda partier uttala sig om valresultatet. Ha en trevlig kväll alla här !

Ring mig (haha) om du nån dag vill ha ett bra behandlingshem. OM alltså. Muris! Stingo! Konstnären! Vickan! Kolla Calles matblogg är åter i funktion.Gudvadgottjagblirhungrigsomenvarg!

Ebba. Jag brakar icke ihop. Det e helt omöjligt eftersom jag ska äta "riktig" chili con carne som puttrat sedan 9.30 imorse. Dvs högrev på Älg som stekts och sen kokats i corona Öl med lök, div. Rotfrukter, massor av chili/paprika och buljong (mm.. Bla lite sweet baby rays osv)
Den börjar nu precis sätta sig och bli fin.
Trädgården är höststädad å dassen skurade, har tom haft mys redan med frugan pga din bön.
- så vad mer kan man önska sig?? :-)
Kram på dig och tack alla som skrivit trots min frånvaro!

Minns du det som vi tyckte var så otroligt bra skrivet som du skrev - det om vad dina barn behöver? En välmående pappa som finns för dem eller pengar. Jag fattar att du mår och har det pisstufft nu med jobbet, kärlek, barnen, A. Du kommer braka ihop förr eller senare om det fortsätter så här. Kan du kapitulera, lägga korten på bordet, be om hjälp och via jobbet bli skickad på behandling fem veckor eller låter det helt omöjligt?
Du behöver inte svara och det vet du.
Jobb är jobb. Ett liv är ett liv. Barns barndom barns barndom.

Första gången smakar S&V chips mest chockerande konstigt. Sen blir vissa av oss fast trots det. Som med sprit...
Det är så härligt att du kan skratta igen, nu känner jag igen dig.
Ska försöka leverera ett skämt av hög kvalitet här en gång om dagen. Nej, det blir för pressande jag vill inte bli nån utmattad medberoende. Ska du äta något gott idag? Jag gissar. Bakis fru = pizza!

Just nu känns det som om jag är i en tunnel. Vi är helt klart tillbaka där vi var för ett år sedan, men metoderna är förfinade. Han vet ju att alkohol är bannlyst i vårt hem numera. Jag känner en annan beslutsamhet. Jag orkar inte detta! För honom är allt som vanligt, inget konstigt alls. Trots att jag påpekar att han verkar berusad och luktar, så nej, allt är bra. Han vill inte prata om sitt mående eller känsla, inte mina för den delen heller. Sånt dravel ska man inte hålla på med. Men jag behöver mer. Det räcker inte för mig att alla samtal bara handlar om familjelogistik. Jag vill diskutera och fundera och ventilera tillsammans min partner. Idag vägrade jag sex om vi inte pratade mående. Då gick han. Min svägerska ( en fantastisk människa och vän) ger sig inte, utan tvingar sin strutsseende mamma till att prata med sin son, men jag tror inte det hjälper. Jag känner att jag är väldigt nära ett vägskäl och att det är egentligen bara en väg att välja på. Han kommer inte förstå något, förutom att han inte har fått sex på några veckor. Det kommer att bli tufft för att jag tycker inte att han är bra med och för barnen, helst inte eftersom jag inte vet om han är nykter. Så det känns som om både förtroendet och kärleken är slut. Tungt.
Jag har börjat gå till öppen mottagning för att få hjälp. De har dessutom en grupp som startar snart som jag tror kan passa mig.
Vi får se när jag orkar göra det som måste göras, för valen och tiden börjar sina.

Och när ska sådan klokhet infalla i vår värld Ebba...? Nykter sedan 93...? Det är 21 år. Plussa det på nuvarande ålder - milde tid...

He he he... Konstnärens bakelsesug sprider sig på nätet!! :-D