Senaste kommentarerna i forumet

Känner också igen mig i dina inlägg, bla det där om att hålla upp en fasad och att städa och plocka undan hemma innan man dricker..!!

Apropå träning så är stavgång en jättebra motionsform om man inte kan springa/jogga av olika anledningar. Jag har hund och går jättemycket och dom här 10 dagarna då jag tog min antabus och kom igång med ännu fler och längre promenader så kände jag skillnad på bara 10 dagar! Köpte till och med en stegräknare och det blev en kick att gå ännu mera. För varje misslyckande är det otroligt tungt att komma igång igen, som idag när det är dagen dagen efter och allt känns segt och hopplöst att aldrig ens komma över den där magiska 2-veckors gränsen!

Åh, din förtvivlan känns så starkt genom det du skriver. Du litar just nu inte på att dina "tomma" ord kan fyllas med mening, men det kan de! Och genom att uttala dem för dig och för oss här som läser så har du börjat göra det.
Jag är också med och lyssnar.
Kärlek och styrka <3

Tack! Inte hata sig själv, det ska jag försöka låta bli för vem vill att det ska gå bra för någon som man tycker illa om..?

Tror inte jag pallar mer helt ärligt...innan min nuvarande levde jag med en man som även han drack för mycket, öppnades en flaska skulle man se botten innan korken kom på igen.
När det inte passa el man hade en åsikt olik hans så kunde det va slut, då passa man inte ihop....var gång lappa man ihop och gjorde det 'bra' igen...för honom, inte för mig.
Min nuvarande har börjat med samma fasoner, han kan inte ändra sig och om jag inte accepterar det kan det va slut...jag ställer inte upp på detta en gång till...icke så nicke!
Messade han nu på morgonen först en gång o skrev gomorron, andra gången att det vore trevligt om han svara mig....efter 30 min fick jag att han va ju stirrig och behövde varva ner...pik från igår när jag sa lungt att om han tog det lite lugnare så kanske han fick igång tvn....
Jag svara hans sms med att jag hoppades det kändes skönt att skriva som han gjorde....

Jag orkar inte längre, allt skit han sagt, skickat på sms, försökt hjälpt han behålla jobbet...o inte nått får man tillbaka...jo en sur jävel när man inte e lika sugen på sex som han, det får man....

Tack! Inte hata sig själv, det ska jag försöka låta bli för vem vill att det ska gå bra för någon som man tycker illa om..?

Det känns verkligen att du är på rätt väg och gör det som är bra för dig och barnen! Så gör precis det som du tänker sträck på dig, gå ut i samhället och hälsa glatt på dem du möter!
Suget får vi hjälpas åt med här, tänker jag. Har själv flera ensamma dagar/kvällar framför mig då både mannen och barnen är på annat håll. Mina (få) vänner är samlade på ett ställe där jag inte vill/vågar vara just nu. Så jag vill gärna ha sällskap av er här på forumet den här helgen!

Visst är det fantastiskt underbart att hitta gamla spillror av det som en gång var ens jag.Fler kommer om du låter de göra det.

Åh, så starka ord från en dotter. Jag ryser och får tårar i ögonen. Vilken bekräftelse på att du är på rätt väg!

Och apropå etiketter så insåg jag att jag förstås inte gillar alla som tydligt definierat sig själva....Gillar definitivt inte sådana som tycker att de dessutom har rätt att definiera även ANDRAS sätt att vara och ger sig själva tillåtelse att slå ner dem som de inte gillar. Huah..
Jag menar precis som Vilja skriver, att det är fint att vara och känna sig som ett tydligt själv, veta var man har sig och vara stolt över det. Det är väl det vi alla håller på med nu genom att göra slut med alkoholen och finna våra nya vägar i livet som är mer sanna mot oss själva.

Önksar er underbara kämpar en underbar dag!

Din smärta känns i mej.
Jag känner den och känner igen
den, om än av andra orsaker.
Vad var det som tog din sambo ifrån dej? Olycka eller sjukdom?
Jag frågar inte av nyfikenhet utan för att jag tänker att du vill berätta.
Jag lyssnar gärna på din historia och det tror jag alla andra här gör också.
All kärlek till dej.
Du fixar det här!

när jag fick för mej att dricka vin i måndags: Den där härliga känslan infann sej liksom aldrig riktigt. Men det var som att jag fick lov att pröva på något vis. Nu vet vi, det är inte så himlans lattjo :)

Den som aldrig är rädd behöver inte vara modig.
Den som gör det som känns rätt, fast hen är rädd är modig.

Så jo, "att övervinna ett hinder och en rädsla" är en väldigt bra beskrivning på en modig handling.

Strong gjort, skönt att det gick så bra.

Platina: Tack för fina ord bästa du :)
Ja, nu poppar det upp såna där reflektioner hela tiden. Så konstigt att jag varit helt blind för dem de senaste åren? Det är så mycket jag gör som är förknippat med alkohol och det känns så oerhört skönt att vara på väg därifrån :)

Igår firade jag fredag med 6 kilometer löpning. Så oerhört skönt att vakna med den nästan odrägligt självbelåtna känslan. Det känns som att jag får så mycket tid av att inte dricka! :)

Du går från klarhet till klarhet.

Blir nästan tårögd när jag läser om din dotters ord :) Det måste kännas så bra!
Och dina ord är till hjälp för andra som kämpar. Fina du <3

Du kan inte ha fått ett bättre kvitto på din framgång. Håll i den känslan. Du SKA vara stolt, vilken inspiration.

Stor kram

Under julimånad har jag bara druckit två gånger och jag är nöjd med resultatet - ångesten har släppt och jag sover fantastiskt. Men de senaste daggarna har en ovälkommen känsla dykt upp. Jag känner en meningslöshet som gränsar till deppighet. Ok, nu har jag bestämt mig för att inte dricka och har lyckats hålla mig - nästan - men vad händer nu? Allting har blivit så fruktansvärt tråkigt och jag orkar inte fylla på med något nytt. Jag börjar inse att tristessen är min värsta fiende nu - jag känner inget direkt sug förutom när grillen åker fram. Nu gäller det att börja gilla känslan av meningslöshet och inte försöka döda den med tanken på vin.

Tror nog att det kan vara så att det inte är enbart för vår egen skull? Mina handlingar har
Ju säkert satt spår hos andra. Andra som fortsatt inte förstår
varför jag agerade så. Tyvärr lyckades jag att hålla missbruket för mig själv.
Ganska långtgående i alla fall.

Fin sommar till dig Adde!

/PP

Modigt vet jag inte direkt. Mer kanske som att övervinna ett hinder och en rädsla.
Men det är ju kanske samma sak som mod egentligen...
Oavsett finns det fler att ta tag i, och jag är beredd att göra det.
Vill gärna lämna Pellepennans alkoholrelaterade dynga bakom mig
och på så sätt göra plats för ännu mera nytt i livet, du förstår säkert?!

/PP

Fin berättelse där om mötet med din vän. Säger mycket om vad som går förlorat i drickandet. Gillar din nya titel Lena!
Förändringen går vidare i helt rätt takt, nämligen din egen! Och riktningen känns toppen när jag läser.
Önskar dig en härlig semester!

//PP

Skriver

halleluja jag har kunnat gått hem igen, utan att ringt eller velat kommit till mitt ex.
De va konstigt för nån dag sedan på kvällen fick ja en släng fan oj det ÄR verkligen slut tankar, ja kände det en stund med. Fick lite tankar av att sova över mm, MEEEN jag lät det inte bli till handling! Igår va vi ute ett gäng. Han skulle inte va ute o dricka. Han kom hem vi halv 3 på morgonen. Han ringde o sa men men varför ringde du inte när du kom hem.( jag gick före dem)Jag tänkte för mig själv nä ja ville inte. Han trodde jag skulle messa o ringa.
Vågar jag peta lite på friheten?, ja va inte ens upprörd över att han va full. O det roliga va också att jag tom hade en annan man i mina tankar
det är som mitt gamla jag innan alla dessa år tittar fram

Riktiga vänner växer inte på träd. Kram

underbart! / mt

Tack aeromagnus!
Har äntligen kunnat sova, förrförra natten drack jag en kvarting på kvällen & låg klarvaken hela natten,på dan var jag helt yr & skakig +kunde inte äta på hela dan . Kändes som en mardröm som inte ville ta Slut. Tack för eran sponsring att söka hjälp, det tog sin tid, satt med tel hela dan innan &så, skakig & svettig,men ringde inte.
Att ta bilen till beroende mottagningen kanske inte var världens bästa beslut. Gör inte det ifall ni hamnar i den situationen.

Jag har en vän. Vi har känt varann länge. Förut var det så att när den ena drömde om den andra så visste vi att det var dags att träffas. Ofta kom dessa drömmar samtidigt för oss båda. Men under rätt lång tid nu har jag drömt om henne utan efterföljande träff, plågsamma drömmar där hon varit på väg bort, visat ointresse och från vilka jag vaknat upp med bara en brännande känsla av att ha övergivits och ratats.

I går lunchade vi. Det var över ett år sen vi sist sågs. Och medan vi mumsade på varsin bakad potatis med ishavsröra möttes vi. Jag berättade för henne om dessa mina mardrömmar, att jaglängtar tillbaka till det som var vi en gång. Hon berättade om att hon i sin tur känt sig bortvald av mig, att jag verkat haft så mycket annat on my plate. Jag berättade att det varit vindunken in disguise och att jag varit nykter sen 22 mars. Hela den lunchen blev ett enda långt böljande gott samtal och när den var till ända tänkte jag på att jag älskar denna människa. Jag är så glad att hon fortfarande finns kvar i mitt liv och att vi nu har chansen att återupptäcka varann. Jag kunde inte låta bli att säga det till henne också, lite i förbifarten, så att jag inte skulle börja stortjuta mitt bland alla matgäster.

När jag gick därifrån sjöng hjärtat.

Det kan vi ju ägna oss åt nu när vi får tillbaka våra sinnen, våra tankar, vår fantasi och vår energi. MEN vad gäller att fortsätta vara nyktra tycker jag vi kör med Vöndningens WDT = We Do Together.

Så roligt att du kommer på din själv med att pre-vin-städa, Soff. Du är så bra på att reflektera, komma underfund med och sätta ord på såna saker, och det hjälper mig så mycket i mitt eget tankearbete!