Senaste kommentarerna i forumet

Helt galet hur saker å ting kan bli..här sitter jag ensam hemma å Jag är dumpad av sambon!!!!
Det var ju jag som skulle lämna, men igår kväll fick han nåt spel. Han var nykter, har inte druckit på ett tag nu pga ekonomi enbart... Men jag känner igen mönstret .,, han letar fel på allt å alla i sin omgivning istället för att ta itu med det verkliga problemet. Igår var det fel på min son som sambon tyckte hade attityd, vilket jag aldrig uppfattade. Då, helt plötsligt skulle både jag å sonen ut ur hans liv...
Han stack iväg själv ett par timmar, kommer hem å vägrar prata...suck!!!
Haft långa sms diskussioner idag, nu vet inte hen vad han känner för mig helt plötsligt.
Blir så sjukt trött på det här, upp å ner svängarna med honom.
Just nu är han på väg till en suparkompis, ville inte komma hem å bråka sa han. Jag sa till honom att jag ville att han kom hem så vi kunde göra upp om alla saker mm. Men han lägger locket på å flyr, som så många gånger förut.
Så, nu sitter jag här ensam å dumpad (igen) va ju inte det här som var min plan. Inga nya lägenheter har dykt upp heller, så nu är jag verkligen nere på noll.

Klart jag håller tummarna för dig ? hoppas du har bättre tur än jag med lägenhet. Det är tungt att bryta upp men hellre det än en livstid i "fängelse" jag vill inget annat än bort härifrån. 1/3 är ju snart, så skönt att komma iväg fort. Skriv här inne så fort du vet besked, tänker på dig å önskar verkligen att du har turen med dig.
Bamsekram ?

...då har jag fått nåt att oroa mig för då. 15-åringen har ett fult födelsemärke, vi var till vår lokala vårdcentral idag och hon fick remiss för att åka till en hudklinik för att ta bort den. Hon är orolig, och jag med, men jag visar ingenting till henne. Inför henne är jag starka, trygga mamma. Men jag är orolig jag oxå, man får lätt hybris bara man tänker ordet cancer. Men jag har googlat massor och de verkar vara väldigt ovanligt med malignt melanom för barn yngre än 18 år.

Ska försöka släppa det och ha en mysig helg ändå. Kram på er alla fina vänner!

Skönt att se att du skriver här. Blev riktigt orolig för dig...Skaka av dig dammet och trava på. Det går. Det blir bättre även om det tar ett tag. Det är nog bra att du städar bort alkoholen, det är inte så lätt att ha sån mitt framför näsan när man försöker sluta. Släng det!

Kram på dig, ha en fin fredag du oxå! :-)

Hur mås det?

Vet du, jag känner igen de där självkritiska tankarna, svart eller vitt tänket och höga krav. Du vet själv att man kan känna sig fin en vecka och sedan ful och anskrämlig nästa. Det sitter i huvudet och i hur vi ser på oss själva. Du kanske vill få till en förändring och då får du sätta en långsiktig plan. Men att klara allt på en gång (sluta dricka och röka, klara studier, bli smal och få bättre självbild) kanske blir lite mycket på en gån m det ska gå fort också? Risken är att du känner att allt går åt skogen för att du ställer för höga krav på dig. Du har lite bråttom kanske? Fokusera på de viktigaste långsiktigt. Jag gick ner i vikt fick bättre hy mm märkte jag som en bonus. Efter ca 2-3 månader med fokus på att sluta dricka, öva mindfulness och dagliga promenader så förändrades både kroppen och måendet. Jag fokuserade på (hyfsat) nyttig mat och äta ofta och små portioner också men tillät mig en del onyttigheter till helgen.

Du är bra och du är fin. Det är inte så stora förändringar man måste göra, utan hålla i dem över tid. Det vi behöver jobba med är hur vi ser på oss själva och varför vi dömer oss så hårt. Jag övar på att inte vara så hård mot mig själv och att låta dåliga dagar gå över. Vi kan öva oss att se oss själva på ett annat sätt, tycka om oss och då är det ckså det vi utstrålar och det andra ser. :-) Läs gärna om compassionterapi och självmedkänsla.

Fortsätt där du var innan du ramlade. Du kan! Borsta av knäna och släpp det. Gå bara vidare och du, glöm inte att le. ;-)

Kramar ch pussar

Inne på min 11dag nykter, är helt ok, håller ställningarna. Möjligtvis lite småsur men är oxå förkyld. Middag ikväll för vänner, äppelmust för mig!
Krya på dig och ta det lugnt!

Ja, jag tror att du har rätt. Ingenting kommer att ändras om jag inte ställer ett ultimatum och faktiskt genomför det om han inte ändrar sig. Just nu är jag dock inte beredd att lämna honom bara sådär. Planen är att få mig ett nytt jobb (med en högre lön) innan jag gör det. Jag vill vara säker på att jag kan ge mig och min dotter ett gott liv och jag vill helst köpa min nya bostad. Bor inte i Sverige och här finns inga billiga hyresrätter, bara privat uthyrning som kostar lika mycket som att köpa tyvärr. Jag vill helst att vi ska kunna bo kvar här i området med närhet till dagis, vänner och, ja, min sambo. Helst av allt vill jag bo kvar i vår gemensamma bostad men har inte råd. Så under tiden försöker jag göra det bästa av situationen och svälja en del kameler.

Hemma med dottern som är sjuk idag och väntar på att sambon ska komma. Hur mycket kommer han att dricka ikväll? Förra fredagen blev han så full att han satte på ugnen för att värma bröd mitt i natten, och glömde stänga av den. Jag kände en skum lukt och hittade en förkolnad fralla där inne. Själv sov han utan att märka nåt alls, med avbrott för att gå upp och spy i handfatet. Fy, jag blir så äcklad alltså. Dagen efter var han såklart megaångerfull, men nu har det ju gått en hel vecka så då brukar det mesta vara glömt från hans sida.

Definitivt har ja känt sug men mestadels sug efter en öl till maten eller i bastun, har väldigt tur då min fru är väldigt sparsmakad va gäller starkvaror. En annan fördel dom här veckorna har varit att de inte varit så många Alkohol arrangemang dom gånger de varit det har de varit lite extra jobbigt att tacka nej men suget har lagt sig ganska fort.

Jag kan längta tillbaka lite grann till galna fester i min ungdom typ upp till 27 kanske. Var ju väldigt kul när man var ung och "care free" och bestämde på morgonen att ikväll drar ja till Spanien o krökar i en vecka. Men dom tiderna är över och ja skulle nog inte vilja leva de livet igen. Liftade den långa vägen hem från öst eruopa en gång var inte nykter många dagar den resan skit kul då skulle var tragiskt nu.

Så nej jag längtar inte egentligen till något gammalt , längtar till att kunna dricka EN öl eller åka på fest o vakna upp glad utan ångest längtar till en fru som inte är arg osv. Men har insett att ev kommer detta bara bli något att längta till kan ev måsta vara nykter resten av livet. Tanken är att vara nykter till semestern o sen ut värdera vad jag vunnit och förlorat.

men jag är stark!
Flyttat bort alla synliga flaskor hemma, maken måste ju ha några kvar, men jag vill inte se dem. Laddat med Tranbärsjuice (med kolsyrat vatten 50/50 helt ok) och CocaCola .
Jag peppar mig själv med följande ord:
Nu under min vita period ska jag passa på att bryta lite vanor
Jag ska låta min kropp och själ återhämta sig
Hinna reflektera över saker och ting istället för att bara bedöva tankar med vinet.
Fokusera på mina mål: Slippa nattlig ångest, slippa vara bakfull på morgonen, gå ner i vikt, sova bättre, få ut något av livet, öka min koncentrationsförmåga, komma ihåg vad som sagts på kvällarna, inga fylleinlägg på FB eller Insta.

Om någon trugar eller bjuder så svara jag: "Just nu dricker inte jag alkohol och det känns bra för mig. Har tröttnat på att sova dåligt och bli fet och fläbbig".

När suget kommer: Surfa på suget - och när det är som värst håller det på att gå över.
Kom igen fredagskväll! Jag klarar det här - stark idag.
Kram på mig och alla som kämpar!

Tack för inläggen.
Tänkte som vanligt idag är dagen...Idag händer det! en nykter fredag. Kände mig peppad, och nöjd.
Var nere på stan och handlade tårta till personalen, och klart som fan gick jag in på bolaget. Resonerar med mig själv om en rimlig förtäring under helgen.
Har blivit någon jävla beräknings expert för mig själv´. Är så trött på att planera för ett ansvars fullt drickande när jag har min son, är så jävla sjukt!!.
Redan nu har jag ångest över att det ligger några kassar öl i bilen. Mitt nya knep när jag har sonen har blivit att inte dricka mer än 4-5 öl, och sedan läsa saga och lägga mig samtidigt som sonen kl. 20:00, då somnar jag för att sen vakna 03:00, och ligga och vrida mig fram till 05:00 och gå upp.
Senaste tiden har jag fått hjärtklappning vet inte om det är alkoholen eller stressen. Jag går redan i terapi för en utmattnings depression som jag lyckats dölja ganska bra för omgivningen. Känner mig så jävla rutten som inte kan prioritera bort det. Inte ens när jag har min son. Vet redan hur det kommer att bli troligtvis dricka fre,lör,sön, och lova mig själv på måndag att nu är det slut...
För några år sedan var jag på elit nivå inom kampsport en urkraft o stoppbar. Nu är jag en småfet kedjerökande halv alkis.
Hoppas till gud att inte min son ser mig på det sättet..

Har haft samma tankar som du många gånger.
När jag har suttit själv på fyllan, och tänkt att på grund av att jag älskar min son så mycket vill jag att han ska slippa ha en sån jävla förlorare till pappa.
Hur "dåliga" vi än upplever oss är jag säker på att våra barn hellre har oss kvar. Så länge inte kärleken och empatin saknas för våra barn måste det vara så.

Han har ju rdan trappat ner själv så det här klarar han ju lätt!! Tror när jag ser det. Sitter som på nålar och väntar på besked om jag blir godkänd för lägenheten. Sitter o kollar blocket för att hitta möbler.
Jag är så nervös så jag blir tokig!!!

Håll gärna alla tummar för mig!!! Det är inte så långt kvar till 1/3 om jag får den. Vore så skönt!!!!!!!

Nu sitter jag på nålar och väntar på att bli godkänd av nya hyresvärden. Sååååå nervös. Och livrädd. Hur ska varnen ta detta och vad sja vi säga? Men samtidigt så vet jag innerst inne att det är för mitt och barnens bästa. De förtjänar en glad mamma som orkar.

Jag tycker du ska ställa ett ultimatum. Om du är beredd att genomföra det. För din dotters skull (och din naturligtvis) så tycker jag att du ska börja kolla på lägenhet. Begär sedan att slutar inte han så flyttar du. Men då gäller det att stå fast vid det. Det kommer att bönad o be, förhandlas och hotas. Men med all den info som finns här inne så var det nästan komiskt när han gjorde saker. Jag tänkte då för mig själv stt ' haha de hade rätt. Drt stämmer ju på pricken'

Det kommer troligtvis inte att ändras om du inte ger det ett ultimatum men då kan det även istället bli värre. Flytta fu med din dotter så kanske han skärper till sig.

Lycka till.

Härligt ja nu kör vi=)=)....det kommer gå bra, jag kommer nog hänga här jag med =) Heja oss!!

Nej det kommer inte finnas någon alkohol hemma, det som fanns åkte i slasken =)

Tack vinärgott!
Har läst en del på forumet, men inte skrivit på ett tag. Har fokuserat på att försöka hålla mig nykter. Det har gått otroligt dåligt för mig i vinter. Har än så länge kvar min anställning, men har blivit av med körkort & bil & hamnat i fyllecell 2 gånger. I e.m är jag kallad till polisen, antagligen för delgivning.
. Vill tacka alla värdefulla medmänniskor härinne, speciellt sisyfos & leverjag. Ge inte upp!

Visst är livet inte en dans på rosor bara för att vi inte dricker, men våra liv hade varit sju resor värre om vi inte slutat.
Jag känner oxå en stor glädje att jag har klarat att göra en så stor förändring i mitt liv, visst är det härligt ?

Grattis till hundratolfte dagen och krya på dig ?

Ja, patrull stöter vi på förr eller senare, jag tänker att det lär bli extra besvärligt när sommar och semester kommer, det talar mina tidigare erfarenheter om, men jag får ta tjuren vid hornen när den tiden kommer, nu gäller det att koncentrera på nutid.
Ja aeromagnus, nu är det helg och nu kör vi en vit helg till ?

Leverjag.
Håller helt med dig, tomrummet blir lättare och lättare att hantera och fylla ju längre tiden går, små nya rutiner smyger sig sakta in och ersätter den gamla dåliga.

Jag läser din tråd varje gång jag är inne, du är verkligen duktig och har kommit långt.
Var rädd om dig och puss på dig oxå ?

Hade jag kunnat utrycka mig lika bra som du så hade jag kunnat skrivit i princip samma brev. Jag är nu 39 år och alkoholen har tagit väldigt stor plats i mitt liv. Det tog mig några försök att äntligen sluta själv. Nu har jag bestämt mig och har även berättat om mina problem för mina närmaste. Jag var nämligen en.mästare på att dölja mitt drickande. Har sällan varit "för full" när det var andra människor med men Därimot tagit igen det senare på vardagskvällar och när man kom hem.
Känns oroligt bra att har tagit beslutet.
Tack för din berättelse

Sedan jag tog tag i skiten igen. Har druckit måttligt på nyår och mkt lite vid ett annat tillfälle under den här tiden.

En annan inställning, en längtan att bli fri och inte vilja ens ha nervgiftet som bara sabbar. Livet går upp och ner ändå. Tror jag håller på att lära mig saker nu nör jag inte släcker lyset i tid och otid. Lättare att hålla tråden och vara medveten om vad jag tänkte för ett tag sedan och kommer ihåg vad jag håller på att förändra.

Sjuk igen. Tror det är bakteriellt nu. Snart tre veckor och det sänker orken. Tänker ta tag i moll/pms-svängningar också. Det stämmer Lena. Var ju den perioden också!

Summa kardemumma. Livet är inte toppen hela tiden, men oftare och en stor skillnad är att jag gör något hela tiden för att må bättre och komma dit jag behöver. Ibland går det i myrsteg och ibland känns det som gasell-skutt. Jag är verkligen glad för att jag inte dricker längre! Mycket i livet är sååå mycket bättre.

Ha en fin och nykter fredag! Håll i. Ta hjälp. Tro. Det är värt det! Vi är värda det.
?

Hej Idag är ångesten bättre, undrar hur korkad jag är som dricker när jag mår så dåligt av det. Idag blir det ingen sprit hoppas jag i alla fall. Jag har så mycket som händer i mitt liv just nu och jag måste verkligen ta ett krafttag. 6 dagar utan sprit i följd var inte så dåligt med tanke på att innan det så var det inte många dagar nykter kanske 5 utsprida på en hel månad. Idag ska jag städa undan allt som har med sprit att göra i huset. Ha en underbar fredag alla.

Tack för ditt svar Blueeyes! Jag läste din tråd igår, du är stark!

Jag känner också att det är bra att min dotter är ung, ja. Men situationen måste ändras innan hon förstår för mycket av det som händer här hemma. Jag märker på mig själv hur mycket jag ändrats det sista året. Från att varit en postiv och glad person som älskar livet så jag jag blivit sur och bitter. Precis som min mamma var i så många år. När jag växte upp så fattade jag ju inte hela bilden heller, utan tyckte alltsom oftast att mamma var elak mot pappa och alltid skällde på honom. Nu förstår jag precis hur hon har haft det.

Det är bra att tänka efter hur vi lagt ner massor av tid på att "dölja" vårt missbruk. Det är lite komiskt också. Vi är ju väldigt företagsammanär det kommer till den biten. ;-))

Så glad att läsa om dina dagar nykter nu och att du mår bra!

Ha en fin helg och kram

Sisyfos budskap är rått, oinlindat och svårt sant "då kan man inte dricka för att medicinera sin ångest eller sitt mående, eller för att slappna av".

Har du funderat på om det är alkholen isig som ger dig mest ångest eller om det är det är något annat. Även om det inte alkholen är den värsta boven för summan av ångest så blir den inte mindre när du lägger på ångesten som kommer ut av alkohol.

Jag vet inte vilken förändring du behöver, men alkohol verkar enligt dig själv vara fel sorts medecin. Vad tror du att du behöver? Vad kan få dig att se framåt och ta tag i det du behöver göra för att må bra? (du behöver inte svara mig, svara dig själv)

Tycker att vännerna här har ett gott råd att vara nykter under en period i ditt liv, en dag i taget, snart en vecka, då blir det lättare att svar på min fråga. För mig tog det ca 14 dagar innan jag åter fick känslan av att livet börjar komma tillbaka, den värsta ångesten släppte, det gjorde ont och det var jobbigt, men det var värt det. Vet inte hur det känns för dig och hur lång tid du behöver innan du mår bättre, men jag är övertygad att det är värt ett försök.

Kram och välkommen hit.

Kan inte låta bli att le, tänk att man är så kreativ när det gäller att få i sig alkohol men så sorgligt.
Men nu får vi använda den kreativa sidan till att hitta på sätt att inte dricka
Ha en härlig helg/L