Senaste kommentarerna i forumet

Jag brände av lite när en av mina närmsta tjejkompisar (som inte heller spottar i glaset) sa precis så: inte är det så farligt. nu tycker jag att du är för hård mot dig själv. vi vill ju inte tappa vår XXXXX"

Då sa jag exakt så: men du vet ju inte häften av alla gånger jag har gjort bort mig heller. Precis som du säger - man ringer ju inte runt direkt. Jag har iaf inte det behovet.

Ja herregud. Skulle kunna skriva en roman om allt dumt man har ställt till med för sig själv...världen och sverige runt...
Men det är färdigt med det nu. Fast jag är som sagt rädd att det bubblar upp. Men då får jag ta det. Hellre det än att vid 35 års ålder fortsätta göra bort sig som en 20-åring.

Till att börja med. Tack för era fina kommenterar! Fenix, det jag ville förmedla lite med inlägget igår har du varit inne på många gånger i din egen tråd och det är något jag tycker studenten verkligen ska ta till sig efter gårdagen också för den delen. Du skrev " behöver inte slå på mig själv bara för att vägen inte är spikrak". Nej exakt. Va lite glad istället för att vägen går krokigt framåt och inte spikrakt nerför ett stup. En process. Så länge man slår på sig själv varje gång man inte når upp till sina mål med nykterhet (eller vadsomhelst) kommer man aldrig tillåta sig att vara lycklig eftersom självkritiken tar överhand. Det blir en ond cirkel i allt. Krav med nykterhet, krav med allt. Till slut kan man inte möta alla krav för det bara byggs på och då sitter man där olycklig och slår på sig själv. Ändra tankesätt , programmera om tror jag är extremt viktigt.

En insikt som jag är så glad över sen jag började läsa och skriva här är just känslan av att inte vara så ensam. Jag önskar precis som du skriver Heddali ingen annan något ont, men vad skönt det är att läsa om att man inte är ensam med en hjärna som aldrig släpper surret och suget efter alkohol som en biprodukt. Eller vilket nu som kommer först.

Saken är den. Att när man kommer till insikten att man har problem mitt alkoholen är det ju en negativ insikt. Förstå mig rätt. Inte direkt så att man jublar över och tänker nämen va roligt att jag druckit mig till en problematik? Jag försöker se det som något positivt istället. En skarp insikt, vad grym du är som upptäckte det här i tid. Ser man allting runt det här så negativt så går man ut med fel inställning och är dömd att misslyckas. Går man runt och tycker synd om sig själv och ser det som ett mentalt handikapp är man åkt dit redan där och då. Du har förminskat dig själv i tanken. Målet med allt måste ju vara att på sikt bli vän med sig själv och stå ut med sig själv nyktert. Det är svårt om man går runt och ser sig själv som en mentalt handikappad loser med oändligt många brister. Går man in med inställningen att fan va kass jag är om jag inte klarar va nykter för alltid så kommer man ju endast bli besviken om man misslyckas istället för att uppskatta förändringen man faktiskt åstadkommit.

Jag ska nog förtydliga mig lite här så ni som läser inte missförstår mig. Jag menar naturligtvis inte att man ska sänka kraven till den nivån att man tar det som en ursäkt att dricka. Jag vill nog bara mer lite slå hål på lite myter som jag ser det. "ett glas ifrån att vara åka dit" osv. Jag tror mer det handlar om att ändra tankesätt och sluta tråna efter alkoholen. För så länge man tycker synd om sig själv och lider i sin nykterhet ja. Då stämmer nog myten väldigt bra. Titta på Ebba, titta på Berra här på forumet. De vill inte. De vill verkligen inte dricka! Det är ju det som är hemligheten. Dit vill jag också nå med det här. Det är min målbild. Jag vill som sagt inte bara va nykter, jag vill va lycklig också.

Sällan har jag hamnat på ett forum med så mycket skarpa, insiktsfulla människor som här. Torbjörn Åberg skriver i sin bok "Skål - TA mig fan!" att problemdrickare är människor som ofta framgångsrika i det mesta de tar sig för, de är engagerade och generösa. Inga dussinmänniskor. Det beskriver mer hur jag vill se på mig själv och hur jag ser på er. Det får mig att se på saken i ett helt annat ljus, och min vistelse här på forumet bekräftar det och för det är jag grymt tacksam.

Ett till förtydligande. Jag skriver det här som en slags handbok för mig själv och hoppas att det hjälper mig i processen. För jag har inte nått dit på långa vägar och det är en kamp i mitt huvud hela tiden för att sänka kraven och försöka må lite bra. Men jag försöker, som Fenix skriver, iallafall vara hyfsat nöjd.

..ja tur att vi kan skratta åt galenskapen! :-D :-D

Jag är oxå relativt "nynykter" har ca 60 nyktra dagar bakom mig. Det började egentligen på fler vis, men jag känner igen det där med semestrar. Dricka varje dag, ledig och lite fest liksom, då ska det drickas. Jag fastnade oxå i skiten.

Jag har använt det här forumet, och jag och min sambo har en längre helvit tid ihop (dock har jag fallerat ett-par tre ggr, men inte så jag blivit berusad). Det hjälper att sambon också låter bli att dricka. Kan du få med din man? Du måste nog bita i det sura äpplet och tala om för honom om dina problem. Om du inte redan gjort det, förstås. Kanske din familj ändå misstänker? Det brukar synas fast man inte tror det själv

Hitta på saker att göra, för min del har jag stickat jättemycket. Det är för att jag är en rastlös person som behöver ha nåt att göra. Gör roliga saker, nykter såklart. Unna dig själv lite "omhändertagande", det tipset fick jag här av Heddali. Kanske lite hemmaspa, eller så?

Om du tränar, ta ett pass och kör slut på dig själv, när suget sätter in.

Efter en längre nykter tid kommer de positiva effekterna, i början är det jobbigt. Jag hade inga direkta fysiska abstinenssymtom, men jag har förstått här att det är vanligt.
Nu när jag varit nykter en längre tid, så har jag hittat mina fallgropar, då jag verkligen har känt att jag vill dricka. Det är vid besvikelser, stress och oro. Jag hade inte kommit underfund med dessa om jag inte slutat dricka. Nu jobbar jag på dom och det blir lättare och lättare. Om du vill kan du läsa i min tråd hur jag haft det. Kram på dig, och stå på dig!

Januari, ska tänka ut en förebild. Bra att ni pushar mig att hitta alternativ och även alternativa tankesätt! Kram på er alla!

Det där med hälsosamhet var ett bra tips. Kan vara något att ta till...

Hahaha...jag blir full i skratt, du verkar ha suttit i samma sits som mig. Min gubbe kan vara den suraste sura citron. Bra tips, det där tar nog udden av det hela. Tack!! :-)

att vi förväntas att dricka i så många olika situationer! Det är den allra största utmaningen för mig tror jag, och det var så jag drogs med nu när det blev för mkt igen. Hoppas du hittar en strategi och låt mig gärna veta hur du tänker/gör ;)
Faktiskt, om jag tänker efter, har jag bekanta som av olika anledningar alltid tackar nej. Och om jag tänker lite till vet jag att jag beundrar dem för detta, ser dem som starka, kloka individer, inte tråkiga alls! Jag hoppas att jag kan komma dit själv. Läste här, i någon tråd om det här med att ha en målbild, att se sig själv som man vill bli sedd. Har tänkt mkt på detta och har en klar bild i huvudet.
Och bra ordspråk det där, lätt att välja fighten istället för att låta surheten ebba ut...
Tack för allt de du delar Eualia o lycka till med middagen framöver!

Vad härligt att du klarat de första tre dagarna och var stolt över dig själv.
Jag har inte så mycket råd att komma med är för ny på det här, är på dag 21 idag.
Men det som hjälpt mig är att läsa och skriva här, ta del av alla hjältars kamp.
Så då väljer vi vara nyktra i dag/ kram

Och då menar jag inte recept :-)
Du skriver "Grejen är den att det oxå räknas med att vi ska bli "glada i hatten ". Det är även nåt som jag inte kan skippa att närvara på". Jag har en middag i morgon hemma hos mig och jag ska verkligen inte dricka men varit osäker på min egen viljestyrka. Så jag valde att skriva sms till mina kompisar att jag sen nyår valt att vara mer hälsosam (vilket är helt sant) och jag märkt att jag mår bäst att inte dricka alkohol nu. Vad de bekanta förväntar sig eller inte förväntar sig är faktiskt sk*t samma. Om du nu inte vill/kan dricka alkohol, ja, det blir kanske inte samma sus och dus och gagg och flabb i middagssällskapet. Men kanske blir det något annat som också är trevligt, Så stå på dig!
Om du vill ha ett annat tips på hantera sura partners så gjorde jag det i 10 år. Det kan vara bra att benämna det. "Jag upplever det som att du är sur för något? Stämmer det? Svar från partnern tex NÄH Surt, eller "Jag tycker det här och det här är jobbigt". Du: Jag skulle uppskatta om du inte tog ut det över mig, jag tycker himla mkt om dig glad". Good luck!

... glad jag blir, H! Du red ut stormen, manglingen, den ruskiga ovädersdagen.

Puss!

Ditt affärsirrande med "tankekriget" är så likt min kväll igår så jag blir full i skratt! Det var verkligen som att stå mitt i en dragkamp, jag kände mig mitt i allt som en parodi på en alkis som slits till alkoholen (usch). Jag tror och hoppas att det är så, att gå vinnande ur kampen för med sig goda cirklar, och att valet blir enklare och enklare. Bra jobbat av dig med i svackorna!

Nam-nam, schlurp!
:P

Att känna sig uslast av alla usla är ingen uppbyggande känsla. Den urholkar in till märgen och in i den också. Kväver livslusten. Men grejen är att du har inte tid att ta livet av dig, förstår du, eftersom du har uppgifter att utföra.

1. Inse att dina tankar inte är du. Du tänker dom, du är dom inte. Samma sak med andras tyckanden och tänkanden om dig. Du är inte deras åsikt om dig. Du säger att du tänker väldigt mycket. Bryt det mönstret. Hitta vägar för att komma dig ut ur det fängelse dina tankar spärrar in dig i.

2. Byt perspektiv. Okej, du klev utanför banan. Nu är du på banan igen. Med familjen kvar, med jobbet kvar, med hemmet kvar, med livet i behåll och utan att ha tagit ihjäl någon annan. Det är bra grejer du har kvar i ditt liv. Se dom.

3. Se till att centrera dig i nuet. Gå inte så mycket bakåt, gå inte så mycket framåt. Var just nu där du är just nu.

4. Kom ihåg sinnesrobönen. "Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden."

5. Tillämpa sinnesrobönen.

Du är fin, aeromagnus. Se det. (Punkt nummer sex på listan.)

Kram

..du mår bra, Farmor! Saknar dig här! <3

Alla för era fina ord och stöd.
Ja kompisar har tyvärr en tendens att säga" men inte är de så farligt"

Nä det är kanske för att du inte vet allt om mig, man orkar ju inte ringa hela vänkretsen varje gång man skämt ut sig vart själv lobad för några år sen inte kul hade en djävulsk ångest minns jag. Var väl efter det som ja mer eller mindre la ner krogen.

..skit i det. Inget blir bättre för att jag blir sur för att han är sur. Han blir nog gladare senare idag.
Tänkte lite på ett ordspråk som jag tycker är så bra, det kanske inte har direkt att göra med alkohol, men jag tycker ändå man kan följa det. Ni har säkert hört, men, so what, jag skriver det här för min egen del:
"En indian satt och pratade med sitt barnbarn:
- I alla människor bor det två vargar som slåss.
Den ene är ond, det är ilska, fruktan, missunsamhet, avund, arrogans,
sorg, självömkan, lögn, överlägsenhet och egoism.
Den andre är god, det är glädje, fred, kärlek, hopp, lugn, ödmjukhet,
välvilja, empati, sanning och tillit.
- Vilken varg vinner? frågade barnbarnet.
- Den du matar, svarade den gamle mannen."

Ett bra livsmotto, tycker jag! Kram på er!

till karl jag har. Puh, tur att jag har ändrat inställning till alkohol....:-)

så bra.... Tack Vilja och allt gott till dig! mt

..jobbat, Heddali. Jag hade en liknande kväll för några veckor sen, jag var arg på sambon och då har jag alltid tidigare tagit till öl. Denna kväll var en sån och jag snurrade hur länge som helst runt affärerna i centrum och hade en diskussion med mig själv, typ "jag vill ha, jag vill döva" och så i nästa stund "det blir inte bättre, det blir egentligen bara värre". Så där höll jag på. Till slut vann den "goda rösten" och jag åkte hem, utan öl. Det kändes som en sån seger. Efter det hade jag ett liknande tillfälle, men den här gången gick det mycket snabbare för den "goda rösten" att vinna. Jag tror att det blir bättre och bättre för varje gång man övervinner sig själv, det stärker en! Kram

Kan du för en stund se dig själv utifrån dig själv, vad skulle du säga till den killen.
Antar att man även i lärarförbundet, röstar fram förtroendevalda och det tyder på att du har ett högt förtroende.
Så nu hjälps vi åt och lyfter upp killen som hamnat i träsket och sätter honom på vägen.
Så buss på dem och styrkekram/L

vill inte infinna sig... så det blir en hälsning och en kram! / mt

Jag är nykter, sökte hjälp samma kväll som det spårade ur, påbörjade medicinering. Nu ska jag på uppläxningssamtal hos min arbetsgivare.

Pratade med min regionombudsman på facket. Hon ska göra vad hon kan men hon misstänker att varningen kan bli svår att undgå. Jag orkar inte mer, vill bara fortsätta med mitt liv, mitt jobb och min nykterhet och arbete med att hålla mig nykter. Medicinering, AA och psykologsamtal. Vad kan man göra mer själv? Funderar varje natt på varför det hände? Hur det kunde hända? Hur dum i huvudet jag är/var? Just nu lägger jag över allt på mig själv. Känner mig som en usel människa. Usel make, usel pappa, usel lärare, usel ordförande. Ja usel helt enkelt. Jag vet att jag inte ska tänka så men jag gör det i alla fall. Att fly från denna jord ligger och mal i tankarna men något hindrar mig. Min familj, mitt jobb och mina elever.
Tårarna rullar varje dag i bilen på väg hem. Vad har du gjort din idiot dunkar det i mitt huvud?
Just nu har jag ett sådant självförakt som jag aldrig haft innan. Jag verkligen hatar mig själv och mina taskiga val. Ändå försöker jag blicka framåt.

Ursäkta mitt destruktiva inlägg.

Du är stark Eulalia.
60 dagar i dag vad jag kan förstå.
jag ser fram emot Harmonin i tillvaron.
Vad beträffande soffpotatisen så är det ganska skön att bara få vara, sitta och ta det lugnt.
I dag ska det bli ett långt pass med motion.
skriver mer senare:-)
Ha det bra;-)

Ny på sidan, och känner igen mig i så mycket som skrivs här.
Har alltid festat ganska mycket, men hård träning höll mig i schack. För några år sedan lämnade min fru mig och min då 2årige son i en jättebostad som vi nyss köpt. Där stod jag med ett för dyrt boende "nybliven" pappa, och totalt förkrossad. Jag stängde av alla känslor utom för min son och körde på.
Itsället för att gråta prata med någon började jag dricka på kvällarna när min son gott och lagt sig. Nu några år senare har det eskalerat ordentligt från att dricka 3dagar i veckan dricker jag varje dag, och de helgerna jag inte har min son lämnar jag inte ens hemmet. Jag är den "perfekta" fungerade alkoholisten. Har ett chefsjobb som jag sköter, är en engagerad pappa, och en utåt sett stabil och trygg människa. Sanningen är något annat jag står inte ut med mitt liv, så jag dricker för att dämpa min ångest. Vill inte sluta helt med alkoholen då så mycket i mitt liv har varit positivt kopplat till det, men jag vill absolut inte dricka i veckorna eller den mäng jag gör nu. Varje morgon lovar jag mig själv att inte dricka något, och de slutar alltid tvärt om.
Hur fan ska man få tillbaka kontrollen!!!!