Senaste kommentarerna i forumet

in i alkoholisten att "vi" är över. Tycker jag har gjort det du etanolen nämner. När senaste smset kom att jag var kall var jag påväg att svara... Fixa en annan kk så du får nånstans att bo. Ville dock inte svara i affekt så jag svarade inte alls. Då börjar det ist ringa, svarade inte då heller. Då kommer nya sms att vi verkligen måste prata. Har ju redan sagt att vi inte har något mer att prata om utan fokuset från han ska ligga på att hämta sina saker. Så om och om igen försöker han nästla sig in. Han vet vad som gäller om jag ens ska fundera på oss igen och då är det söka hjälp och medicinera, inget av detta sker så varför tror han då att han ens har en chans?? Förlåt uttrycket med e han helt jävla blåst som fortsätter förnedra sig genom att höra av sig trots så många NEJ!
Annat jag tänkt på är att det till viss del är skönt att han super för då får jag tiden för att kunna läka, i hans dimma bearbetas inget utan snarare förträngs medans jag får min tid att bli starkare/insikts fullare att stå emot och inte falla för hans spel/manipulationer. Måste vara frustrerande för han att bruden inte faller för hans fagra ord sånt har ju lyckats tidigare och då är det ju självklart att han anser att jag helt plötsligt blivit knepig.
Tack till alla er som svarar och ger mig både viktig ris och ros. Känns som det går snabbare att läka med alla era kloka ord.

Lördag kväll 22.00 och kan konstatera att det är andra helgen på rad nykter. Kanske inget att orda om men just nu känns det bra. Over and out.

Lita på din magkänsla!
När vi är medberoende så mörkar vi, slätar över och förminskar så vi till slut tror oss själva..
Någon frågar hur vi mår, och hur det är och genast klistrar vi på leendet och svarar lite småkäckt: "Jämna plågor.."

Bara det här att du lyckats mörka hans alkoholproblem för din bror, säger en hel del... Jag antar att du alltid låtsats som det finns en "giltig" orsak, när det inte passat på grund av fylla eller bakfylla..?
Nej, du är INTE knäpp!
Du håller precis på att ta ett steg mot tillfrisknande! (oavsett om han blir nykter eller ej!)
Och som du säkert läst i våra inlägg så är det allt annat än en autostrada..
Vad du gör, så backa INTE nu!
styrkekram!

Det där med varför jag valde att inte arbeta som journalist efter utbildningen är en klurig fråga. Som sagt så tror jag inte att det handlar så mycket om ett aktivt och rationellt val, snarare som att något faller på plats av sig självt. Ungefär som med idéer, tänker jag; plötsligt finns de bara där. När jag insåg att jag inte ville jobba som journalist så tänkte jag att det berodde på just det du sa, alltså att journalistiskt skrivande kan vara en smula själsdödande. Men det handlade även om annat. Som att jag inte passade in i den journalistiska miljön, där de flesta kom från någon typ av medelklass. Jag kände det som att jag förställde mig när jag var på redaktionen. Och det kändes inte bra. Egentligen ville jag ju sitta för mig själv och skriva vad helst som föll mig in. Oavsett om det gav pengar eller inte. Oavsett om det kunde anses gott eller ont, nyttigt eller onyttigt. Skriva bara.

Hoppas tabletterna tog död på vad det nu var för otyg som ockuperat din hals. Och hoppas den kreativa skrivlusten håller i sig! :)

Våra pennor kommer med stor sannolikhet att stöta in i varandra igen.

Han blev inte arg. Mest förvånad. Det hade jag mörkat bra. Han erbjöd sig att prata med min man. Han har ju lite erfarenhet från arbetet. Jag fick komma o bo där o lämna barnen om jag behövde.
Jag stöttar gärna om detta är något han faktiskt vill göra. Vi har ju barn ihop. Men om han inte går iväg imorgon och typ slutar på en gång kommer det bli som särbos. Vi får se vad som händer under tiden jag letar boende. Kom nyss hem från jobbet. Nykter.

Känner mig fortfarande väldigt elak och självisk. Tänk om det inte är så farligt som jag tycker? Tänk om han går iväg imorgon och får höra att det inte är ngt problem utan det är mitt förhållningssätt som är galet. Tänk om.
En dag i taget nu. Känner samtidigt ett inre lugn.

Forts följer. Tack för att ni orkar läsa o stötta. Ni har många kloka ord.

Ingenting sedan två öl onsdag kväll dvs 3 dagar. Dock blir det svårt på den traditionella söndagskvällen. Vi ska baka hälsobröd jag gör på jobbet och lägga pussel. Ska låta honom dricka även om jag säger nej. Blir ett stort test men det ska ju gå att ha roligt nykter....

Jag passar på att gosa med den en stund i alla fall..
Ja, det där med sexualitet är något vi kvinnor fortfarande har svårt att prata om.. Vi förutsätter en massa istället..
Många män och kvinnor också föe den delen har inte förstått, att närhet inbegriper MER än bara ren penetrering..
Sex är så oerhört mycket mer än själva akten.. <3
Och för det krävs närhet, tillit och ömhet
stor kram tillbaks!

I drickandet och svart eller vit tänkandet! Härligt att du klarar det så bra och analyserar triggande tankar och beteenden. Jag jobbar precis som du med just detta. Och jag tävlar inte officiellt i något längre (förutom jobbet då). Låter som en väldigt bra strategi för dig Aqua som kan ge vinster hela livet. :-)

Stora kramar och tack för din fina hälsning. Jag blev glad att du ser det positiva och peppar.
✨?✨

Och det kommer du att förstå en vacker dag! Jag ser ju redan att du är inne och försöker stötta andra..
Vad samtal sms och sånt beträffar.. Det är VÅRA gränser som gäller.. (inte lätt om man inte är van att sätta och hålla gränser)
Ett sätt är ju att du helt enkelt raderar hans sms UTAN att besvara dem.. Stänger av eller avvisar samtalet när han ringer.. Och hjälper inte det, så får du kanske byta nummer..
Det finns ju faktiskt ingen lag som säger att man måste svara!
Du kan iofs säga ifrån på ett neutralt sätt, att du inte vill att han fortsätter att sms:a och ringa dig, nu när ni har separerat. Efter det, är det helt okej att bara låta bli..
Jag har kvällar när jag låter bli att svara.. (han är inte otrevlig eller långvarig, men ibland vill man inte lyssna, när man vet att det druckits mängder (typ måndag efter folkisar på söndag, Och fredag eller lördag kväll, när han haft tillfälle att dricka i stort sett hela dan..)
Barnen och mina syskon låter också bli att svara, när de ser att det är han som ringer kvällstid.
Tråkigt om nåt händer, men han har själv satt sig i situationen.
Vi är inte osams annars, eftersom vi fortfarande har kontakt med varandras barn och syskon.
Och när han är nykter och inte har hunnit hälla i sig några stora mängder är det inga problem att prata bort en stund!
Visserligen försökte han att få det till att hans syskon och jag skulle vara "osams", men det redde vi upp fort som ögat, så där finns inga fnurror på tråden (mer än dem han skapar i sin egen hjärna..)

Tycker det är jättebra att du kommit så långt att du sagt ifrån.
Sedan visar det sig.. Min fd, resonerade som så, att: Ska du ändå flytta så är det ju ingen mening... (typ. Då kan jag ju lika gärna fortsätta att dricka som förut..)
Dvs, han försökte passa över bollen till mig och göra det till "mitt" beslut för att kunna ha något att skylla på..

Gå inte på den passningen! Det är HANS ansvar att bli nykter för sin egen skull!

Stötta kan man göra även som "särbos", men inte till vilket pris som helst!
Vi medberoende, kan ju inte "bli nyktra" åt dem!?
Och sluta skämmas.. Att din bror skulle bli arg, beror nog mer på att han är rädd om dig, än att han är arg på dig.. Som jag skrivit förut, när man väl får känslor för någon så blundar man för väldigt mycket (till en början i alla fall..)
Men kärleken är inte helt blind, även om den kan vara djävligt närsynt.. ;-)
Jag skulle bli skitförbannad om det visade sig att mina syskons respektive vore alkoholister och behandlade dem illa.. Fast inte på syskonen i grund och botten..
Jag gör som Leverjag och hejar på dig!

Visst är det gott! :-) så många fördelar även för den fåfänga delen av oss. ;-)) härligt att du mår bra och njuter av ett friskare liv på semestern. Här är det gnistrande iskyla. Jag blev lite solbränd i ansiktet på promenaden idag tom.

Må gott!

Hoppas du funderar och mår bra och inte trillar ner i ångesten igen. Den är inte rolig.

Kramar
?

Ärlighet, bara ärlighet både mot mej själv och mot mina nära.
Insikterna kom allt eftersom när jag delade med mig ocensurerat här på forumet och fick responser från er som kämpar och kämpat i samma alkoholberoende.
Din beskrivning Vilja, är ju bara helt galet underbar!
? Tack fina människor för ert fina stöd! ?

Å dina vägnar! Du är fantastiskt klok i detta svåra, tar hjälp och hjälper honom t.om. Du är inte elak. Du tar ansvar och han får en chans att se sitt missbruk och om han vill och vågar göra något åt det. Så otroligt bra och starkt av dig!

Kram

du har så mycket bra insikter så jag nästan blir avundsjuk, jag vill ju va som du!! Jag vill inse/se manipulationerna när de kommer och förstå innan jag går in i ältandet, vad betyder detta som sker nu. Likaså när han hör av sig så känner jag honom så bra att jag "kan" hans schema. Supa Tors-lör, söndag ångest och börjar tänka på mig och det vi hade, måndag komma med massa sms gulliga eller anklagande, tisdag supa till, onsdag nån öl för att klara sig till torsdag. Haha att jag ens orkar ha koll på detta är ju helt puckat! Tycker dock att jag satt ner foten tillräckligt för att han ska förstå att vi är klara med varandra. Lyssnar man på tidigare prat så är han ju gudagåvan till alla kvinnor och då kan han väl ist hitta någon så jag får vara ifred. Bara jobbigt för på något konstigt vis blir det ju en väntan och fundering, när och vad kommer nästa gång som jag måste "stå emot". Hur länge orkar de fortsätta med kontakten innan deras pollet ramlar ner??

Har precis pratat med en go kille på AA. Möte imorgon. Får se om han vågar gå dit. Han som jag pratade med var so lugn o trevlig. Vi tar hand om honom om han kommer hit. Jag är själv alkoholist och från mina erfarenheter är AA det som hjälper. Hälsa att han är så välkommen så!

Jag känner mig så elak. Min plan är att helt enkelt säga imorgon när han vaknar att kl xx är det möte om du vill gå dit.

Bollen på hans sida.

Det är just det här som är en del av turerna i den sk djävulsdansen.. De hittar på nya sätt att "bjuda upp" och vi tackar ibland av artighet ja..
Sen inser vi efteråt att de uppfattat det som en "invit" (vilket givetvis inte var meningen)
Men jag vet också att det är svårt med ett rent och rakt "far åt helvete" när man är trött..
Dessutom så kommer de sällan ihåg det på fyllan...
Jodå, mitt ex har också ringt och "saknat" mig.. Jag har nog bara sagt ett "jaha".. och låtit tystnaden tala.. Det som händer, är att jag hör snyftningar innan luren läggs på.. Och meningen är väl att jag ska få "dåligt samvete"..
Men jag kan i det fallet aldrig förmå mig att uttala något jag inte längre känner!
Och jag inser någonstans, att det är lika "jobbigt" att vara föremålet för "olycklig kärlek", som att vara olyckligt kär.. Nej, man kan inte bygga ett förhållande på bara EN persons känslor!
Och i hans fall verkar han ha fastnat i ett sorts tonårsbeteende, både vad gäller känslor och sitt drickande..
Jag har upprepade gånger försökt få honom att söka någon form av professionell hjälp, men det slutar oftast med att han skäller ut mig och slänger på luren..
Dessutom tror jag att det i grund och botten handlar om något annat än "kärlek".. I hans fall handlar om att han inte vill känna sig ensam..
Och när han väl har ett förhållande, så blir han bevakande och kontrollerande (trots att han utåt sett låtsas något helt annat)
Det blir nästan en sort "ägande" istället för en relation.. Knepigt att förklara närmare än så, men det kan vara en av anledningarna till att ditt ex hör av sig.. Någonstans känslomässigt, så är du fortfarande en av hans "ägodelar" (som han inte vill förlora. Inte för att det finns känslor av kärlek, men mera av "det är mitt"..?)
Då blir det ju lite av en sport att se till att få tillbaks dig.. (dvs, själva "jakten" har en spänning" som ger energi, så länge den varar..)
Funkar det inte, så visar de gärna upp en "framgångsrik" fasad av att må bra, så att man ska förstå vad "man går miste om"..?! (I deras hjärnor och tankespår, fungerar det nämligen. Att det inte gör det i verkligheten, är en annan sak..)
Nåja.. det var mina tankar om det hela..

bollen är satt i rullning. Förstår din känsla av elakhet för jag måste gång på gång vara"elak" för att han ska lämna mig ifred. Torpet låter ju super mysigt och du och barnen kan få landa. Vad han än väljer att göra så måste du börja med att ta hand om dig själv för att läka.
Kramar till dig!

min senaste kommentar och känsla är, hm för jag krig? Nu var det ju så att jag inte ville prata med han och han fortsatte att försöka via sms till jag gav med mig och skrev ok ring då. Vilket han då inte gjorde, var det någon form av manipulation, vad missade jag? Varför får jag känslan att han " vunnit"??

Har följt din tråd, men aldrig kommenterat, så nu var det dax tänkte jag. Jag måste säga att jag är beundrad av dig att du är så ärlig i din tråd, men blir samtidigt också lite orolig, jag hoppas att det går bra för dig, och skulle gärna vilja se ett livstecken från dig. Kramar

Sitter själv i sadeln efter en rivning ? Eller fler.. Men som sagt vi ger oss inte

Nu är det gjort!! Jag talade om i förmiddags att jag inte orkar längre utan kommer flytta härifrån. Han blev chockad och ställd men sa: jag kan inte fortsätta att be om ursäkt för sånt som varit. Vi har pratat o du måste ju ge mig en chans att bevisa att jag inte blir sån igen. Inget har ju hänt på ett tag. Men om du flyttar får du tala om för barnen för då är du dum och ger upp. Det är du som är galen och bör gå till en psykolog. Lägg den här energin på att hitta ett extra jobb istället. Flyttar du är det slut"

Jag svarade typ: nä du har inte varit elak på 2 veckor men då sista gången var det efter enbart en öl. Jagklarar inte av osäkerheten.

Åkte hemifrån och grät i bilen i typ 2 timmar. Ringde 2 kompisar o bröt ihop. Men de var helt underbara. Tog tom mod till mig och ringde min bror. Jag får komma och bo hos honom om jag vill. Eller bara släppa av barnen. Så nu letar många efter nytt boende åt oss. Det är skitjobbigt och jag känner mig så elak. Men samtidigt käns det så rätt.

När jag kom hem pratade vi lite till. Jag sa rakt upp o ner att han har ett problem med alkoholen. Och jag vet nu efter alla dessa år att han inte är typen som kan nöja sig med en öl.

Lite senare kom han , efter att ha vägrat först, och sa att han kan gå och prata med någon om jag vill. Ok sa jag. Vad ska du prata om då? Det vet jag inte sa han då. Sedan tyckte han att jag såg ut att vänta på en fortsättning. Jag kan inte säga något mer sa han. Med andra ord inte lova att sluta dricka.
När jag körde honom till jobbet så pratade vi mer och jag försöker förklara. Han säger att det här måste vi ju lösa. Så är det bara.

Nu då???

Jag tror jag behöver flytta härifrån under tiden. Men ska jag ge det en chans till? Orkar jag? Kommer han gå med på att jag flyttar om han ska försöka få hjälp? Jag kommer ju inte flytta imorgon så vi får se vad som händer. Det är ju lördag.

Känner mig så elak men samtidigt så jävla stolt över mig själv!!
Kram på er!

Tack för stödet. Vilja, du är grym! Är det nån som är en skön människa så är det du!! Det verkar ha gått rätt bra för dig, ser att du funderar på att flytta din tråd. Du borde skriva en bok, du är suverän på att skriva.
Nåväl, jag skulle påminna mig själv idag varför jag inte ska dricka längre.
1. Mina barn. Jag vill inte vara,en påverkad förebild. Jag vill att mina barn ska utvecklas till lugna o trygga varelser. Fylla hör inte ihop med det.
2. Jag kommer att mista min sambo om jag fortsätter. Både han o jag behöver dra ner på alkoholen.
3. Jag vill bli mitt gamla, trygga jag. Som har fötterna på jorden o är klok.
Det finns såklart fler anledningar, men dessa är de primära.

Ha en trevlig nykter lördagskväll. Kramar

Tänkte även jag häromdagen på dig igen. Tänkte nästan skriva och höra med Muränan om haft kontakt med dig på mejlen.
Ja du Konstnären, det är tid att återvända till stabil nykterhet, för din och er skull, men det vet du ju redan. Finns ju ingen anledning att predika nykterheten fördelar för någon som redan upplevt den och just kravlat sig upp ur eländet. Och vi andra då? Ja vi var väl på gränser till att bli medberoende ☺

Och du, förstår att det kan kännas irriterande med återfaller, men det är ju inget att grotta ner sig i. Du är ju nu på rätt spår igen och redan nu har du fler nyktra dagar än alkohol dagar i år.

Här finns dina nyktra vänner!

/PP

en virtuell tröstkram till. Under de år alkoholen var ett stort problem i vårt liv var sex 'motbilden', dvs han tyckte att jag överdrev oron för a-(miss)bruket och att mitt bristande intresse för sex var en orsak att trösta sig med öl och andra a-haltiga drycker. Jag har svåra sår beträffande sex i mitt förflutna och en onykter krävande man är inte den som väcker tillit och lust till närhet. Idag har vi en hög grad av närhet och intimitet i vår relation och nykterheten har varit/är avgörande för att vi kommit dit.
Kram och allt gott ❤️ /mt