Senaste kommentarerna i forumet

Skrev ett långt "försvarstal" igår... Tänkte efter och skickade det inte.

Era inlägg får mig verkligen att tänka till! Åh vad svårt det är!

Hittade igår kväll en gammal mess-tråd mellan mannen och mig i början av vår relation. När jag inte visste hans verkliga problematik med alkoholen. Det var spännande läsning. Vår dialog lät precis som nu. Han förnekade att han drack, han höll sig undan och jag ställde "ultimatum". Så länge vi hållt på med denna katt- och råttadans...

Djävulsdansen fortsätter.

Om han tar initiativ till att träffas idag så fortsätter jag. Om han hittar på någon ursäkt, så ska jag stålsätta mig att inte höra av mig förrän han bevisligen visar i handlingar att en förändring är på gång.

Ni ger mig styrka!
Jag är en stark och kapabel kvinna!

Det här kan vara bra att tänka på.

Jo, mycket! Jag har hört andra historier om funkisföräldrar med alkoholproblem på fb, att det tydligen inte är så ovanligt. Jag minns en gång på systemet då jag träffade en bekant med barn som har samma diagnos som mina, hen såg ut som om jag tog hen på bar gärning.Antar att jag hade samma uppsyn. Det fick mig att fundera över varför det är så.

Man känner sig ensammast i världen ibland. Man har godhjärtad släkt och vänner men säger man något så blir reaktionen antingen besvärad eller medlidsam, och båda är jobbiga tycker jag. Jag vill inte ha någons medlidande. Jag vill bara ha oförutfattat lyssnande. Ingen dom eller någon som jämt drar paralleller till sitt eget. För jag blir ju jätteglad när mitt barn gör framsteg, mer ibland faktiskt än när mina "normala" barn gör det. Det blir så tydligt när de gör det. Ändå möts man ibland av de där reaktionerna: besvärande eller medlidande, när man själv är själaglad för att ens barn tagit ett nytt steg. Så nog är man ensam. Ofta.

Skönt att höra att det finns andra!

Hoppas du insåg att tacos funkar utan rödvin. Just tacos tycker jag nästan funkar bättre med öl förresten. Köttfärssås, köttgrytor etc har jag ofta använt som ursäkt för att dricka mitt i veckan. Kanske var det så en gång i tiden att det var smakkombinationen som jag var ute efter. Men SÅ mycket förhöjs ändå inte smaken särskilt inte när man dricker en halv flaska minst. Hittade en svartvinbärsdryck på systemet förrut som faktiskt funkade lite som smakförhöjare. Men de verkar ha slutat med den. Hur som helst det blir en vana likväl som det var en ovana att dricka varje helg o mitt i veckan.

Hallå Leverjag. Någon terapeut är jag inte kan jag säga men en vanlig lite klok människa är jag nog ändå. Det är därför det känts så smärtsamt att dricka trots att man är "medveten". Missbruk "i ett nötskal". Jag håller med, visst är det befriande när andra människor ser nya/andra sidor av en själv. Vare sig det är styrkor eller svagheter.

Kram och ta fortsatt väl hand om dig själv :)

Jo, tacos funkar utan rödvin, vilken skräll ;)
Jag börjar märka i vilka situationer suget kommer, igår: vid matlagning och första stunden då vi satt oss att ära. Sen gick det över! Mysig stund med familjen. När barnen skulle lägga sig var det jordens åskoväder. Så fint att kunna krypa ner och trösta, tills de somnat, utan längtan tillbaka till vinglaset på bordet... wow, nu vet jag verkligen varför jag gör det här! Så, jag förstår det du beslriver Vilja, ett litet barn som somnar i ens knä.., upplevelsen blir avtrubbad av alkohol och barn är sensibla små varelser.
Tack Vilja, detta stärkte mig än mer! Jag har sett dig i forumet och ser din styrka och generositet inför andra.

Hej Solapan. Vem vill inte hålla sig nykter när de läser alla dina uppräknade fördelar :) Vem vill börja dricka när de läser alla dina uppräknade nackdelar. Allt blir så tydligt vad vi har att vinna på ett liv i nykterhet. Jag ska också snart belöna mig själv med en massa kläder. Hellre lägga pengar på såna trevligheter än på alkohol. Tjohooooo för oss! Keep up the good work, alltså!!!!

Vilken bit av dig är det som vill att "han ska vilja ha tillbaks dig"?
Vad är känslan du får, när du tänker i dom banorna?
Är det att känna sig "behövd" (för älskad är det knappast, som du blivit behandlad..)
Är det den där förrädiska "sagokänslan", att det ska bli som på film eller i harlekinromanerna, när den stygge hjälten tar sitt förnuft til fånga och lovar evig kärlek..? ( WONT happend!!!)
Är det för att du känner dig sårad, så att du någonstans vill känna att, "Om han vill ha mig tillbaks, så kan jag minsann såra honom genom att dumpa honom..? (Ja, vi medberoende har våra egna ömma tår, som vi själva slår emot här och där)
Det är en okej känsla... Att drömma om.. (ibland måste vi få pyssla om vår sårade stolthet i det som känns som ett nederlag..)
Ungefär som att få sista ordet i en diskussion eller sista smällen med spaden i sandlådan.. (för det är tyvärr på den nivån det hamnar till sist.. om man försöker göra verklighet av det..)
Det är okej att älta, men bara under en begränsad period.. Annars bestämmer han ju fortfarande över ditt liv, även om du inte vill..
Det kan helt enkelt handla om hämnd.. Simpelt, enkelt, men ofta svårt att erkänna för då faller ju en bit av helgonglorian...

Du vill INTE ha honom tillbaks PUNKT!

Då får du försöka få in tankarna på andra banor.. Hitta på annat att distrahera dig med när du märker att tankarna vandrar iväg..
Det är det här som kallas att jobba med sig själv (personlig utveckling) Och det ÄR jobbigt, men också oerhört givande när man börjar märka att det händer saker..
Men, precis som vid all annan utveckling, så kommer man ingenstans om man inte övar!
Inte ens om man är en naturbegåvning eller talang
Ditt inlägg heter "Mitt i smeten och vet inte hur jag går vidare"
Mitt råd är: Stanna inte! fortsätt gå!
Björn Borg blev inte världens bäste tennisspelare, för att han satt och läste Kalle Anka, utan för att han stog och nötte bollar mot en garageport! Inte ens på sin väg mot världstoppen kunde han strunta i träningen..
Det är lite samma sak med oss själva. Vi har perioder när vi blir "soffpotatisar", men om vi inte reser oss ur soffan och går ut och gör något, så får vi ingen kondition hur många träningsprogram vi än tittar på!

Skickar dig en hel påse med styrkekramar!

Hej farmor :) "Den som söker finner" . Ja, tänk vad vissa saker börjar klarna efter en tids nykterhet. Jag inser att mitt beroende började i mycket tidiga år med socker. Jag har läst att det kan vara inkörsporten till senare bruk av nikotin och alkohol. Just nu läser jag "Sockerbomben i din hjärna" av Jonsson/Nordström. Tack farmor för länktips, det ska jag kika på. Jag har ändå själv valt att nyansera innehållet/villkoren i ett beroende. Jag vill tro att det inte enbart är ett kemiskt beroende utan också vanan har en stor roll i det hela. Det gör att jag inte känner mig så vansinnigt sjuk/ödesmättat i mitt beroende och att om jag bryter vanemönster så är mycket vunnet.

Vilka insikter du har! Jag har också förstått att en beroendehjärna ofta har flera beroenden. Man har utvecklat ett slags beteende som ofta är destruktivt men fortsätter ändå. Själv var jag shopaholic och älskade att göra fynd. En lång sjukskrivning gjorde att jag blev avgiftad från det beroendet.
Visst är det också en spännande resa i att lära känna sina inre demoner! Som ett detektivarbete att hitta och avslöja vad som har gömts i mörkret.
Underbart med vinter och snö ❄! En ny nykter dag väntar oss!

Så kul att höra ifrån dig och så bra jobbat. Vet du att just skidresor med familjen är så jäkla bra utan a. Har inte förstått de som dricker öl i backen faktiskt. Man är så trött och skön i kroppen av att ha varit ute hela dagen och barnen är glada, man kan spela spel ihop och mysa. Du kommer att ha det så mycket bättre nykter. Och vilket föredöme du blir sen när du visar barnen att semester/skidåkning inte är lika med alkohointag. Så bra ändå att du har en plan för den där a-hjärnan vill ju gärna att vi ska fortsätta som tidigare.

Det nya året började sådär..
A på nyår och även den 2 jan och den 4 jan. Ångest över att jag tog bilen på tisdag morgon.. A hade troligtvis gått ur men ångesten var så påtaglig!
Ha sedan dess varit nykter!!!
Alltså nu är jag på dag 5 som helnykter!
Jag har tagit ett nytt beslut! Tre nyktra månader! Tankarna på sommaren är att dricka A-fritt.

Det som är värst är alla misslyckanden! Skammen och att hela tiden börja om..
Verkar vara en person som är känslig för stress, ensamhet och går i gång på lugnande saker kortsiktigt som A och nikotin!

Har skrivit dåligt i tråden..
Läst mycket av er andra som är som en livlina!!

Men jag ger mig aldrig!! Det ska gå någon gång att förbli nykter!!

Kram alla till er liksom jag som kämpar!!

så är min forumgata (nu santorini har vi både Holknekt och LenaPh integrerade här *skrattar* - fint sällskap:)

Blev så berörd av Muränan... och tänker på alla jag följer sporadiskt här. De långvariga, de som flyttar in och stannar länge och de som följs åt får en särskild betydelse. Många gånger har jag räknat upp de som hör till "min" självutnämnda forumfamilj, vi är de som flyttade in... inte först för det fanns ju sammanhang före min tid här... men vi som skapade vår gemenskap 2011 si-så-där... och där många ännu följs åt i olika spår. Det händer att jag undrar hur det är med Dompa idag, honom som vi följde via Florens till Australien... och många andra...

Och så, när jag har nån längre ledighet, läser mer, skriver lite - och blir fångad... det är nog den äkta tonen, livsberättelserna där en verkligen inte kan veta hur det slutar... där jag inte kan kika på sista sidan... inte ens i smyg. Nej, här pågår livet. Naket och sant i försök och misstag, framgång och fall, glädje och sorg... så mycket kamp och lidande och så mycket kärlek ... Och störst av allt ÄR kärleken. Ja, så tänker och tror jag även om anhörigsidorna oftast beskriver kärlek som gör ont. ... Aldrig, jag vill bara säga det, aldrig att utövande av makt och kontroll, underkastelse, kränkning av andra och sig själv - ALDRIG att det ska förväxlas med kärlek.

https://www.youtube.com/watch?v=fDpxy5mB0pQ

Tiden går snabbt. 2,5 månader sen jag senast skrev i min tråd. Har dock flitigt besökt forumet och läst många av era inlägg. Även att kommentera/skriva i andras trådar har lyst med sin frånvaro. Inte för att trådarna inte berör utan mer för att många, många av er andra redan skrivit det jag tänkt på. Detta forumet innehåller så fantastiskt många varma och kloka människor som dessvärre olyckligt nog på ett eller annat sätt fått alkoholen som motståndare. Hur funkar det då för mig? Jodå idag är det 5 månader helvit. Det känns väldigt bra och är stolt över mig själv. Hösten och början på vintern har varit jobbig och tuff med diverse personliga o familjära motgångar. Det har väl blivit lite bättre på den fronten och man har fått lära sig att leva med och att acceptera vissa problem. Det fina i det hela är att jag aldrig tänkt att ta till flaskan som tröst eller för att slappna av. Om ett par veckor är det dax för en av mina gamla " triggers". Nämligen skidresa. Det har alltid varit förknippat med öl, jäger, varm chockladmjölk med rom i osv. Blir till att helgardera med Antabus! För även om jag själv känner mig säker på mitt helvita liv så ska ju även omgivningen göra det. Dessutom vet jag hur lätt det är att falla tillbaka och att börja förhandla med både sig själv och familjen rörande att dricka eller inte dricka alkohol. Det blir åtminstone för mig bara skit. Vill även passa på att hälsa nya medlemmar välkomna till forumet. Ni har kommit rätt. Forumet är ett otroligt bra verktyg till ett förändrat liv. Trevlig helg allesammans!!

Har läst din tråd. Tack för alla tankar och erfarenheter du delar. Jag känner igen mig i så mycket! Bra att reflektera över vad man söker med alkoholen. Du verkar ha insett faror och fallgropar.

Farmor, det där med beroende och socker tror jag stämmer väl. Finns en bok om det, "sockerbomben i din hjärna". Jag började läsa men lade av, kanske dags igen. Hon menar bl.a. att man liksom sopar banan för annat beroende genom socker. Intressant.

Dag 9,
Yess! Here we go. Godmorgon ah. Tänk så snabbt dagarna går. Lördag idag och idag blir det bio. Sen valla skidorna kanske och en premiär tur senast imorgon. Eller i em. Inatt sov jag djupt. Är lite sömnbakis nu. Så snart kaffedax. Vad för substitut ska man ha ikväll. Tror jag känner efter lite senare. Kikade runt här på ah igår. Fler namn från min förra resa här på ah. Förstår att det är fler än jag som återgått till att dricka igen. Alla kan väl bruka alkohol så länge det inte får negativa konsekvenser. Bra för dem som kan det. Jag har spårat ur. Fixar inte ett liv med alkohol. Jag tror inte man kan se att jag är alkoholist. Har en bra fasad. Allt i sin ordning utåt. Hmm eller så lurar jag mig själv nu. Oavsett så ska jag inte fortsätta att göra det. Jag vill komma i form nu. Få bort alkoholkilon. Jag ska fira det med några skräddarsydda kostymer när det är klart. Vore fint med tre. En grå, blå och en hmm svart. Eller annan mörk nyans. Gillar inte svarta kostymer. Det är så lätt att jobb klä sig då. Sen fira med en resa till solen. Så apan får sola. Så ingen alkohol. Träning med fokus på springskorna för det är enklast. Bra både för knopp och kropp. Viktigt för mig är low stress. Inte stressa. Att jag måste hinna med att tex träna är inte att alternativ. "Måste hinna med" går bort. Prio lugnet. Som nu. Nu tar jag det lugnt.

av. Jobbar på att släppa, men har en fånig fundering. Om jag inte vill ha tillbaka honom varför vill jag att han ska vilja ha mig?

Du måste verkligen ha en lägenhet snarast. Har liksom du svårt att ta in hur illa de kan behandla oss men ändå säga att de älskar oss, hur fan går det ihop?? Så du frågade om saker var hämtade, nej det är de inte har inte hört nått sedan julafton då han antagligen var ensam å kom på att han längtade efter mig. Efter det har han inte längtat så inte ett ljud.
Går du på alanon? Har verkligen hjälpt mig så jag önskar att även du kan hitta dit! Många kramar till dig!!!!

Tillbaka läser jag och märker att forumet fungerar bättre än bäst och att alla bryr sig om varandra på bästa forumvis. Aktiviteten är fortsatt hög och till det kommer kanske lite extra trådar så här års. Har haft en riktigt skön resa och kan konstatera att "paradisets" alla barägare inte i förväg planerat för att det skulle dyka upp en vuxen man och fråga om alkoholfria alternativ. På så vis har jag varit exotisk både som Nordbo och nykterist. För det är ju så att jag är nykterist, även om jag inte utåt sett presenterat mig som så.

God fortsättning till er alla

/PP

Jag håller med dig xoxo, förbannade alkohol som förstör så mycket.
Men var stark nu, imorgon vaknar vi fräscha och pigga du och jag, sen tar vi en dag till tillsammans, suget kan rent ut sagt dra åt helvete.
Styrkekramar ?

Ja, du förstår säkert att även jag undrar. Har varit borta ett tag och det har ju du med. Skicka oss ett par rader när du loggat på. Har en känsla av att det skulle göra oss och dig gott. Ta vara på dig.

Vapendragaren

/PP

Så är det..chokladkakan jag åt (200g) igår mådde jag inte toppen av. Det ska jag vara utan. Läsken är utan socker. Chips är väl nyttigt ;)

Dagen blev ganska bra trots sug efter alkohol. Men det var inte ens i närheten av att jag skulle åka och köpa något och dricka. Vet dock hur det kan bli när alkoholdjävulen tar över hjärnan. Man är maktlös då. Tänker ibland på hur jag tänkte när jag tog en glas vin efter månader som nykter. Romantisk middag med en tjej som jag dejtat nykter innan. Vi shoppade, fikade och tränat på gym. Men så bjöd jag hem henne och hon ville ha vin. Jag blev påverkad av ett halvt glas. Nu vet jag att det fungerar inte för mig. Det blev några månader med henne innan jag ville vara ifred på helgerna. För att mysa med flaskan och någon bra film/serie istället. Varvat med nya dejter som jag lämnat. En hel del det senaste året. Jag lämnar snabbt. Såg en dokumentär på svtplay om en sexmissbrukare. Och en om alkoholism. Igenkänning. Tankeställare. Jag släpper inte in någon nära för att kunna vara själv med drickat. Så bli nykter och sluta med dejting såvida inte riktig kemi finns är ett mål. Just nu fokus på nuet. Det som hänt har hänt. Framtiden kan jag påverka om jag tar ansvar för mig själv. Och tar kontrollen. Jag vill inte dricka för jag vill leva. Alkoholen har gett mig fysiska känningar. Om jag fortsätter men en bib + några öl på helgerna och 1 flaska vin + någon öl på onsdagarna så går kroppen sönder. När det var långledigt så blev det mer. Jag blev sällan berusad så jag sluddrade eller vinglade. Mängden fick jag ihop eftersom jag startade när jag vaknade och slutade när jag somnade. Bara öl och vin. Ogillar sprit. Blä. Så kan jag inte fortsätta. Levern kommer att dö. Tarmen blir inflammerad och skäras bort. Eller så får man någon annan sjukdom. Hjärtat kanske. Dör i förtid gör man. Sen köra med promille i kroppen kan bara sluta olyckligt. Tänk så mycket mer jag kommer att orka :) Har ju ett krävande jobb som jag kommer att fixa på ett bättre sätt. Komma i form till sommaren vore kul. Dejta hon som jag bara vill träffa när jag är mitt bästa jag. Sen älskar jag träning. Det får mig att känna mig levande. Idag när jag sprang i skogen så föll snön så vackert stilla ned på marken. Ingen vind. Stora flingor. Nästan som jag var i en sådan där kupol, med något i, man skakar och så yr snön. Imorgon är jag stark. Dag 9 blir en dag utan några glas. Känns bra.

Som alltid hoppas vi.. Ge oss gärna en lägesrapport kära Skytt!
kram <3

Och hur är det med dig Trollis?
En liten lägesrapport kanske...?
Styrkekramar till er båda <3