Senaste kommentarerna i forumet

Förstår känslan, men har inget att jämföra med då min alkoholist, inte ens vill inse att han har problem.. Dock har jag märkt under årens lopp, att vissa tider på året som sammanfaller med vissa händelser tydligen är känsligare och då dricker han mera..
Framåt jul är en sån period, likaså när semesterperioden närmare sig, barnens födelsedagar samt hans egen..
Det kan vara skapligt lugnt i flera veckor.. Upp till 3 - 4 ibland) sedan kommer en "jättefylla" med ågren, anklagelser, paranoia och hela baletten.. Tyvärr har det bara blivit värre med åren där..
Kanske kan det vara bra om ni kan tala om det hela, och att du ser vissa tecken på att han är på väg att ta sig ett återfall?
För återfallen kommer sällan som en blixt från klar himmel (inte heller "perioderna", där det dricks mer..) Man ser och märker signalerna.. från den första lilla "irritationen" och till att de verkar frånvarande..
Tilliten, när den en gång försvunnit.. Tar faktiskt väldigt lång tid att bygga upp igen.. (ibland är det aldrig möjligt att komma tillbaks där man en gång var)
Det kräver att man kan prata med varandra och att man accepterar att det tar tid (därmed inte att man anklagar varandra för bristande tillit..)
I ditt fall får du kanske se tiden ann.. Önskar dig lycka till i alla fall!

Förstår, just tilliten och de helt usla lögnerna gör en ledsen/förbannad. Tror de vi är helt korkade som inte fattar!! Har inget råd att ge men förstår verkligen din känsla!
Önskar dig ro i sinnet!

Hm, jag känner mig besviken och irriterad på mig själv. Det känns som om jag är på väg mot mina gamla dåliga vanor och dryckesmönster. Jag har kämpat för att dra ner på drickande till en bättre nivå och jag är rädd att halka tillbaka igen. Jag vill därför dra i bromsen innan det är försent.

Jo jag har höga krav på mig själv som orsakar mycket skadlig stress. Vilken typ av terapi har du gått i och vilka övningar har varit användbara? Kul att höra. Ja det är viktigt för mig att sänka på kraven. Det du skrev låter bra i teorin men är svårt i praktiken. Vad bra att du har lyckats med det!

Nu har det gått 6 dagar och jag befinner mig i ett läge där det är väldigt lätt för mig.
Jag är sysselsatt med jobb/matlagning/städning/veckohandling och bara några ggr per dag går tankarna "varför drabbade detta just mig" "aldrig få dricka?!" Etc.

Eftersom jag har levt och upplevt saker genom alkohol så är det först nu som jag kan förstå vad jag gillar och upplever som intressant i livet.

År 2016 kommer nog innebära fantastiska möjligheter för mig.

Tankarna speglar så mycket av det jag själv upplevt. Att det plötsligt i förnöjdsamheten som nykterheten innebär helt plötsligt kan komma andra tankar. "Om jag inte kan dricka kontrollerat, så blir jag ju aldrig riktigt normal". Någon dag senare slår det tillbaka och det känns bara som det är helt underbart att slippa.Det är ju det man önskar sig och den versionen jag helst vill berätta för alla. Fuderar ibland på hur länge det kan tänkas vara på det viset? För alltid?
Kan nog ibland tycka att vi borde belönats med en smula lättare väg med tanke på hur tuff resan kan vara. Tack för era delade tankar!

/PP

Jo förstår till viss del, men varför söker de inte hjälp om de nu vet att de har ett missbruk och riskerar förlora oss??

Vad mysigt det låter att åka bort o ha det trevligt o inte behöva tänka så mycket på exet o alkoholen .
Det där sista du skrev att det är som mörkast innan det ljusnar det stämmer nog ganska bra. Jag är i mörkret men hoppas jag ser ljuset snart!
Kram ?

Suger åt mig alla tips jag kan få och hoppas jag också kan ge några tillbaka. Har lite svårt att sitta vid datorn ikväll, men jag kommer följa dig.
Kriga på så hörs vi!

Men det fungerar inte så bra att skriva, jag försöker att ta bort och ändra min text.
Jag får läsa på hur man gör?

Tack för att du delar med dig. Jag har ingen erfarenhet av att ta ett återfall och jag har ingen större lust att ta reda på det. Jag undrar varför samma tillvaro kan uppfattas så totalt olika vid olika situationer. Jag trivdes otroligt bra i mitten av oktober och just nu tycker jag det är jobbigt. Varför? Samma jobb, samma hus, samma fru, samma barn, samma husdjur, samma allt. Men någon nyans här och där skiljer och genast funderar jag allvarligt på att sänka en normalstor pub i stan där jag bor. Vi är ju verkligen primitiva varelser.
Märkligt att det har sådan effekt att skriva av sig. Märker det nu och har noterat det förut i detta forum. Jag måste tänkta, leta efter ord, fundera på vad som är viktigt, vem jag är och vad jag vill stå för. Det stärker mig, varenda gång. Jag går gärna med dig på näste promenad. Kram

Jag blir alltid så glad över dina ord. De är som om du lindar in mitt frusna hjärta i ett varmt täcke av klokskap, inspiration och hopp. Tack

Tack för din påminnelse och för din öppenhet. Självfallet har du rätt, och jag minns. Men jag behövde hjälp att minnas. Tack.

Ibland blir jag så trött på att behöva kämpa, vara på ett annat sätt än många ("alla") andra. Alla andra som bara sitter där och dricker och skrattar och mår bra, och jag vill också sitta där och skratta, må bra, vara med och inte sticka ut. När jag mår bra och har garden uppe och kan sitta och säga "nej, jag kör" eller "nej, jag dricker inte just nu" och skratta och vara full av självförtroende, då går det bra. Men nu är jag inte där, nu skrattar jag inte alls, men jag kommer tillbaka, när jag hittat en ny väg dit, för jag har inget val. OCH JAG KOMMER INTE ATT DRICKA. Jag måste bara ta en paus från att kämpa, där på den yttre arenan, orkar inte just nu. Men jag kommer igen. Precis som du, min vän. Det är det vi gör, vi kämpar och vi kommer igen. Jag har inte druckit på 1 år 4 månader och 8 dagar och jag tänker inte göra det idag eller i morgon heller, och det är det viktiga, att varje dag bestämma sig för att inte dricka idag och inte i morgon heller.
.

Leverjag vilken underbar skrivare du är var nyss nedstämd med ångest i ett jätte sug efter spriten. Läste lite på din tråd och fick energi att resa mig tack du är ovärderlig ❤//r

Ångest så jävla sugen på att supa mig full.....fan vilken dag.trodde jag hade full koll men med ångesten över mitt x så kom suget orkar fan inte träna bort tankarn nu är så trött måste ha någon att krama lägga mig jämte o få lite värme.

Välkommen, skulle vilja krama dig och ta bort din smärta. Här finns många kloka medmänniskor. Hoppas du söker profetionell hjälp för dina trauman också ❤️

Tack mick:)
Vilket märke körde du på?

Låter som att du ställer rätt hårda krav på dig själv nu. Kompensation för att du drack mer än planerat?
Jag har varit extremt hård mot mig själv hela mitt liv och jag är fortfarande hård men har ändå mjuknat lite. Det har krävt mycket terapi och övning men jag är så tacksam över allt jag lyckats sänka kraven. Har inget riktigt vettigt att säga känner jag för "sänk kraven och var snäll mot dig själv" låter så himla tomt. Men det är egentligen vad jag vill säga...

Jag köpte lite dyrare A fritt öl i lördags och dom var riktigt goda, suget kom och gick men jag drack 4-5 st A fria under kvällen och det funkar bra måste jag säga.
Styrka till dig ?

Vi alla har snubblat på vägen nån gång, det är bökigt att ta sig fram, huvudsaken är att du inte fortsätter dagen efter.
Det är inte svårt att sluta dricka, det verkligt svåra är att inte börja igen.
Upp i spåret igen så stöttar vi ?

Du gör så mycket gott här med dina inlägg, mer än du tror ?
Känns väl bra att sjunga igen? musik är bra, jag spelar mycket piano själv, det ger en go känsla och sinnesro.
Jag tror absolut att om du gillar att måla så är det säkert jätte bra att syssla med när suget sätter in, det gäller ju att hela tiden få tankarna på annat.

Kram/ ?

Tack för tipset. Det har varit lugnt ett tag igen nu sen senaste vändan. Ska kolla på sidan.

Tack för hälsning. Ibland tycker jag inte jag har något nytt att komma med men vet ju så väl att jag behöver forumet. Nej jag är ingen konstnär, möjligtvis en levnadskonstnär, åtminstone när jag är nykter. 11 december blev det 2 månader och det känns helt o.k. Grämer mig lite över att det kunde varit över 2 år. Vet att man inte ska gå tillbaka och gräma sig gjort är gjort så det så. Just nu känner jag stor energi och vandrar dagligen mina havsrundor utom när det blåser och det är ganska ofta här vid kusten, då får det bli inlandsbanan. Roligt att det går så bra för dig, bra att du stod emot A. Tråkigt med ditt äktenskap, jag är själv inne på mitt tredje nu och sista förhoppningsvis. Har varit en riktig hoppjärka. Nu tar vi en dag i taget vännen
Kramar Konstnären

Vi har exakt samma problem och familje situation, och jag vet nu vad det är som vi gjort fel, vi tar den första ölen!!!
Vi tänker att vi ska bara ta några öl och det hela ska gå lungt till, men efter dom ölen så är karusellen igång, det blir mer alkohol och kanske krogen eller liknande, och sen ligger vi där igen, dagen efter bakis som en gris och ångest.

Detta är något som vi druckit oss till genom åren och sakta men säkert har A djävulens grepp blivit starkare.

Jag har ett gott råd till dig som fungerar, med lite jävlar anamma oxå.
Se till att inte ha alkohol hemma, drick A fri öl i samma mängd och tempo som du normalt dricker alkohol när suget kommer, och du ska kanske sätta ett mål på en vit månad först, då känns det inte lika tufft som tre, och läs och skriv så ofta du kan här på forumet, det underlättar verkligen, jag hade aldrig haft mina nyktra veckor om det inte varit för alla sköna människor här.

Kämpa på, och det är underbart att vakna på morgonen utan bakfylla ?

Leverjag och xoxo.
Ja, nu är flera helger avklarade och det känns fantastiskt, självkänslan har ökat och jag är piggare. Jag har fått konstaterat att jag har vätskebrist, jag måste dricka mycket mer vatten tydligen, blir ju inte av att man häller i sig vatten när man inte är törstig, ska även köpa vätskeersättning tänkte jag.

Ha en fin kväll ?

Alkolfri öl inhandlat, känner mig stark:-)

Farmor, känner det du beskriver.
Jag var också på det sluttande planet, insåg mina problem och satte gränser.
Men jag flyttade gränserna eller hittade på nya alltefter omständigheterna.
Med fel gener eller under vissa omständigheter kan nog alla måttlighetsbrukare hamna i a-beroende.

För mig började det också efter 40. Från en delad flaska när barnen somnat på fredagkvällen blev det väldigt mycket alkohol, både helger och ofta vardagar. Det tog ca 10 år och den tiden var turbulent och stressig. Både hemma och på jobbet.
Sedan, när tillvaron blev lugnare, kunde jag inte bryta beteendet utan fortsatte.
Jag var mycket medveten om att jag levde farligt men hade inte förmågan eller verktygen att sluta. Var det Benny Haag som sa: det är alltid ett glas för lite?

Det slutade med att jag kraschade och hamnade på akuten. Jag nådde min botten och blev livrädd. Bokstavligen!
Sedan dess (1,5 år) har jag, förutom ett återfall, inte använt a.

Nu är det en stor lättnad att slippa förhandla med sig själv men det var inte lätt i början.
En viktig anledning till att jag lyckats hittills är att jag berättat allt för min fru. Hon är både vakthund och stöd.
Tror att du behöver en vakthund eller stödkamrat? Din man?

Du kommer att greja detta. Säkert!