Senaste kommentarerna i forumet

Tack harrim. det är just återfallet som oroar mig. Detta som sabbat så mycket tidigare gånger. Så det gör mig nyfiken... hur lyckades du bryta direkt igen?
Just nu känns det bra och jag mår bra och inget direkt sug eller saknad hur konstigt det än kan låta. Men är livrädd för att ett återfall direkt gör att jag bara fortsätter!

Jag har druckit mer än jag tänkt mig flera gånger under min tid här, ca 2,5 månader, men det har inte inneburit att jag har återgått till mina gamla vanor. Jag har inte fortsatt att dricka dagen efter utan istället skärpt mig ytterligare. Se det inte som en katastrof eller en anledning att återgå till de gamla ovanorna.

Tack skrållan Kraam

Hej Magnus ja han kör bil till jobbet 6 dagar i veckan (varje dag) jag vågar inte ringa polisen. Han säger att han hinner förbränna all alkohol på 7 timmar. Jag vet inte men det verkar konstigt.

Tack för svar. Detta har ju blivit vardag för mig. Ser det som att det är min skyldighet. Men jag är klyven. Han säger till mig att han hör aldrig ngt positivt ifrån mig. Jag bara klagar på han och hans beteende säger han. Det kanske jag gör. Det kanske är mitt fel. Men det är så tråkigt att plocka och göra rent efter han hela tiden. Mina barn är utflugna. Det är ju som om och börja om på nytt. Usch

Mitt uppe i dag 6. Mår bra och suget kommer lite stötvis, men inte alls som jag hade förväntat mig eller som det varit tidigare gånger.
Sisyfos: Även jag räknar ju dagar som du ser! Men sist jag försökte sluta höll jag uppe i tre veckor. När jag väl föll då kunde jag lika gärna skita i det eftersom jag inte orkade börja om på dag 1.
Så mina funderingar är snarare ett sätt att förbereda mig på hur jag ska hantera ett återfall än att jag planerar för ett. Jag har inga som helst planer på att någonsin dricka igen. Däremot sätter jag inte längre ribban högre än "dag för dag".

Jag vaknade innan väckarklockan ringde och kände mig tung i huvudet. Tjock och mörk men inte bakfull för jag drack inget igår och inte dagen innan heller. Trots den tunga känslan i huvudet blev jag förstås glad och lättad över att inte dessutom vara bakfull. Även tunga dagar är lättare att genomlida utan alkoholens biverkningar. Det är fredag idag men jag hoppar kanske alkoholen även om fredag är en tillåten dag för mig.

Gud vad man känner igen sig i det ni skriver, som förra fredagen så skulle min sambo (som vanligt) köpa hem boxen, men han skulle inte komma hem förrän kl 18. Alldeles för sent tyckte jag, så jag gick iväg till gröna skylten och köpte mig en flaska vin att ha innan han kom hem. Det såg ju snyggt ut i det lilla systembolaget i min lilla stad där vi alla typ vet vem vi är. (Att jag bara köpte 1 flaska till middagen, en lite finare, fast med hög %, kollar alltid det. Får inte vara något blask) det är sjukt det erkänner jag. Så den surpla jag då i mej:(
Jag kämpade i går kväll också, men när jag var klar med alla måsten så kändes det för sent "Festen hos Bindefeldt" var slut, så jag gick och la mej, och det kändes så skönt i morse. Den här fredagen och lördagen kommer jag att vara fullt upptagen, så jag känner mej inte så a-sugen. För mej handlar det om i hemmets lugna vrå, jag är ingen som gärna går ut och finner det mysigt att dricka. Ja visst en solig dag på en uteservering med lite bubbel, men det har nog med att man inte kan hantera mängden. Det är väl därför man inte tycker om det utelivet, folk börjar väl höja på ögonbrynet när man beställer glas efter glas. Man hoppas som du Pippilångstrump att man skulle bli den smuttande normaldrickade igen, men det känns långt ifrån just nu. Fast jag tror att kommer vi förbi detta sug och onda cirkeln så kommer vi att hitta andra metoder som vi finner lugn i, och vinet kommer att liksom inte smaka längre och man kommer inte gilla ruset. Fast i dagsläget så känns det inte så, fast jag vet hur det var med rökningen. Jag vet att när jag höll på och slutade röka så kände jag sorg redan när jag vaknade och tänkte - fy vilken tråkig dag, kommer inte att få röka på hela dagen! Fast när jag vaknar och jag inte druckit kvällen innan så mår man ju bra:) Men som sagt det är när man börjar bli trött fram på eftermiddagen som den lilla dj.......sätter sig på axeln och börjar med sin övertalning:(
Hur länge har ni haft dessa problem att det blivit var och varannan kväll? För mej har det eskalerat det senaste året, att helgen har blivit så betydligt mycket längre....... men också att tankarna hela tiden cirklar runt detta. Tex dottern frågar om hon får sova över med en kompis så kommer den första frågan -Vart bor hon? För måste man ta bilen dit, så kan jag inte dricka ifall jag måste hämta. Eller om det är någon tävling av något slag en tidigt lördagmorgon, så är ju fredagen förstörd, ifall man måste köra bil dagen efter.Eller all gånger som barnen och jag vill åka någonstans på lördagen eller söndagen men man är fast för att man inte törs köra. Sjukt!
Men nu skall detta verkligen fungera, jag skall inte låta A förstöra mitt liv:) eller hälsa. Är betydligt bättre med mina allergier när jag inte dricker A, det finns bara fördelar med att sluta, egentligen inga nackdelar (även fast hjärna kan tycka det:)
Trevlig fredag på er alla, och nu tar vi kontrollen!!!!!!!!!

Hur gick det? Berättade du för din sambo om dina planer och hur blev reaktionen? Själv har jag inte sagt något men vi dricker å andra sidan vin på helgen. Hustrun är dock väldigt måttlig och dricker 1-2 glas och jag resten av flaskan. Och biter sedan på naglarna för att jag vill ha mer. Ibland klarar jag det, ibland inte. Hursomhelst så är allt mycket bättre efter att jag började med programmet. Det lustiga är att hon inte har kommenterat mitt förändrade drickande. Kanske för att hon inte vill väcka den björn som sover. Själv vill jag inte säga något för att inte invagga henne i falska förhoppningar ifall jag inte klarar av det.

Vill bara säga att jag läst ditt livsöde. Även jag lever med en alkoholist. Fruktansvärt vad du går igenom. Ville bara sända dig styrkekramar, för alla kloka här på sidan har redan gett dig så goda råd. Bra att du skriver här, för det underlättar när man vet att man inte är ensam.

Tack för svar aeromagnus. Har misstänkt att detta är abstinens och det kan nog stämma för nu är det några dagar sedan mannen drack.

Fy fan är min första reaktion. Dra och låt honom ligga där och fräsa ostbågar, låt honom tvätta själv släng allt i en påse. Du måste ta dig ur denna relation om inte du ska bryta ihop. Ja den psykiska misshandeln han utsätter dig för är ju värst. Kör han bli på morgonen när han druckit? Isf kan du ju kontakta polis för åker man fast för rattfylla så kan man få mer än frivillig vård. Vet radikalt det sista men du ska ju inte behöva leva så. Har du ingen kompis du kan sova hos några dagar.

Ja det blir man för ofta HR man abstinens och detta påverkar humöret. Det tar ca 1 vecka innan det värsta är borta. Man brukar säga att 3 dagar när man druckit hårt innan kroppen rensat ut det värsta

Op mig för 3 år sedan, här hamnade jag.... Suck!

Låt inte a vara ett alternativ, så klarar du det. Du har ju bestämt dig. Skynda hem o ring barnen istället. Köp a-fritt! Då behöver du inte hitta något annat att göra. Vet att det känns som en skam, men vi klarat detta tillsammans härinne.

Jag hade nog som en inbyggd selincro när det inte skulle märkas att jag var full. Inget kul och avslappnande med det inte. Lika bra att sluta faktiskt ?. Kul att det verkar fungera rätt bra för dig med dina olika mediciner. Du har ju verkligen dragit ner. Alltid kul och intressant att läsa dina uppdateringar eftersom du valt en annan väg.

Härinne är det ju helt klart en fördel om man kan samla nyktra dagar i rad. Det är då man kan fira och bli firad härinne. Så just det är ju lite tråkigare när man gått en annan väg. Men man får lösa det som Leverjag föreslog. Man är absolut inte på noll efter ett misslyckande. Det handlar om vad man gör efter att man trillat dit.., fortsätter för att det ändå inte är nån idé (jajamän, det har jag provat) eller lär av det (det körde jag denna gång) . Nu hoppas jag att dina resonemang om noll etc inte har att göra med att du har börjat fundera kring om du kanske kan få dricka. Att det nog inte är så farligt ändå bara en gång... Det är ingen bra idé! Det blir med största samnolikhet inte bara en gång.., för mig blev det många återfall, men eftersom jag inte drack öppet och det var semester med familjen så spårade det inte ur helt. Vad jag vill säga är att det ÄR sjukt svårt att komma på banan igen efter ett återfall och att du inte bör börja den förhandlingen med dig själv. Nu kanske det inte alls var så du börjat tänka och då ber jag om ursäkt. Och bra att du stod emot gröna skylten.

Förlåt Leverjag för att jag inte varit så aktiv i din tråd. Har varit så otroligt självcentrerad de här dagarna. Dina inlägg i min, har varit värdefullare än du kan ana! Jag har som sagt läst hela denna tråd och kan inte sluta imponeras av, dels att du så öppet och ärligt kommer tillbaka och dels att du kan fokusera så mycket på träning. Jag tror inte att jag hade haft styrkan att komma tillbaka efter en tids frånvaro som du gjort. Tycker det är så otroligt starkt. Ska försöka ta till mig lite av din energi och leta upp joggingskorna som ligger någonstans långt in i garaget.
Så jag är inte så orolig för dig! :-) Kan bara utläsa en stark vilja och envishet. Hoppas det smittar av sig! Helt övertygad om att du fixar detta!

Hej,

Jag är i helt okej form. Tack för tipsen! Yinyoga låter intressant. Hur går det för dig?

Ja, kör på med dina antabus. Suget mattas av. Det är ju helt klart värst i början.

Hur vill du leva. Har du tänkt på det?

Har du funderat på hur du skulle vilja leva med de förutsättningar som finns. Vad går att ändra och vad går inte att ändra. Vilka möjligheter har du, faktiskt. Kan vara bra att rita upp för att få lite struktur i skallen.

Vad är ditt liv värt? Vad tycker du att du är värd? Vad har du för drömmar och vilka är dina gränser. Vad gör dig glad? Vad tycker du om att göra? Vad hindrar dig att göra dessa saker förutom smärtor? Kan vara bra att påminna sig om och försöka minnas..

Du verkar stark som slutat med cigaretter och minskat i vikt. Vad fick dig att kämpa för de besluten?

En alkis blir hjärnskadad och ofta aggressiv och värre blir det med tiden. Vad har han för liv? Har han berättat något om sitt liv innan ni träffades. Gör han något annat än jobbar och dricker? Det finns bara en fortsättning och det vet du, innerst inne.

Du kan inte leva så, med en nerpissad säng, neddrogad och arg gubbe som grisar ner och som dessutom misshandlar dig!!

Cancern tar många liv, båda stora och små och många upplever det på nära håll. Jag påminns om detta ofta. De kämpar, anhöriga sörjer och vi som inte är sjuka ska ta vara på våra liv så länge vi har dem och Om vi vill och orkar stötta dem som kämpar mot cancern.

Ring imorgon när han är på jobbet, så du får rätt stöd.

Kram

Jag är så glad att ni skriver till mig. Jag bara gråter. Det du skrev, Lever jag. Var väldigt bra skrivet. Tack. Han här dricker enbart öl. (Vad jag har sett här hemma) han dricker 6.0 och 7.2... varje kväll 6st. Kommer hem ifrån jobb, bytar inte om, duschar inte. Dricker sina öl. Tar din sömntablett och somnar med dina ostbågar varje kväll. Jag går in efter en stund torkar av han i ansikte och i hans del av säng +tapet. Han ligger och spottar ut ostbågarna som han har kvar i munnen innan han somnar. Han blir vansinnig på mig då i sömnen och kallar mig vad som helst. Jag har sovit på soffan i många veckor nu. Bara för att sängen är nerpissad och kladdig. När jag säger till han att jag vill att han ska sluta att äta i sängen. Få säger han att det avgör väl han. Och att jag bara klagar på han och allt han gör. Jag är sjukpensionär emellanåt har jag väldiga smärtor. Men då säger han att jag är sjuk hela tiden och har ont överallt. Han tycker att jag även är en samhällsparasit som lever på försäkringskassan och att han betalar min lön. Jag ska säga att jag Tror jag är en väldigt stark person. Jag har mist väldigt många anhöriga och vänner i canser genom åren. Hår på begravning varje år i många år. Är som sagt va väldigt dålig emellanåt. Lyckats att gå ner 54 kilo själv. Ytterligare 35 kilo för ett halv år sedan. För 5 veckor sedan slutade jag att röka. Fick en lunginflammation blev väldigt dålig. Dom trodde jag hade fått kol, men det var bara astma. Nu har dom hittat ngt i mitt blod. Läkaren sa att han inte tror det ör canser men för säkerhetsskull vill jag skicka dig till hematologen. Vi får se hur det går. Ja jag vet att det är mycket med mig. Men psykisk misshandel är nog ta mig faan värst. Jag tvättar varje dag efter han. Jag handlar. Jag städar. Jag gpr ut med hunden. Ändå jobbar han mest säger han, jag är bara lat och klagar på smärtor. Just nu tog han ut mina sängkläder för att nu ska han sova. Jag sa till han att snälla ät inte där inne för att det går inte att tvätta tapeterna. Då säger han skrik inte åt mig. Jag har jobbat hela dagen, jag har inte pratat med dig jag har undvikit det. Sa han. Och du pratar inte med mig när jag kommer hem. Du frågar bara hur det har varit på jobbet. Sa han. Du har inte ens lagat ngn matlåda till mig för imorgon. Så bara håll käften. Sa han. Jag längtar så efter att få soca i en säng. Jag vill veta om det är något jag gör fel. Blir så fruktansvärt ledsen??? Kram alla.

och jag är stolt över mig att jag inte har druckit. Dock blir glädjen förmörkad eftersom jag vet att i morgon fredag kommer det att bli jävligt jobbigt..sedan lördag och jag fattar inte hur jag skall klara detta. Fredagar har jag alltid bråttom hem från jobbet för att äntligen få ta mitt första glas och koppla av..sedan blir det ju två och raskt tre glas tills jag druckit en och en halv flaska och somnat i fåtöljen. Hinner inte prata med barnen eftersom jag somnar... Det är en så stor skam att skriva det här och jag vet ju att barnen ser och förstår. Nu vill jag ha en vit helg - den första på flera år och jag skall kämpa och inte låta A-aset få bestämma över mitt liv. Kram till er alla krigare - tillsammans kan vi klara allt !

att det jag skrev kunde hjälpa dig och att du kunde stå emot !!! Starkt jobbat ! Idag är det min femte vita dag och jag börjar känna mig stressad för i morgon ...fredag har jag alltid bråttom hem för att kunna koppla av med det första glaset och pusta ut efter veckan...det blir så att jag häver i mig 1,5 flaska och somnar i fåtöljen...bakis på lördagen och börjar tidigare och tidigare att dricka vin då jag inte kan vänta till kvällen..Ja det är skämmigt att beskriva mitt elände men så har jag haft det och nu sista tiden har det helt spårat ur...min räddning är att sluta helt - kan inte bli en smuttande normaldrickare någonsin - och jag sörjer det... Kram på dig Alina - vi kämpar och vi skall klara det !

jag har verkligen börjat förändra mitt drickande. känns fantastiskt bra.