Senaste kommentarerna i forumet

Just här o nu skulle det vara lätt att suga i sig en halv baginbox. Var o fredagshandlade lite, och man kunde verkligen se att det var massa fredagsmys på gång. Skaplig ångest fortfarande - och tycker att armarna är lite "ryckiga" fortfarande. Aptiten tveksam. Vet så väl att en halv baginbox skulle "bota" allt. Vad skönt det skulle vara - men se: Icke sa Nicke........

tittar han förbi eller hör av sig varje dag med små ärenden.Är det nån sorts kompensation för sommarens drickande.Eller är det nån form av vilja att ändå visa att han bryr sig fast han ur munnen säger andra saker.Eller vill han ha kvar sin medberoende utifall att..

(pun intended)
Jag låg också på gränsen till pre-diabetes. Nu fick jag mina värden testade ånyo. Glukoset smack i mitten av det normala och triglyceriderna klart på den godkända sidan. Och då har jag inte bemödat mig alls för att motionera eller gå ned i vikt. Allt kom mao som direkt eller indirekt följd av nykterheten.

Fick mina blodvärden testade och då jag tidigare fyllde kriterierna för metabolt syndrom och hade sockervärden som hängde på "förstadiegränsen" (eller litet över), så visade allt det där nu helt normala värden. Också lever- och njurvärden, som senast hängde vid övre gränsen hade nu normaliserats. Frisk som en nötkärna mao, men det visste jag ju redan :)

Förutom att BMI och midjemåttet fortfarande är rätt höga, så är det bara det dåliga kolesterolet (LDL) som ännu spökar, men det har jag genetiskt högt.

Det här skall firas! - Ja med vadå? en näve nötter och en a-fri öl?

Jag postade från min iPad och använde symbolerna man har tillgång till där.
Saga

Ok, så det kan hänga ihop med symboler som inte är tillåtna? Var kommer symbolerna ifrån? Är det i iphone/ipad eller android?
/magnus

Kan inte göra mer än att sända dig en kram <3

Addar (roligt) man Marie på FB så får man korta härliga visdomsord nästan varje dag. Hon lyfter mig.
/S

Din berättelse inspirerar och stärker.
/Saga

Hej Anders!
Njut och vila i att det blir bättre och bättre dag för dag.
Heja dig!
/Saga

Jag hade samma problem, tror att det var pga smile-gubbar och andra symboler.
När jag tog bort dem så gick det bra att posta.
/Saga

till en människa man fortfarande håller av är hemskt.En människa som just nu för tillfället försöker resa sig.Men om hans resa fullständigt förmörkar min resa och de korsas och förstör och irriterar.Om han uttryckligen flera gånger sagt Tack men nej tack till relation just nu för att han inte orkar.Att han har nog med sig själv och sitt eget mående.Och ändå känner jag skuld för att jag funderar på att bryta kontakten helt under en tid.För att få fokusera på mig,min resa mina livsmål och min framtid.Klarar jag det? Orkar jag det?
Vill jag det?

Och varför efterlämnar det en känsla av skuld,att jag sviker om jag aktivt skulle göra det valet och stå för det.
Var finns skuldbördan? och varför känner jag den.Efter alla dessa år av förnekande lögner drickande och dåligt mående så ska jag ändå känna skuld för att ev vilja/klara att bryta.
Hur stor är då hans skuld?
Den måste vara monumental och över alla gränser om den ska stå i relation till min.
Förhoppningsvis har han en sundare inställning till detta än jag.
Att se att vår resa tillsammans är över.Förbi, slutkörd.

Kanske i en annan tid,ett annat tidsperspektiv och framför allt i en annan energi och annat mående kanske det är möjligt att mötas igen.
Just nu är vi båda för trasiga och ledsna för att kunna ge varann det stöd vi båda behöver ha här och nu i varsin resa.

artikeln dök upp i mitt flöde idag :
http://hd.se/klippan/2015/01/09/moten-och-samtal-haller-dem-vid/

Marie B finns mycken klokskap :-) Tack för att du sprider hennes kunskap !

Tack för er feedback!
Detta är första gången jag skriver ned något om mina erfarenheter och det kändes bra.
Jag pratar inte så mycket om detta med folk förutom mina allra närmaste, därför kändes det väldigt bra att skriva av sig lite här.
Kommer nog att prata mer om det när det har gått längre tid.
När jag väl hade bestämt mig för att sluta med alkohol beställde jag tid på vårdcentralen och grät ut min förtvivlan och skam för en läkare.
Hon var väldigt förstående och jag fick sååå mycket beröm över att jag kommit dit.
Att ha alkoholproblem är ju verkligen inget ovanligt idag, men ändå skämdes jag som bara den...
Lättnaden efteråt var obeskrivbar! Fick så mycket pepp och den kvinnliga läkaren ringde mig varje fredag i ca två månader efteråt för att kolla hur det gick.
Hon ordnade även kuratorhjälp men eftersom det var så lång väntetid fick jag ingen kallelse förrän efter 4 månader.
Kände då att jag inte behövde samtala med kurator så jag avböjde.
Fick även antabus utskrivet men jag har inte tagit dem heller.
Har dock ett rör tillgängligt om jag skulle känna att jag inte riktigt kan lita på mig själv.
Man måste hitta sin egna drivkraft till att bli nykter och ta till de hjälpmedel som passar en.
Det är så olika från person till person.
Tur att det finns massor av olika slags hjälp att få!
Jag har så mycket jag måste jobba med hos mig själv men jag försöker tänka att man kan inte göra allt på en gång!
Försöker ta en dag i taget och inte vara för hård mot mej själv.
<3

Jag ser att du får problem när du ska posta kommentarer så att det blir många kopior. Jag skulle gärna vilja försöka fixa till det felet. Vad är det som händer när det blir fel? Kan du beskriva?

/magnus
alkoholhjälpen

Härlig läsning, fortsätt på den vägen.....jag känner igen mig en hel del i din berättelse, bl.a. det med att börja ta återställare. Det började jag nog med i 25-årsåldern. Då tyckte man bara att det var ett skönt sätt att få bort bakfyllan - och det räckte oftast med en. Sen blev det ju som du säger så att det ibland blev ytterligare alkohol dagen efter och det ledde till ytterligare en heldag på fyllan.

3 dygn - inget dilerium. Äter nästan normalt - men får kämpa med aptiten. Lite konstiga svettningar på morgonkvisten, men inte så farligt. Ångesten är nästan förlamande på förmiddagen/dagen. Kvällarna är bättre - i mörkret. Kravlöst. Skönt. Älskar sena kvällar när inga "måsten" finns. Kanske har jag även abstinens från att ha dragit ner på insomningstabletter. Har länge tagit 2 varje kväll, men har inte så många kvar så jag har gått ner till 1. Har ätit dessa i säkert 10 år - de hjälper till viss del även med ångestproblematik - och är ju f-n så mycket bättre än att dämpa ångest med alkohol, vilket jag tror att många av oss ändå gör - och tar oss vidare in i alkoholmissbruket.....

för att du berättar! Jag kämpar ännu med eländet så det betyder mycket att få läsa din historia!!
Ha ett jättebra 2015!

Trötter

Jag förstår inte riktigt vad du menar men tack i alla fall. :-)
Kram Saga

Mitt inlägg var inte helt korrekt i din tråd, jag blandade ihop din historia med en annan.
Förlåt!
/Saga

Hej!
Jag är ny här och hoppar in ganska sent i din tråd. Hoppas det är ok.

Vill bara dela min erfarenhet av att det absolut bästa för ett barn är att ha en stabil förälder. Det kan vara problem och stormigt omkrring er men om barnet känner en styrka och beslutsamhet hos dig som förälder så blir hen trygg i det. Behöver inte själv ta på sig ansvaret som barn ofta gör.
Även om du inte känner den där styrkan och beslutsamheten på riktigt så fejka. Gör det bara.
I dag är första dagen på resten av ditt liv.
Lycka till och stor varm kram!
Saga

Kram !!!!
Du är bra som du är Saga !

Välkommen in i värmen!
Har varit med några dagar men även tidigare i en kort period när först kom till insikt över mitt drickande.
Jag tror att alla vägar är bra att prova. Det är så individuellt och ingen väg är rätt för alla.
Vårt beroende ser olika ut och vi har det olika tungt. Det jag dock lägger märke till i våra olika berättelser är det växande självföraktet.
Det tror jag är livsfarligt.
Läs gärna inlägg #9 i min tråd "Enough is enough"

Varm kram!
Saga

Ibland tänker jag att vi är för hårda mot oss själva. Vi lovar, löften bryts, vi har dåligt samvete, vi hatar oss själva. Vi lovar igen, hatar, lovar. Knuten blir hårdare, mörkret mörkare och föraktet större.
Tänk om vi skulle börja vara varsamma, ta hand om oss, klappa oss på kinden och säga: Du är bra.
Här kommer några kloka ord från coach Marie Bengtsson som jag följer på Facebook. Passar inte för alla men för mig är den klockren.
/Saga

" Intention. Jag tycker om ordet. Hur det låter och dess innebörd.

Intention. En riktning. Ett syfte. En plan.
Mjukare än mål som känns så lutherskt strängt och kritstrecksrandigt korrekt.

Intention. Något som jag bestämmer mig för innan det har hänt. Som en ledstjärna och kompass. Men som ändå ger mig frihet. Frihet att välja andra alternativ på vägen. Om dessa passar bättre. Inte som ett kryphål. Utan mer som ett ansvar att axla när livet tar andra vägar än dem jag på förhand kunde veta.

Intention. En mjuk riktning som ger mig frihet. Mmm. Ja, jag tycker om ordet.

Och jag tycker om att göra det enkelt. Varför välja att komplicera ett liv som ändå är så komplext i sig själv? Så jag skapar en intention för endast en dag i taget. En hanterbar horisont som ger både styrfart och vind i seglen. Och samtidigt utrymme för kursändring redan nästa dag.

Jag ställer mig frågan ”vad är min intention idag?” och känner hur min förvärvade klokskap får samarbeta med mina framtida ambitioner. Inför valet tar jag vägen förbi tre frågor som tar fram essensen:

färdigheter: vad behöver jag bli bättre på? (lyssna, visa uppskattning, vara tydlig, slutföra)
livsvärden: vad är viktigt för mig? (visdom, närhet, kärlek, trygghet, medkänsla)
känslor: vad vill jag känna? (glädje, nyfikenhet, samhörighet, mod)
Och så formas den dagliga intentionen till något som betyder något för just mig.
Till något som leder mig rätt just denna dag. För det är denna dag som skapar min framtid.

vilken skulle din intention bli för just denna dag?"