Senaste kommentarerna i forumet

Om det är fara för hans liv. Kontakta soc i din kommun och prata med dom.

Gå ihop släkten. Prata med honom i lugn och rå. Skuldbelägg inte men berätta hur ni känner, är oroliga och att ni inte tycker om att åka dit om han blir full. Inget mer än din pappa kan få honom att verkligen inse problematiken men man kanske kan glipa lite på de stängda ögonlocken

O allt är lugnt och vitt på alkoholfronten. Har haft intensivt på jobbet, skönt att vara helt nykter då. Även om jag tyvärr drack i lördags har jag inte känt nån abstinens, bara lite lätt huvudvärk då i söndags morse. Så kanske man skulle motionera lite oxå då....

Jag anser att gan vägrar inse sina problem. Det du kan göra är att ta kontakt medcsocialen i din kommun och berätta om din mans missbruk. Hur det påverkar dig och ditt barn.

Tack för tipsen Stingo!
Jag har annars provat Clausthaler Lemon, vet inte hur jag ska klassa det men går nog att likna vid en halvsöt cider, och så Mikkeller - Drinking the snow, ett mustigt mörkt öl. Kan rekomendera båda. Kylda!
Ska nog bjuda hem våra goda vänner på middag i helgen! Vill definitivt umgås! :)

Har det annars ganska hektiskt på jobber. Det känns som jag arbetar i 120 knyck hela tiden! Hjärnan kokar nästan över... Är med i flera olika projekt som det är tidspress på och av ngn anledning så slutar det alltid med att det är jag som driver på och kommer med förslag på lösningar... Tycker jag i alla fall. De andra tycker antagligen lika som jag, att det är de som är drivande menar jag ;)
Måste erkänna att jag älskar att prestera och känna mig duktig. Har stort självförtroende på jobbet. Det är självkänslan som det är värre med men den har blivit betydligt bättre sedan jag slutat med alkohol.
Nu ska jag ut och skotta snö!

Det är klart att jag vill dig väl Mic99 och jag vet ju själv att det är lättare sagt än gjort att förändra sitt destruktiva beteende. Men det är nog av yttersta vikt för oss missbrukare att börja prioritera nykterheten överst på vår lista, mkt av det andra kommer att komma som ett brev på posten.

Min poäng med mitt förra inlägg är att det finns ingen annan än vi missbrukare som kan få oss nyktra. Sedan kan man behöva hjälp för att kunna hjälpa sig själv, det är ingenting man behöver skämmas över. Jag brukar också tänka att det är lite pinsamt nu när jag går behandlingen men vad är det jämfört med att fortsätta supa och skämma ut sig i ytterligare 20-30 år.

Fundera gärna igenom vad du själv kan göra utan att lasta för mkt på din flickvän (sedan är det ju jättebra om hon är ett stöd osv).

Vi kan fixa det här!! Allt gott Mic99 =)

Tror det är nyttigt för alla att förstå sig själv bättre. idag hade jag en till KBT-session och fick som en kalldusch serverat ytterligare hur jag fungerar. ATT jag summa summarum har svårt att ta kritik, hantera pekpinnar och har megastort kontrollbehov! Att jag gör ALLT så himla svårt och invecklat, enbart för att ha egen kontroll över situationen. O känner jag minsta lilla brist på kontroll raserar min värld som ett korthus och allt blir skört. Har en falsk trygghet i mitt kontrollbehov och har skapat mig ytterligare ångest genom att skapa "säkerhetsbeteenden" nu under senaste halvåret.. T.ex känna mig trygg i att ha mobilen nära alltid o få panik när jag inte har den/batteriet slut = jag har inte kontroll. Människan är fascinerande ..o lite knäpp ibland! :)

Jag har inga goda råd, för det är svårt att bryta med sin far. Och han som skal vara din förebild och försvarare är den som skadar dig. Har du fått hjälp hos någon? Du kan inte få honom att söka hjälp, men du kan jobba med dig själv och få hjälp och stöd från din omgivning. Hitta någon du litar på som du kan prata med. Du måste kanske innse att din far aldrig slutar dricka, och fortsätter vara en person som skadar dig. Då måste du ta vara på dig själv, och skydda dig från honom. Det hjälper inte att dricka, då blir du som din far, och jag hoppas du tar avstånd från att skada andra med alkoholmisbruk. Stor kram, du är starkare än du tror!

Vad härligt att höra att du nu bor i egen lägenhet och att din dotter är där. Du gör helt rätt i att inte fråga var hon vill vara. Hon ska inte behöva välja. Jag tror hon är där hon vill vara nu :)
Hoppas ni kan hitta ro och glädje i nya hemmet. Ditt beslut att lämna har skapat förutsättningar för det.

Kram!

Tack för den käftsmällen! Den kändes.. och var säkert helt rättvis...och visst har du rätt. Jag får se om jag orkar ta till mig dina råd idag...men imorgon kanske dina ord väger tyngre.

Men Tack hursomhelst. Du menar väl.. och framförallt har du rätt.Det är det som betyder något.

Golvad, men inte uträknad. Inte än...Hoppet är det sista som överger en!

Lycka till själv!

Hej Cissi1,

Det låter väldigt märkligt att han skulle bli uppsagd för det. Antagligen är ju den behandlingen nyckeln till att han en dag ska kunna komma tillbaka till jobbet. Men det finns andra vägar att gå för att få hjälp, man måste bara vara mottaglig för hjälpen.

Vi båda vet att detta inte är ditt fel och mitt råd är fortfarande att söka hjälp för medberoende. Där kan du säkert också få hjälp med att reda ut arbetsgivarens skyldigheter samt vilka andra vägar du kan föreslå till din man.

Hejjar på dig!

Hej Mic99,

Tycker det är bra att du skriver här på forumet och fortsätt med det oavsett vad som händer! Starta gärna upp din tråd igen.

Jag känner att jag måste vara lite hård mot dig, rätt eller fel, men du kan inte lasta över ansvaret på din flickvän såsom du gör. Den väska med sprit som du har stavat ihop den tar du själv och häller rakt ner i vasken. Varför? Jo, för att du vill det och den förstör ju ditt liv. Lägg inte det ansvaret på din tjej. Hon kan du hjälpa till behandling för medberoende och om jag var du så skulle jag omgående söka hjälp på behandlingshem. Detta främst för att helt klippa med tillgången till alkohol men sedan för att börja jobba med dig själv som person.

Lever du ditt liv som du vill leva det? Vem är det som bär ansvaret för ditt liv?

Jag hoppas allt ska gå bra för dig men det är nog dags att du tar tag i det nu, inte imorgon. Och det är dina handlingar som räknas i det här fallet, inte dina tankar.

Lycka till!

Just nu behöver jag allt stöd jag kan få. Och jag vet att du har rätt. Jag måste in i helvetet...

Önskar dig all lycka i din kamp. Bra att du försöker snappa upp råd. För är det några som kan ge råd så är det ju vi som är på detta forumet..de flesta andra har nog väldigt svårt att förstå..

Och varför skulle just du?? Håll kvar den känslan!!Jag trodde länge att just jag var annorlunda och skulle klara det. Men...

Nu är det slut att tycka synd om mig själv. Du har rätt. Nu är det dags att "spotta i nävarna" och kämpa!

Återigen Tack! Betyder otroligt mycket att både skriva och få feedback när man är på botten..

/Mic

Det du skriver passar precis in på mig och som jag förstått det på väldigt många av oss här.

Jag VET att jag har väldigt dåligt självkänsla,,jag tycker liksom aldrig att jag räcker till. Även om andra tycker det, så tror jag inte på det...

Jag har alltid försökt och ofta lyckats att vara bäst. på allt. Hela livet har det varit så..och om du frågar andra så tycker de säkert att jag lyckats..och att jag har bra självförtroende..och självkänsla...men de skulle bara veta. Min fasad utåt är trots att jag är halvvägs till helvetet intakt. Viktigare för mig att alla ska tro att jag mår bra än att jag faktiskt gör det. Det är ganska sjukt..och säkert en av anledningarna yill att spriten blev en ångestdämpare..och frizon..

Men hur mycket jag än vet vad som är fel, så är det sjukt svårt att ändra på det? Det har liksom varit jag i dryga 40 år..

Men jag jobbar på det..och hoppas att jag ska komma ut från detta. Önskar dig detsamma. Starkt gjort av dig att ta tag i problemet!

Jag? Just nu blundar jag och samlar mod. Och önskar att denna jävla whiskeyn jag har framför mig är den sista i mitt liv!

Självkänsla just nu? Noll....

/Mic

Idag var det dag 12 på behandlingen, tiden rusar framåt men varje dag där tycker jag ger mig någonting och man längtar alltid till nästa dag även om vissa känns jobbigare än andra. Den här dagen kom vi lite oplanerat in på vår egen självbild och lite diskussioner om självkänsla och självförtroende, vet ni skillnaden mellan dessa två? Om ni inte gör det så tycker jag att ni ska leta reda på informationen och faktiskt läsa om det. Min uppfattning är att vi missbrukare ofta har en väldigt låg självkänsla, vi duger inte riktigt som vi är, då vi bara är. Hänger ni med? Om vi skalar bort allting och gör ingenting så duger vi ändå! Många gånger tror jag att vi missbrukare lever med dåligt samvete och kompenserar detta med att träna extra hårt eller jobba fler timmar än de flesta, kanske köper vi dyrare presenter till våra nära och kära. Allt för att kompensera vårt dåliga samvete och vår låga självkänsla.Att avbryta missbruket och jobba på våra riktiga känslor TROR JAG är en autoamtisk boost för vår självkänsla, vi duger! Kan vara helt ute och cykla men så ser jag på det idag iaf.

Imorgon ska vi alla i gruppen redovisa våra bra och dåliga karaktärsdrag, har inte hunnit fundera så mkt på det ännu men jag hoppas kunna lägga en stund på det i afton.

Ha en bra, nykter dag!

Kram

Jag tar gärna emot råd, mer än gärna. En tankeställare är det allt. Kanske är det så att jag inte heller kommer att klara det? Varför skulle just jag....? I nuläget så är det inte fråga om något glas över huvudtaget för min del - kommer nog att dröja några veckor. Jag är inte sugen - och har fortfarande för mycket ångest efter sista "racet". Jag måste nog själv fundera över hur mitt framtida bruk/ickebruk kommer att te sig.

Just nu hoppas jag iaf att du låter frugan ta din väska - och att du tar smällen. Den blir ju inte lättare för varje fylledag man spenderar. Hoppas att det går bra. Spotta i nävarna och ge dig in i "helvetet". Jag håller på dig!!!

En känslomässigt laddad dag även om jag inte visade så mkt känslor inför gruppen. Shit vad mkt skit jag har varit med om sedan alkoholdebuten för 17 år sedan.. Jag ska vara oerhört glad att jag fortfarande har mkt bra omkring mig och att jag får den här chansen att på riktigt få ta tag i mitt liv. Jag satt i ca 2 timmar och pratade om mitt liv, positiva och negativa saker. Jag tycker att det gjorde ett starkt intryck på mig och min nykterhet att faktiskt samla livets "meriter"av fylla och tänka på det huruvida jag skall dricka eller inte dricka. I vanliga fall brukar man ju mest referera till senaste fyllan och tänka "Äsch, det var nog inte så farligt.." åsså kör man på! Tycker det sätter sig mer när man ser en röd tråd genom hela livet att alkoholen har varit ett problem, ja jag var nog alkolist från dag1.

Wtf, alkolist!? Ja men är det så jäkla farligt då? Att vara nykter alkolist innebär för mig:

*Jag kommer inte spendera en krona mer på alkohol
*Jag kan stå för mig själv som person, vad jag säger och vad jag gör
*Min omgivning kommer att kunna börja lita på mig
*Jag kommer få bättre fysik, jag kommer helt enkelt börja se piggare och gladare ut
*Jag kommer att få bättre ekonomi (förhoppningsvis)
*Jag kommer inte utsätta mig själv för livsfara lika ofta
*Jag kommer inte slösa bort dagar av ett värdefullt liv med att ligga bakis, ångestfull osv
*Jag kommer att kunna ge kärlek till min omgivning
*Osv

Går fortsätta hur länge som helst! I mina öron låter det som en väldigt bra idé att bli en NYKTER ALKOLIST.

Tack och hej för mig!

Tack för era kommentarer, det värmer och ger en glöd att fortsätta! =) Trodde aldrig att jag skulle få så mkt stöd av den här sidan som den faktiskt ger mig, ett bra komplement till behandlingen.

Anders43: Tack för dina ord, tror dock att de flesta som har missbrukat tänker att de borde tagit tag i problemet tidigare. Det viktiga är vad vi gör idag och från och med det!
Cissi1: Kul att du tittar in på min sida!! =) Tror även att de är bra att du läser "båda sidor" så att du får en bättre förståelse för alltihopa. Du är stark och glöm alrdig ditt egenvärde.
Trollnäsa: Tack ska du ha och du är mer än välkommen att fortsätta läsa och skriva i min tråd såklart! :)

Johanna:
Vad kul att jag inspirerar dig, jag blir också inspirerad bara av att du tycker så! :) Gällande antabus så har jag tagit det tidigare och tog då en relativt svag dosering, på den mängden kände jag aldrig av om det var någon alkohol i maten tex såser men jag vet dock att det finns dem som har känt av det. Har du möjlighet att samråda med den som hjälpt dig att få dessa? Huvudregeln är dock att försöka undvika allt som har med alkohol att göra under den tiden man äter antabusen, gärna efteråt också..!! :) Ett tips om du skulle bli sugen på att dricka tex ett glas vin och blir lite irriterad på att du inte kan pga antabusen, försök tänka tillbaka varför du började med antabusen från första början?

Suget kommer att blekna bort, ge det bara tid. Att du känner dig seg och tråkig kan vara en effekt av abstinens, min gissning är att även detta kommer att komma tillbaka om du bara orkar kämpa på och undvika att ta "den lätta vägen". En bra medicin mot "seg tråkighet" är motion och frisk luft, för mig är det väldigt ångestdämpande och jag känner mig inte alls lika seg efteråt. Även mat och sömn tror jag är en nyckel för att orka stå ut kampen mot A. Sedan tycker jag att man kan få ha lite tråkigt ibland, eller hur? Är det ändå inte ganska skönt att bara vara seg & tråkig jämfört med full och bakis osv? Nu bygger vi ju på något långsiktigt ju! :)

Lycka till! =)

Tack för din kommentar Anders. Ja visst vet jag vad jag borde göra. Man måste igenom skiten. Den jävla ångesten..den är värst. Så man dövar den..gång på gång..

Det finns bara en som kan rädda mig nu och det är min fru. Hon har försökt allt..stått ut med allt..men även hon börjar tröttna..

Jag fixar det i alla fall inte själv..den saken är klar. Jag har sen senast jag skrev packat ihop det som finns kvar i barskåpet i en väskan som jag tänker be henne att gömma alternativt hälla ut när hon kommer hem... Vad hon gör spelar ingen roll..bara jag slipper skiten. Jag kan inte ha det hemma. Jag trodde det.. eller trodde o trodde.. jag ville väl kanske tro att det gick men det gjorde ju inte det..

Så nu sitter jag här och tittar på väskan. Och tänker..en till..bara en..herregud! Jag är sjuk!!

Jag hoppas att jag kan låta bli.

Ett råd till dig?? Jag trodde med som du att jag kunde dricka 2,3,4 glas. Jag trodde det så sent som innan jul.. Det funkade länge ganska bra..men nu? Glöm det. Om du inte vill hamna där jag är nu så sluta. Du kan inte dricka normalt. Tro mig.

Om det står en "sista" whisky framför mig nu? Ja gissa..

Otroligt...

/Mic

Nu har min dotter kommit till mig o det känns så skönt att ga henne här!! Det är tredje natten hon sover här o jag har inte frågat något hur hon vill ha det. Jag tror det är bäst att inte göra det utan hon får prata om det själv när hon känner för det. Kaeljo jag tror också som du skriver att det är bra att hitta på lite trevliga saker att göra med henne. Vi brukar också fika shoppa gå på bio o det verkar som att det lättar lite då för stunden iallafall . Flygcert jag känner också igen mig i så mycket som du skriver även om vi inte haft det lika. Just det att ibland mår man verkligen så dåligt att man faktiskt för en stund önskar att man fick dö men så blir det lite bättre o man kämpar vidare. Jag tänkar på dig hur du har kämpat o klarat av allt det ger mig kraft att tänka att jag ska också klara det! Nu bor jag i lägenheten o tänker inte bo i huset mer o det känns bra när
jag har bestämt mig för det. Jag är säker på att jag inte har några känslor för honom längre efter allt som han har utsatt oss för så det här är det enda rätta även om det är otroligt tufft!
Saga du har så rätt i det du skriver o jag ska verkligen försöka att visa att jag är stabil o beslutsam fast jag inte är det men hon skulle känna sig tryggare om hon kände att jag inte var så velig. Kram till er<3

Jag antar att du, om du absolut inte vill gå till läkare, i nuläget bara måste gå igenom abstinenshelvetet - den dag du bestämmer dig för att göra det. Om det är idag - det vore ju fantastiskt - eller en annan dag?! Man tar tjuren vid hornen och rider ut det hela. Ett helvete - men det vet du säkert redan. Det finns nog ingen genväg dessvärre. Har du familj, eller någon annan du kan prata med, eller som vet om vilken situation du befinner dig i? Lugnande medicin brukar hjälpa mot den värsta abstinensen - men å andra sidan så kräver ju det också ett läkarbesök med många frågor. Någon du känner som kan ge dig några "sobril" för att underlätta abstinensen?

Har dessvärre inga bättre och mer konkreta råd. Hoppas verkligen att du reder dig - och att du snart bestämmer dig för att det får vara nog - i alla fall för den här gången. Framtiden får man ta sen, för först så måste du börja med att ta dig ur just den här fyllan.

Hoppas att allt går vägen. Fortsätt att skriv här om det får dig att känna dig lite bättre mods.

För första gången i mitt liv..är jag på riktigt rädd. Visst har det varit illa några gånger innan men..denna gången fixar jag det inte. Jag kan helt enkelt inte sluta dricka! Sedan den 20 december så har jag kanske haft 4 vita dagar..och aldrig mer än en i rad..sen är jag där igen.

Visst har jag tagit återställare förr..men nu blir återställaren en fortsättning..med ytterligare en dag i dimman..

Igår bestämde jag mig. Nu fick det va nog! För alltid. Hur det gick? Ja...det förstår ni nog..FAN.FAN.FAN

Nu är det i alla fall ingen tvekan längre. Jag är alkoholist. Svårt att ens lura sig själv längre..och det är jag annars en mästare på..

Alla råd för hur jag ska ta mig ut från detta mottages tacksamt. Men jag kan ju säga direkt att gå till läkarmottagning kommer aldrig att hända. Tyvärr är det sådan jag är..

Vet just nu ingenting om vad som händer..men en sak vet jag. Nu finns det bara 2 vägval. Hoppas jag inte väljer återvändsgränden igen.

Lycka till. Både till mig själv och alla ni som kämpar mot skiten.

/Mic

Du måste nog ta hjälp. Prata med din arbetsgivare om öppenvårdsbehandling och sedan tror jag du bör söka läkarhjälp och få ut antabus.

Till och med mycket stort. Och inspirerande. Jag tror att det är just sådana där exempel, som många som dricker behöver höra. Själv trodde jag att det inte skulle vara möjligt för mig att vara nykter och trivas med det, så jag försökte aldrig. Sannolikt berodde det här mest på att jag tog modell av min pappa, som aldrig lämnade flaskan. Sen blev det stor förvåning när jag märkte hur fel jag hade.

Jo, det är svårt med att hitta a-fria drycker med vuxen smak. Och hittar man något, så kan man slå sig i backen på att restaurangen aldrig hört om det... :(

A-fritt veteöl tycker jag är riktigt gott
Sanbitter och Crodino är två a-fria aperitifs, men de är nog rätt söta
Olika blandningar med tonic (men det är ju läsk)
Brunneby fläderblomssaft med bubbelvatten

Att det finns en baksida av ett mynt vet alla.. har du sökt hjälp på din vårdcentral?? Kolla runt på forumet här finns otroligt många kloka människor som kommit långt och delat/delar med sig a sina erfarenheter. Du är blott 22 år !!! du har så många år framför dig ta vara på din framtid och dit liv. Abstinensen sitter i en begränsad tid och sök hjälp så att du kan sluta dricka,och få hjälp med abstinensen. För du har ditt liv i dina egna händer du väljer själv och innerst inne vet du vad som är bäst. Sköt om dig