Senaste kommentarerna i forumet

Åter en dag till enda. Dottern har skickat sms idag. Så nu har båda barnen hört av sig. Får se om dottern är lika förbannad, som hon brukar, efter mina sk. återfall, när vi träffas nästa gång. Men nu är botten nådd för mig. Inte en droppe till, jag har druckit färdigt. Skall gå till terapeut nästa vecka. Hoppas det kan hjälpa. Behöver prata av mig. Mår bra. Men måste vara sysselsatt hela min vakna tid, så att jag inte hamnar i grubbel. Sedan blir jag så trött och somnar skönt. Har dock svårt att läsa böcker under sådana här perioder. Så jag har sett på filmer i stället. God natt!

Jäkligt bra. Du är ett STORT steg närmare en bra förändring. Var stolt, ta hjälp.

Gullig du är Vilja. Mitt alkoholmissbruk har gjort mig till en bättre person hur dumt det än låter. Fast just nu känner jag mest bitterhet kring mitt jobb.

Känner igen mig din killes beteende. Jag slutade med antabusen efter några månader ville ju se om jag kunde dricka normalt. Detta var bara ett av NINA svepskäl att börja dricka igen. Så det gjorde jag. Gick åt helvete. Att han säger så mot dig kan vara av två orsaker. 1. Han vill få dig att få dåligt samvete och då kan du ju säga ja jo ag är nog lite hård. Då är det ok att dricka. Ja då kör jag mitt race igen. 2. Han vill få dig att må mentalt dåligt och att du ska bli rädd att han lämnar dig och du backar från dina krav.

Så gjorde jag och det är min syn på det. Jag har skrivt det innan men många av oss alkoholister är stora egoister ut i fingerspettsarna. Inte försatt vi ill utan för att sjukdomen förgiftat hjärnan.

Jag hoppas för din skull att jag har fel. Jag tycker du bör fundera på om DU vill stanna kvar i relationen? Vet att det är en jobbig tanke men du bör börja brottas med den. Din kille verkar inte vilja sluta och ser sig inte ha alkoholprolem.

Hon är helt klart en bra människa. Vi träffas som sagt inte så ofta eller så men vi hade mycket kontakt ett tag på sms när hon mådde dåligt pga utbrändhet då jag gått igenom det för ett antal år sedan.
Jag hoppas också att jag kommer iväg, det vore skönt att känna att det är på allvar!

Hon är helt klart en bra människa. Vi träffas som sagt inte så ofta eller så men vi hade mycket kontakt ett tag på sms när hon mådde dåligt pga utbrändhet då jag gått igenom det för ett antal år sedan.
Jag hoppas också att jag kommer iväg, det vore skönt att känna att det är på allvar!

Hon är helt klart en bra människa. Vi träffas som sagt inte så ofta eller så men vi hade mycket kontakt ett tag på sms när hon mådde dåligt pga utbrändhet då jag gått igenom det för ett antal år sedan.
Jag hoppas också att jag kommer iväg, det vore skönt att känna att det är på allvar!

Bra, låter det. Stort steg att lämna, men när relationen medför att man blir utsatt för kränkningar så är det dags tycker jag. Lycka till med letandet efter dig själv.

Han har ätit dom i 3 v och jag misstänkte att han inte tog dom mer. Jag frågade idag om van hade tagit sin antabus men han svarade att van inte gjort det sen i torsdags.
Han säger själv att han vill se om han får ett återfall isf börjar han med dom igen....
Kände att min oro började igen.
Innan har jag vetat att det är lugnt när jag kommer hem el till helgen och nu började som sagt oron sakta smyga fram igen.
Får väl ta en dag i taget igen med detta beslut han tagit och jag fattar inte varför.
Vill han se om han klara det på egen hand el planera han ett "återfall"
Börjar han dricka är bår relation över och så måste det bli .
Jag tror han var sugen i helgen eftersom han åter igen tog upp att han inte tycker vi har något ihop och att det kanske inte är "värt" att , att sluta dricka.
Visst, jag är inte full och elak men vi är väl inte kära ändå längre i varandra säger han.
Han tycker inte att vi gör saker ihop, att jag el vi inte visar nåt för varandra .
Jag har sagt till honom att det tar tid att bygga upp relationen igen och att allt bli inte bra på en dag.
Jag försöker att vi ska göra saker bara han och jag men han verka ju inte intresserad.
Han gnäller men kommer inte med förslag el nåt själv utan det känns som att det bara ligger på mig.
Jag hade ordnat så stora flickan kunde ta lillgrabben så vi kunde åka till stan och göra lite ärende inför ett kalas och sen att vi kunde luncha ihop själva. När den dan kom valde han att vara hemma ist för att greja i trädgården....
Är så kluven bara, jag tro inte han vet själv vad han vill el vad han tycker om mig...

Hur går det för dig nykter idag?

Jag misslyckades i lördags.... Jobbade igår så det blev "bara" en flaska. Jag är alkoholist och det är ett faktum. Jag har sökt hjälp och är stolt och glad för det. Har blottat mitt innersta för läkaren och bara det var ett gigantiskt steg. Jag vill helst inte bli nykterist men om jag måste, så måste jag... När jag är social eller på semester så dricker jag väldigt måttligt. Allt är kopplat till hemmet... Jag älskar min man, mina barn men orken finns inte alltid där... Kram ❤️

Jag misslyckades i lördags.... Jobbade igår så det blev "bara" en flaska. Jag är alkoholist och det är ett faktum. Jag har sökt hjälp och är stolt och glad för det. Har blottat mitt innersta för läkaren och bara det var ett gigantiskt steg. Jag vill helst inte bli nykterist men om jag måste, så måste jag... När jag är social eller på semester så dricker jag väldigt måttligt. Allt är kopplat till hemmet... Jag älskar min man, mina barn men orken finns inte alltid där... Kram ❤️

Jag har väl en analyserande förmåga i mej själv. Får även psykologhjälp men känns inte som nån vidare utveckling i det hela. Saken är den att jag har anmält min make för misshandel innan han åkte in för behandlingen. Min fundering är att han förstörde min trygghet å tillit i och med att han slog svårt att få ihop detta med den person jag tror/vet att han är. Svårt att släppa det men är det så enkelt att han gjorde det under alkoholens påverkan. Har aldrig känt rädslan för honom tidigare och vill på nåt vis ha bekräftelse på hur och varför. Han har bett om ursäkt osv känns inte äkta han har ansett aldrig slå tjejer eller nån. Druckit lika hela tiden men aldrig slagit mej. Därför är jag förvirrad. Ska jag öppna dörrarna till min oändlösa kärlek till honom bara luta på honom igen eller... Vet ej???

Hej alla! Har varit turbulenta veckor. Har fixat alkoholen galant om jag får säga det själv och har även gjort slut med mannen. Vi ska skiljas. Vill påpeka en sak dock, det är inte enkom pga hans alkoholvanor utan även pga hans kränkande beteende som hela tiden funnits med i bilden. Jag orkar helt enkelt inte leva så här längre. Så nu börjar ett nytt lite läskigt kapitel i mitt liv-att hitta mig själv igen!

Tack det värmer

Kan jag så kan du!!!

Ska du kanske hålla hårt i. Hoppas du kommer iväg till ett möte. Bra med personer som kan tänka sig att ställa upp.

Har själv hållit upp i snart 1 månad ... jag har försökt många gånger förut men aldrig lyckats så här länge delvis så har jag blundat för problemen med A och förut har jag alltid satt upp långsiktiga mål tex. nu ska jag inte dricka nästa helg ... vilket resulterat i att jag fira som självaste fan så fort den där helgen är passerad... vilket ofta resulterat i ännu mer ångest, självförakt och ännu högre konsumtion. Denna gången har jag inte satt upp några långsiktiga mål... bara nästa dag... jag tycker det känns mycket enklare ... om jag tänker aldrig mer då blir jag deprimerad/rädd och vill jag döva smärta direkt...

Ja, gör ett nytt försök. Du börjar inte på ruta 1 igen för du har med dig de tidigare nyktra dagarna. Ju fler, desto bättre! Det ser ut sådär till en början gör många. Se det som en lärdom.

Ja, det finns ju många floskel-ramsor på nätet.
Men jag tycker inte denna går in under kategorin, denna var bra.

Start Now.

- Start where You are.
- Start with fear.
- Start with pain.
- Start with doubt.
- Start with hands shaking.
- Start with voice trembling.
- Start and don´t stop.
- Start where You are, and with what You have.

Just... Start.

Ha en bra kväll.
//Buzzz

Vi har en årlig fest på halloween där jag till stor del har ansvaret för allt. Mat, barn dukning, disk etc etc. Förra året jobbade jag stenhårt för att "dricka ikapp" eftersom det var så mycket att göra så jag inte riktigt hann med de andra. Minns att jag smygklunkade ute i "köket". Hade varit oerhört pinsamt om nån sett mig. Och jag hann nog både ikapp och om några stycken den kvällen. Vet att jag blev rätt dimmig till slut. I år var det lugnare. Jag drack vin men jag smygdrack inte. Å jag hade trevligare och vet vad jag gjorde hela kvällen. Så mycket bättre än att stressa helt fixerad på drickandet. Men eftersom jag ska vara ärlig här inne på forumet så ska jag också skriva att det inte var helt problemfritt. Jag var inte helt opåverkad av att jag stressade runt och fixade allt medan de andra kunde sitta i lugn o ro o fylla på vin. Det blev kanske 4 glas till slut och lite huvudvärk fick jag. Men, men... Det var en halvseger i alla fall. Nästa gång ska jag inte tänka på drickandet alls... Eller jo, för att hålla räkningen så att det inte blir för mycket som mitt liv såg ut tidigare helt enkelt innan toleransen och beroendet eskalerade.

Ta en dag i taget! gjort är gjort, blicka framåt! Jag hejjar på dig!

för först så ville jag ha vin hemma, men nu har jag kommit på att det är ju inge bra, nu kan jag ju inte dricka.

Ja, för mig har forumet varit avgörande... Det och att jag inte kan dricka här hemma längre eftersom jag sagt att jag aldrig ska det igen. Men jag vet inte hur duktig jag hade varit på att övertala sambon att det fungerar att dricka litegrann om jag inte hade börjat skriva. Det var ju inte världens mest lyckade försök där i början och jag vet inte riktigt hur det fungerat om jag inte skrivit ner det till sist. Men det sitter rätt långt in att erkänna att man misslyckas ens för sig själv på det här forumet där ingen dömer... Komplicerat är beroendet och beteendet tycker jag. Men kanske har jag nu äntligen lärt mig förstå mig själv.

Har man väl klarat sig hem är det lite lättare.

Ett mycket bra beslut, lycka till