Senaste kommentarerna i forumet

Gott ntt alla!
/A

Är med på ett vitt 2013!

Borde ju gå att genomföra. 2012 hade ju varit vitt om jag inte hade gjort en Holknekt under midsommarveckan.

Minns att jag förra året var så fascinerad över att vara helt obakis på nyårsdagen. Idag känns det lika bra, men inte fullt lika fascinerande. Man har liksom blivit van.

Ett kritvitt 2013 - välkommen!

Jag förstår vad du genomlider. När det är som sämst här hemma och jag bara vill fly bort från hus och äktenskap så är det tanken på den där saknaden som sätter stopp.

Men jag och min fru är ju inte destruktiva, så hoppet finns alltid att vi ska kunna utvecklas och växa tillsammans, lära oss kommunicera och respektera varandra mer.

Ps. Jag är inte förgrymmad på dig för dina syltiga fingrar. Men jag kommer att hojta till om jag märker att du börjar förlora fotfästet. Lovar!

Gott nytt önskar PP i storskogen uppe i norr!

Jag saknar oss. Går i lägenheten och bilder laddas upp på näthinnan. Bilder av dig...bilder av oss. När du står där och sparkar på badkaret...så arg för att varmvattenberedaren tar en halvtimme.
Hur du sträcker dig upp för att nå .... På översta hyllan och din t-shirt lyfts...jag ser kullen på magen. Idag är kullen 14 år.
Hur vi firade nyår 97/98. Torget. Mitt i nattenmaten som du kaskadspydde över bordet på den billiga syltan och alla trodde du var full eftersom vi talade svenska.
Hur du sprang omkring som en toka på forum R och hur jag fotade. Bilden när du lyfter din klänning. Dina ögon....jag ser om Rom...fast med dina ögon som du såg det första gången. Innan den stora tröttheten satte in. Jag saknar dig...jag saknar oss. Jag älskar det vi var... /R

Ha nu en god fortsättning på detta nya år!
Snuvan har flyttat runt.. från näsa och ögon till leder och öron.. Ingen feber idag så nu är det verkligen hopp om livet ;-D

En lugn (nåja..) nyårsafton. Vi gick faktiskt och la oss före 12-slaget, för att bli väckta av en dynamitsmäll(verkar som om det blivit tradition hos någon) och några minuters smattrande smällande och raketer..
Vi ides inte ens gå ut.. Katt-a-strofen satt i fönstret och gäspade. Tur att han inte är rädd för smällare..
Hoppas bara att inga djur kom till skada.. Hade tänkt skicka upp ett par papperslyktor, men det blåste och regnade för mycket..

Ha en bra fortsättning alla ni andra forumsyskon också! (ingen nämnd, ingen glömd!)

/trollis

Hoppas 2013 kommer bli helt fantastiskt¦
Kramar/A

Vilken härlig läsning! Bra jobbat! Hmm.. Undrar om jag kommer att kunna springa en mil till sommaren? Ska ha det som mål!

Allt gott under 2013 önskar jag dig!/NM

Stora och små zzzzzzzzzz.
Jag är klar, såååå nöjd över gårdagen. Nyårsaftonen. Den var nykter.
Klar, körde hem sista gästerna vid 02:05.
Hem plocka och diska av det värsta.
Förberett kaffe nu på morgonkvisten.
LIVET ÄR GOTT!
Godmorgon alla!
/A

Sätta den där personalen i lite vettigt arbete skulle allt bli jämte lätt.
Om det inte regnat inatt skulle hela styrkan f få sitta framför mitt hus till att börja med.
Mycket bra formulerat!
/A

Det är så jag känner mej också, tonåriga dottern sa i natt runt tolvsnåret att hon är stolt över mej. Det kommer jag bära med mej. Lycka! :-)

Nu känns det helt djävla UNDERBART att vakna.
Man är NYKTER, KLAR I KNOPPEN.
Allt känns bra, jag skjutsade hem de sista gästerna igår vid 02:05.
Hem plocka och diskade av så man slipper det värsta på morgonen.
Skönt!
Ligger i sängen nu med mobilen.
Skall upp och fixa kaffe, som jag förberedde inatt 03:45.
Jag är lite trött, men pigg och klar i knoppen.
Livet är gott!
Hade fantastiskt roligt igår, barnen oxå!
Kramar/A

till livet och alla nya upptäckter du kommer att göra !

Hahaha, så rätt! Tänk vilka framgångsrika företagare det finns här:) om man tar all energi som går åt till alkoholen o satsar den tiden på en affärsidé så skulle i alla fall min pension vara räddad om några år:) kanske... :)

Tack ni som stöttat.

Tack till mej själv som varit spiknykter under december. Denna helvetesmånad av krav och stress. Med flaskor från kunder och galen släkt. Julafton var skit. Utan antabusen hade jag definitivt druckit. Och kanske tagit livet av en släkting eller två.

Nu morgon efter nyår hos bästa vännerna. Dom vet. Här är jag trygg. Vi kan garva åt mej, min antabus, mitt sorgliga och sorglösa kynne som fått mej att hamna här. Dom kan dricka. Ja jävlar. Men dom kan också hålla upp.

Jag är vaken med barnen. Alla andra sover, mer eller mindre bakis. Jag är nykter. Det är nytt år. Det känns ganska bra.

Planen: Antabus januari ut. Eller feb. Känns som om det kvittar. Att behålla för kritiska tillfällen.

Framtida dryckesplaner: Inga. Alla som känner till tror att detta är ett tillfälligt stopp. För att ställa om och vila kroppen lite. Det var min första plan. En clean start. Nu börjar jag gilla mej själv bättre helnykter. Allt enklare. Mer ork. Bättre form. Men framförallt inget planerande, ältande, ska jag eller ej? Jag är mer närvarande, besluten tas i stunden och är inte gjorda tidigare på grund av ett planerat drickande. Känns lite som en ynnest att få bli nyvaken som fyrtioåring, jag ÄR faktiskt mycket galnare än omgivningen. Roligare. Inte så försoffad. Full av kraft. Nyfiken. En jävel på gitarr när jag fått öva. Orkar läsa böcker som utmanar, lyssnar som nyfödd på musik. SER MINA BARN. Orkar med att vara med dom. Tar med dom. Låter dom vara med.

Vågar vara ledsen. Orolig. Allt löser sej.

Längtar till vår. Tända en eld och torka sitt hår:).

Största nymornade kramarna/Putte

dig en god fortsättning och hoppas att det är bra med dig !

mycket bra skrivet !! Precis så är det ! Tack för den starten på nya året !

Detta måste ha varit vårt trettiosjunde nyår tillsammans. Kanske att jag aldrig sagt Gott Nytt År med sån känsla som igår... I natt när vi satt ensamma kvar bland disk och efterlämnade känslor. Vi firade nyår som vanligt med barn och barnbarn... fortfarande ovant nyktert i den situationen och i den konstellationen. För mig blir det tydligt hur olika långt vi kommit med olika familjemedlemmar. I en familj förändras ju också åldrarna... Från att ha vi haft många barn och andras barn och äldre släktingar med är vi nu "de äldste" barnen har varit vuxna länge och även en del av barnbarnen är tonåringar... Måste sluta för nu vaknar minsta barnbarnet:) Återkommer och fortsätter.

på bröllopsdagen! I vart fall om man räknar en dag och inte ett år:)

Intressant att se tillbaka årsvis. Om jag gör detsamma i en snabb tanke så har processen varit mycket längre och jag har endast ytterst kortvarigt känt panik. Mannen har heller inte varit så på botten. Men processen känner jag igen! Min medvetna kamp mot alkoholen sträckte sig över fyra år 2006-2010. Vi hade då å andra sidan 30 gemensamma år att "stå på". Ibland hittar jag spår av kampen i form av brev jag skrivit - även han har skrivit många brev och budskap till mig. Det jag ser idag var att i den korrespondensen möttes vi inte. Mycket tydligt för mig är det sommaren 2011, efter ½ års huvudsaklig nykterhet, som vi kunde mötas över de verkligt svåra temana i våra liv. Enskilda och gemensamma.

Gott Nytt År till er, var och en och gemensamt!

Ja, det är väl bara att slipa på! Du är rolig du! :)

Är vaken för att jag gjort lite "nattvandring" med mina små, underbart sovvarma och älskade barn. Nykter. Känns så skönt! Inte var det så jobbigt som det brukar vara:) mysig nyårsafton blev det, god mat, pommac, tailändsk lykta o skålade in nya året tidigt för att barnen skulle slippa sitta uppe till 12slaget. Det känns så lugnt i mig just nu. Vad skönt det kommer att bli att slippa ångesten, skammen o jakten på vinstunder. Hoppas bara att känslan håller i sig LÄNGE! Jag ska läsa mina egna ord här framöver för att påminna mig själv. Funderar på om jag aldrig mer kommer att kunna dricka? Äsch, jag struntar i att fundera på det nu:) jag ska vara nykter idag också. Vi hörs vänner!

50-50 alltså

Tekla!
Jag känner mig något inaktiv här, men det är gott att jag ändå uppenbarligen kan bidra med något.
Kram till dig från mig!

Att vara alkis är ett helt företag. Det tar mycket tid, energi och hjärnkapacitet i anspråk. Man ska dricka alkohol. Huvudsaklig sysselsättning. Men man har en inköpsavdelning, planering och logistik, kassan måste vara med, får ju inte uppstå för mycket minus i den, transport (är chauffören nykter? Måste man kalla in vikarie?), sedan själva huvudsysselsättningen. Därefter rycker presstalesmannen ut och förnekar all kännedom, verkmästarn i magen jobbar övertid, grabbarna från levern funderar på att gå i strejk... Sedan är det lokalvårdarens tur att göra sej av med skräpet... F-n vilket slitgöra...

När man sedan beslutar sej för att sluta med huvudsysselsättningen, så sitter man kvar med hela personalen och fortsätter hela företaget...i stället för att sälja hela företaget, lämna bokföringen till revisorn, och börja samla frimärken i stället.

Jag tror jag ska börja samla frimärken, jag orkar inte dra runt på ett helt företag helt i onödan, jag är glad att jag tagit beslutet att lägga ner.

Gott nytt år! ;-)