Senaste kommentarerna i forumet

Du kan vara stark om du vill det så funkar det. Ja det kommer bli jobbigt men att leva som du gör är säkert ännu jobbigare. Älskar någon gör man 24/7. Att hata en full man och älska en nykter kommer ju inte hålla i längden. Hur ska du orka? Hur ska du kunna har roligt med dina kompisar? Hur kommer du må av allt kontrollerande och ovissheten?

Han kommer säkert känna detta som en påhopp kanske det gör väl dom flesta, jag inräknad. Anser han inte att han har problem så kan ni inte hjälpa honom. Som förälder skulle jag då säga att om han dricker någon form av alkohol kommer han inte få träffa sina barnbarn. Detta är ju inte ett straff utan handlar om att vara ett gott föredöme och ta ett vuxenansvar.

Borgward. Hur är det med dig?

Nu är det snart helg . Vi får se hur den blir. Är just nu så trött och skulle bara vilja sova en massa. Men han vill säkert vara social.

Tack.. Det var åt det hållet jag antog vi måste göra. Nu måste jag bara berätta nåt för mms som jag antar att hon " vet" nånstans...:-(
Om han blir arg och skyller ifrån sig mm då? Vad säger man då? Ska man säga att han inte får träffa barnbarnen då?... Jag har ju faktiskt bevis på film...

Det ökar förståelsen ömsesidigt mellan missbrukare och anhöriga. Jag läser allt även om jag inte skriver så ofta.
Vill någon smygläsa så går det säkert ändå att leta sig fram på annat forum också.
Men. Skulle vilja ha större text när man skriver kommentarer och kunna redigera texten. By the Wayne. Alltså.

Jag får bita ihop Ullabulla

TACK!! Du beskriver allt så lugnande :)

Jag pratade med han idag och sa att om du nu inte har nå problem. Varför var du ner i källaren å smyg drack? Svaret ja fick var: jag ville dricka öl men jag fick inte....

FM,,visst är det så att när vi varit i vår dimma så har vi kommit att bli en avtrimmad version av en själv som vi får för oss är ett bättre alternativ än the real thing. Att vara en (eller fem) finnar i röven är att vara människa.

Jag slutade med antidepressiva för ett antal månader sedan. Då blev mitt sätt att hantera mina nya påtagliga känslor med att mitt i ångest bara för ett ögonblick känna -fan vad skönt det är att just KÄNNA!

Och det är det du också gör, känner utan något alkoholfilter.

Hahahahha Nyman jag minns den rubriken!! Jag minns också frustrationen efter ett inläggsmarathon som det så lätt kunde bli att idétorkan var total.

Sitter och väntar på en fin kompis, vi ska äta frukost ihop. En av mina vänner som jag tidigt berättade för att jag nog borde se över min alkoholkonsumtion (hon fick dock inte hela sanningen) och hon tyckte aldrig att det var konstigt.

Passar på i väntan att läsa här och möts av så fina inlägg. Slår vilken födelsedag på Facebook som helst!

Tack tack tack för att ni tar er tiden att skriva. De här jubileerna är våra. Dessa delar jag bara med er.

Barnvakt i går. Åt mandlar, som godis. Skall nog gå bra, att gå ner några kilon. Förhandlar lite med mig själv ang. vin till maten. Men inte idag. Nykter i dag. Läser i AA:s dagliga reflektioner varje morgon. Ger mig lite styrka att gå vidare. Skall ut och fika med en väninna idag. Blir skönt att bara sitta. Inte springa efter en 2-åring. Ha en bra dag.

Jag detta är delikat. Gömmer man sprit är man enligt min syn en klar missbruksperson annars skulle man inte behöva gömma. Man gömmer för att inte själv visa att man får dåligt samvete när man dricker. Jag tycker att du ska prata med din mamma först om hur ni ska göra. Det viktigaste är inte att skuldbelägga missbruket utan lägga fram det som en ren omtanke. Typ: "Pappa jag älskar dig så mycket du har givit mig en bra start på livet men jag märker att du inte längre är dig själv. Jag har märkt att du luktar sprit och sett dig smygdricka. Mamma och jag är jätteoroliga för dig och din hälsa. När man smygdricker så gör man det för att dölja att man dricker och det är inte så bra. Vi vill hjälpa dig pappa så att du kan leva ett bra liv länge. Usch nästan så jag blev tårögd själv.

Tack att du delger!!!
Jag kommer inte göra något överilat m mannen, det enda jag bestämt mig för just nu är att inte fundera så mycket över framtiden utan att vara här o nu. Och här o nu är min hälsa o barnen det som ska få min energi. Mannen blir en bonus.
Jag har bokat tid hos en privat läkare, mest för att jag jobbar i kommunens hälso o sjukvård och vill liksom inte sitta i professionella sammanhang med den läkare jag träffat....Jag kommer helt enkelt säga att jag inte kan ha de uppehåll jag vill och behöver på egen hand, att jag alltid dricker vin på helgen fast jag inte vill. Och att jag vill hejda detta innan det går för långt.
Jag tänker på dig o hoppas att du hittar en väg ut ur din under isen känsla. Göra nåt m dottern? Simhallen är alltid mysigt att göra m barnen tycker jag, o sedan en fika. Det funkar ju oavsett ålder?
Kram!!!!

Du frågar om råd som medberoende hur du kan hjälpa den som är sjuk, först och främst måste du hjälpa dig själv och det verkar du ju ändå i detta svåra börjat göra med ett eget boende för dig och pojkarna. all beundran och lyckönskning till er. Jag har själv skilt mig från en alkoholist och levt med det tunga i många år, min enda väg som lyckats bäst är just det att hjälpa mig själv och våra barn. Att ens tänka på sig själv är så svårt till en början men är verkligen ett måste för att överleva .Eftersom din man ändå kan tänka sig sluta dricka om du flyttar hem är ju ett rop på hjälp från hans sida så lite insikt har han kanske mellan klunkarna. Men för guds skull gör inte det. om du vill hjälpa honom gör det inte under samma tak. Behandling först av sjukdomen sen ev framtid om du vill såklart. Det viktigaste är att du inte blir vårdare Kontakta socialtjänsten och berätta att han är en fara för sitt eget liv,det borde ansvarig läkare gjort. Om han använder bilen tipsa polisen om det,det sätter igång samhällets skyldigheter om vård för din man snabbare. Att din man ringer och ger dig skuld är förskräckligt,desperat och elakt. Om du inte har någon samtalskontakt så sök det. Det finns anhörigstöd att få både för dig och pojkarna. Jag hoppas du hittar verktyg för att stoppa hans skuldochskam överföring. Än en gång hjälp dig själv många kramar till dig från en som vet hur det känns i själen.

Jag stretar på. Det känns mycket lättare nu efter era fina inlägg!

... en sån där kulig SL-grej. Tror du skrev nåt inne hos Ebba, för länge sen. Ditt inlägg var vederbörligen rubriksatt. I just det här specifika fallet löd den: "Här ska det vara en rubrik".

En sån grej bara måste man älska. :)

Nattinatti.

Detta inlägg sade mig mycket. Du är en stjärna, Pärlan. Min bakgrund ser ut så att jag började dricka i 15 års ålder och sedan var det fest från 16 års ålder och framåt. Fick egen lägenhet vid 16 års ålder och det blev att det var där alla hängde. Tro mig, jag hade kul men idag känns det som en massa bortkastade år. Jag trodde aldrig att det skulle bli såhär. Fysisk smärta och psykiskt nedgången. Tänker inte hålla på att skriva här när jag är alkoholpåverkad så detta blir mitt sista inlägg tills något viktigt har hänt. Men du ska veta att era svar till mig går in i mitt hjärta. Att det finns människor som jag kan vända mig till. Imorgon blir det nya tag! Ta hand om dig, Pärlan, Kram tillbaks

Jag förstår att din instinktiva känsla är att skämmas men du behöver inte skämmas inför oss.. Det är verkligen inte en lätt sak att stå emot eller att sluta tvärt.. Jag kan bara tala för mig själv, men så länge jag inte såg några allvarliga konsekvenser av mitt drickande mer än att bli för full eller göra nåt jag kanske inte annars skulle ha gjort så var inte viljan tillräckligt stark.. Visst förstod jag att det nog inte var normalt att gå och smådricka öl hela dagarna på helgen trots att jag hade barnen hemma men jag var ju inte jättefull..nån paus på någon timme så kunde vi hitta på något..och väl hemma kunde jag "få" fortsätta.. Det var först när jag började inse att jag inte kunde hålla mig, ångesten över det och livet i allmänhet ökade och jag då började dricka ännu mer, oftare och var bakfull varje dag som jag började vakna.. Och för mig räckte det att för tredje gången på 2 månader försova mig till jobbet pga att jag varit full vid 4 på morgonen, att fatta att jag kommer att förstöra mitt liv OM jag fortsätter. Jag är så tacksam att den insikten kom så pass tidigt i livet..Nästan 15 års oförmåga att dricka måttligt talar dock ändå sitt tydliga språk.. Även om det riktigt destruktiva beteendet bara pågått under 2015 så har beteendet att dricka som skälvmedicinering alltid funnits och det har jag förstått nu.. Jag kommer aldrig kunna få ett normalt förhållande till alkohol.. Jag fick 21 poäng på min AUDIT.. Det talar sitt tydliga språk..

Jättebra att du ska på livsstilssamtal..Det är nog en bra början för att du ska få yttre synpunkter och kunna identifiera dina problem.. E dag i taget, imorgon finns alla möjligheter att försöka igen!

Kram!

Vilken investering du har gjort och fortfarande gör i dig själv, den allra bästa skulle jag gissa! :)

be proud!!

Tjaba, tjena, hallå - Sattva. Jag var ihop med en man som jag visste drack för mycket redan innan vi började "kila stadigt", tyckte det var okej för han skulle då inte döma mig. Det gjorde han inte heller, han tyckte jag var relativt måttlig. Jag gjorde slut i juni bl a för att kunna sluta dricka, saknar jag honom? Nej, men jag saknar någon. Mer ensam än någonsin. Gjorde jag rätt? Ja, det var rätt att avsluta vår relation, men just nu saknar jag honom. Så ingen kan råda dig till vad du ska göra. Tycker du är duktig som prioterar barnen, har en väninna som har ett enormt behov av att alltid ha en man vid sin sida, hennes yngsta har fått flytta ohälsosamt många gånger. Mitt barn skulle däremot må bra av att morsan var lite mer aktiv, jag lever som om jag redan vore ålderspensionär. Mina föräldrar på dryga sjuttio är mer hålligång i än jag. Fan va tufft av dig att fixa antabus, berätta gärna exakt hur det går till, vill inte utlämna mig så till en läkare, är lite paranoid om vilka som får tillgång till den informationen, min dotter är mitt allt, vill inte ha socialen smygande runt knuten, inte för att jag tror att de skulle göra ngt radikalt då jag anser att jag är skötsam, men allt strul på jobbet får mig att tänka konstiga tankar. Märker när jag skriver att jag är under isen, vill bara delge dig lite funderingar så du inte gör ngt överilat med mannen, låt det bero tills du känner dig säker är mitt råd till dig. Kramisar kotten

Hej Valeria, ja det finns många det går bra för, jag behöver läsa om de som lyckas likväl känns det bra att jag är inte den enda som kämpar. Jag hade en enorm övertygelse om att jag var på väg att sluta för gott i början av sommaren, men som vanligt misslyckades jag med varaktig förändring. Dock tror jag att viss förändring skett, visst vet jag att jag dricker, men att medvetandegöra det i skrift tror jag minskar intaget. Jag tänker på dig och önskar att dina segrar fortsätter att överraska dig. Kramisar ko ko kott kotten

Verkar klara mig att vänta till fredag igen, men det blir nog ingen alkohol denna helgen då jag har maginfluensa. Var riktigt svårt i Söndags och Måndags kväll men stod emot och därefter har ja inte kännt nåt sug. Detta forum va nog precis vad jag behövde, med nån bok, det finns så mycket alkohol reklam i samhället så det e bra med en sida på det motsatta.

Jag röstar för allternativ två. Jag har haft stort stöd i att kunna läsa i alla forum, inte bara det för anhöriga.

Sorgsen va starkt gjort av dig. Ibland önskar jag att jag kunde vara lika stark. De är svårt när man älskar den nyktra mannen och avskyr den påverkade