Senaste kommentarerna i forumet

... och har jordens huvudvärk. Som hittat för att ursäkta sig en fylla. Det innebär att jag måste ta mig till ett par mackar, gärna tre, för att på var och en inhandla ett eller två sexpack öl. Skulle jag dra iväg och göra det så skulle jag bete mig på samma sätt som jag tidigare gjort.

"Vart har det lett dig, brakfylld?"
"Tja, hit."
"Är du inte nyfiken på nåt annat scenario?"
"Jo."
"Men så stanna hemma då."
"Ja."

skrivet LillPer, kul att höra att det håller i sig ditt beslut från i juni. Mitt är färskt just nu, men känns väldigt bra. Jag följer dig och har dig i sikte:-) Pontus: känner igen mig i mkt av det du skriver, men just nu känns det lugnt och snällt inom mig, det tror man ju inte kan hända när man bara kör över sig själv gång på gång.

och heja dig också! Snart sängen efter en nykter dag och jag bara älskar nyktra mornar.

Vad är det för roligt med att ha skuldkänslor och ångest? Att få ett rus är ju kortsiktig glädje. Kan du nämna några långsiktiga fördelar med att dricka? Du är beroende nu min vän och du bör ta hjälp om du inte kan sluta dricka. Aa möte eller sjukvården.

... när du lovade mig att "nu åker den där hembrännaren ut"? Jag var inte så jättegammal då, men förstod instinktivt att sätter man en tändsticka till det där oljiga så börjar det brinna. Fast du använde det till att släcka din inre brand. Det förstår jag idag.

Förstås finns det mycket vi skulle kunna prata med varandra om. Men inte just nu. Sedan. Senare. Jag kan välja att samtala med dig medan jag ännu är i livet och jag kan välja att ta snacket när jag kommer dit där du är. Jag vet inte vad jag väljer men jag vet att beslutet ligger hos mig. Sådana saker är viktiga för mig att erinra mig, pappa, för jag har sedan barnsben känt mig osynlig och rättslös. Maktlös. Oväsentlig. Och så är det ju naturligtvis inte. Alla människor räknas och är värdefulla. Det vet ju du också, nu, att du är.

Så vi syns och hörs, käre fader min.

Det finns ganska mycket diskussion om den frågeställningen i min tråd, ifall du är intresserad. Jag gjorde i slutet av juli ett beslut om att vara nykter det här året ut. Sen får jag göra ett nytt beslut. Det här känns just nu helt rätt för mig.

:)

:)

Skriver under på det:

Ebba

Bra. Klart slut. För nu.

:)

I natt drömde jag för första gången på länge att jag var stupfull. Det gör jag ofta när jag slutat dricka. Känslan är så fruktansvärd. Idag insåg jag det först på jobbet att jag drömt det och då pustade jag ut. Tänk att det bara var en dröm. Denna gång.

Jag kan ha ätit den godaste kanelbullen i världen. Tyvärr ligger bageriet bara ett stenkast från mig och påväg till/från jobbet. Hur sjutton ska detta gå?

Då har det gått en vecka sedan jag tog mitt senaste glas. Det är förvisso inte ovanligt att det går ett par veckor mellan alkoholtillfällena men någon gång faller jag alltid dit igen. När jag väl festat till det. Det enda jag verkligen vill är att aldrig någonsin få en minneslucka och kalasfylla igen. Snälla du där ovan, se till att det inte händer.

Men den här veckan är trots allt annorlunda. Jag gör det för första gången med andra (här) och det känns som att det är annorlunda denna gång.

Idag skulle jag gått på middag efter jobbet men kände mig för trött och osugen. Så då tänkte jag på mina löften som bland annat handlar om att aldrig kompromissa med mig själv. Har jag ingen lust så gör jag det inte. Så jag ställde in, och inte gick världen under för det. Istället ses vi troligtvis till helgen istället. Jahopp.

Glöm inte Djävulsdansen ikväll på SVT1!

Puss

I morse hade vi frost i gräset här nere i VästSverige. September har varit fantastisk och det är bara att hoppas på oktober som lika vacker.
Nu kommer Systemets försäljning av rosévin att dala och det röda, mörka fylliga lådvinet kommer flöda i de svenska hemmen under de kalla höstkvällarna...?
Kan inte låta bli att fundera över hur många som skaffat sig osunda alkoholvanor under sommaren som varit?
Jag är tacksam över att den stressen inte följt mig under sommaren. Det har varit en skön resa så långt.
Min motivation att fortsätta är stark men långt ifrån cementerad i mitt psyke. Det är otroligt lätt för mig att framkalla den ångest och förtvivlan jag känner dagen efter jag druckit.
Det är obehagligt men bra, tror jag.
Det bidrar inte direkt till att jag ska falla tillbaka igen och suget att testa om det går att vara måttlig är bara att glömma.
Så varför har jag fortsatt så mycket tankar runt alkoholen och hur det skulle kännas att dricka igen?
Jag vill bara känna mig helt trygg i mig själv och det beslut jag fattat.
Det känns inte som jag vacklar, men jag vill vara färdig med funderingarna nu.
Hur upplever ni andra er situation och tankarna runt "Aldrig mer" eller "Kanske i framtiden"
Typ?

Kramar LillPer

... när man ÄR i lugn. Lätt är det att se tiden an när man är i tålamod. Lätt är det att vara snäll när man är i kärlek. Och lätt är det att vara skjutgalet arg när man är i frustration.

... så att jag vet vad jag kan göra när jag skriver tokigt.

23 september, 2014 - 18:24 (ny)
#1162
Alkoholhjälpen

Hur man redigerar

Hej Adde och alla andra. När vi uppdaterade så tog vi bort länken för att snabbt redigera sina egna kommentarer. Anledningen till detta beslut var att några användare hade gått in i efterhand tagit bort eller ändrat de som de hade skrivit, vilket gjorde att alla andra kommentarer blev obegripliga. I något fall så framstod helt plötsligt en annan användares kommentar som konstig. För att inte detta skulle kunna missbrukas så stängdes funktionen att själv redigera av. Jag förstår att det kan bli ett problem och föreslår därför följande lösning. Om du behöver ändra på något som du har skrivit i forumet. Skriv i en ny kommentar vad man vill ha rättat och trycker sedan på anmäl under den aktuella kommentaren så kan vi ganska snabbt åtgärda när det har blivit fel.

/magnus
Alkoholhjälpen

... ska man vara mycket ömsint och tålmodig med sig själv och ha i åtanke att även detta sinnestillstånd är övergående.

---

Men, förbannat också, vilken huvudvärk jag har som stör dessa fromma tankar!

Hej Adde och alla andra. När vi uppdaterade så tog vi bort länken för att snabbt redigera sina egna kommentarer. Anledningen till detta beslut var att några användare hade gått in i efterhand tagit bort eller ändrat de som de hade skrivit, vilket gjorde att alla andra kommentarer blev obegripliga. I något fall så framstod helt plötsligt en annan användares kommentar som konstig. För att inte detta skulle kunna missbrukas så stängdes funktionen att själv redigera av. Jag förstår att det kan bli ett problem och föreslår därför följande lösning. Om du behöver ändra på något som du har skrivit i forumet. Skriv i en ny kommentar vad man vill ha rättat och trycker sedan på anmäl under den aktuella kommentaren så kan vi ganska snabbt åtgärda när det har blivit fel.

/magnus
Alkoholhjälpen

Adde, jag går in här på forumet och känner mig rätt låg. Helt plötsligt dyker jag på din #1160 och sitter plötsligt och hoppar av skratt. Tack. Och, eh ... lycka till med redigeringen.
;)

/brakfylld

Jag ska testa ditt recept, konstnären. Har aldrig kokat kålen innan utan förstekt den och då blir det lätt så smörigt. Ditt recept känns fräschare (eller din mammas, menar jag). Jösses, nu börjar snålsaften rinna..!
:)

... såna här korta meditations- och andningsövningar med jämna mellanrum hädanefter. Det finns ju en uppsjö på Youtube, man bara plockar en och sätter igång att stillna. Fantastiskt! Inga tankar finns just precis idag på att dränka mörkrädslan med sunksprit. Då är jag hellre vaken till fram på morgontimmarna.

... och det är ömsesidigt. Tack!
:)

Tack aeromagnus och moa för era inlägg. Moa jag drack också de dagarna......och räknade kalorier på alkoholen i stället för att äta, smart!! Jag SKA hitta motivationen, läser och läser och har inte givit upp :)

Jag har saknat dig härinne och undrat vart du tog vägen. Självklart har jag hoppats att allt ordnat upp sig och att du mådde bra. Det verkar inte så just nu. Allt går upp och ner här i livet. Att du kommit tillbaka hit till forumet är kanske ett tecken på att det är lite ner just nu? Det är väldigt bra att du stannar till och kikar in här då, tycker jag.
"Ohel" är ett bra ord som med få bokstäver beskriver väldigt tydligt hur du (och jag) ofta känner oss.
Jag vet att du skulle bli helare om du, som Muränan beskriver, slutar att ge energi till det som bygger ohälsa och de svåra tankarna. Alkoholen är i det fallet som att släcka brand med bensin. När det flammar upp blir man bakfull, skamsen och förtvivlad.
Livslusten är borta, allt förkolnas. Slutar man tillfälligt så ligger det där och pyr tills nästa gång man häller på mer bränsle. Så fortsätter det tills man släcker ordentligt.
Jag släckte min eld den 7 juni. Visst har jag blivit lugnare och suget efter alkohol ömsom kommer o går. Men det går längre mellan stunderna som jag tänker på det. Jag är friare och reflekterar över mitt beteende allt som oftast. Det känns inte som det var JAG som höll på som jag gjorde. Hur kunde jag vara så blind och marinerad av alkoholen?
Varför vi hamnat där vi är vet jag inte, men jag har inga problem att förstå det med tanke på min inre stress och prestationsdrivna mentalitet. Jag måste träna och bli trött för att må bra. Punkt. Det är mitt allra bästa verktyg. Jag har svårt att i dagsläget finna något annat som fungerar bra. Det är så rätt det som Villmåbra skrev. Godheten och att vara snäll mot sig själv är läkande och det vi behöver. Att krama sig själv inombords och inte straffa sig själv.
Jag blir ibland överväldigad av tankens kraft. Dels att den kan vara så svart och slutet är nära, vill inte mer, allt är meningslöst. Till att vara helt skimrande god och fylld av energi och kärlek. Jag pendlar ju som sagt ganska rejält i min mentala galax och det i sig är svårt att hantera, men jag garanterar att det var betydligt mycket mer upp och ner med alkoholens ohjälp.
Tänker på Dig Pontus!
Stor kram
LillPer