Senaste kommentarerna i forumet

Vet inte vad jag ska skriva men han sviker dig gång på gång. Du älskar honom och den verkar inte vara besvarad på det sätt du vill. Vad ämnar du göra?

Gå eller stanna kvar och acceptera situationen.Precis så enkelt är det.Han kommer inte att förändra något då du hela tiden stannar kvar och accepterar om än mer och mer missnöjd över situationen.
Det i sig skapar inte heller någon vilja hos honom även om han säkert inne i någon dunkel vrå förstår varför det blir sämre mellan er.
Att stanna kvar och försöka är för det mesta dödfött.
Känn inåt hur mycket du vill att denna relation ska hålla,tänk sen ut vad du kan göra för att förändra situationen.Sätt dig ned med honom och förklara att detta accepterar du inte en endaste dag till.Om han då bara glider ur och undan så har du ditt svar där och då.Lyssnar han däremot och säger att du har en del rätt i vad du påstår så kanske det finns en chans.Annars föreslår jag att du ser dig om efter ett annat boende åt dig eller honom.Hårt och brutalt och mycket mycket svårt att följa dessa råd.Men läs härinne,ta till dig andras berättelser och råd och se om du kan få några egna tips som känns aktuella för dig och ert liv.

Från dr Ullabulla självutnämnd alkoholterapeut som sällan följer sina egna råd :)

Han lyssnar inte och när jag bad honom skriva ner positivt/ negativt så svarade han inte ens mig.
Idag påpekade jag att i en vecka har jag bett att vi ska prata om hur vi ska ha det, men det nekar han till att jag sagt. Idag har jag även sagt till honom att jag skrivit ut ansökan om skilsmässa, då svarar han kort "att då har du ju bestämt för oss" Sen gick han, troligtvis hem till en vän för att dricka. Dag 9 i rad. Älskar honom av hela mitt hjärta men vet att det inte kommer bli någon ändring.
Jag lyssnar på Mia Törnblom " Bättre självkänsla" och varje dag blir jag starkare varje dag pga hennes fantastiska bok.

Jag är också ny här. visst vore det lättare om man bara kunde lämna personen i fråga. har tänkt detta så många gånger. Är det vi som är svaga och inte kan ta ansvar för våra barns bästa??? Man lever med dåligt samvete gentemot barnen samtidigt som man faktiskt Älskar den jävla idioten som förstör ens liv. Mina barn är nu vuxna. min man är nykter i perioder. Går på antabus som jag ser till att han tar.. Vill inget annat än att vara nykter. Han mår så otroligt mycket bättre då och det är då han är den personen som jag älskar mest av allt i hela världen. Jag vet vilket helvete han har och har haft igenom livet. Det är därför man stannar. min man har aldrig varit elak mot mej eller barnen på grund av sin alkoholism. Men trots det blir man illa drabbad. Dels genom den ständiga oron för att något ska hända. Dels genom ekonomiskt förfall. Jag är kanske inte rätt person att ge råd.Men älskar du mannen ifråga så ställ ultimatum. Är han beredd att bli nykter för att behålla sin familj???!!! Du måste göra detta för din och dina barns skull. Men även för din sambos skull. Det kommer bli skitjobbigt. Övertyga om att du kommer finnas där för honom för att du verkligen älskar honom, men bara om han blir nykter fullt ut. Jag fick kraften efter att ha varit och lyssnat på Benny Haag. Han är nykter alkoholist och berättar väldigt öppenhjärtligt och gripande hur det är att vara slav under spriten. Hans fru gav honom ett ultimatum och han tog emot hjälp. Den finns att få på alla orter i Sverige. Man behöver bara ha någon som tar tag i det hela åt sig. Involvera dina barn. Ni kan stötta varann. Jättekram och lycka till. Du är inte ensam om att ha det så här. Mvh Sally

Hej!
Om du först går in på ditt konto (nere till höger finns en länk, adressen är https://alkoholhjalpen.se/user) och därefter trycker på kommentarer så hittar du de kommentarer som du har gjort tidigare.

/magnus

Jag ska lämna läraryrket. Vad ska man satsa på istället? Är ju NO-lärare 5 års högskoleutbildning. Får fundera några dagar. Starta eget kanske? Nja. Personalchefsjobb ligger ute i min kommun. Är ju ordförande för mitt fack. Jan ju en del om personalfrågor, rehab mm. Kanske det.

Jag har träffat en hel del personer som du, som inte har svårt att avstå från alkohol, som kan dricka måttligt i vissa situationer, men som får stora problem vid vissa tillfällen då de dricker mycket. Alkoholproblem kan se väldigt olika ut. Både att försöka lära dig att begränsa dig till mindre mängder eller att välja att avstå från alkohol och lära dig festa utan att dricka är möjliga vägar att gå. Det finns dock inget sätt att lära sig att festa hårt och dricka stora mängder utan att riskera de konsekvenser som du beskriver.

Läs gärna vidare här och skriv igen och resonera med andra om hur du kan göra för att komma vidare. Välkommen!
/magnus
alkoholhjälpen

Ja det har varit riktig berg och dalbana..nåväl har haft en bra dag på jobbet och en hyfsad kväll hemma. Hoppas på att kunna sova, tack snälla ni för era uppmuntrande ord. Inget vin kväll trots sug.

Ingen någonsin....
Härligt jobbat!!!

Hej Veronica
Vi får stötta varandra i detta. Ok det går lite upp och ner för dig. Kanske du ska be din läkare om någon medicin som gör att du inte dricker. Jag har använt antabus och det var jättebra. Har kvar några tablette här hemma.
För mig var det så att jag mådde psykiskt mycket dåligt, ångest mm när jag drack. Nu har jag inte druckit på över 70 dagar och psyket börjar bli mycket bättre. Lugnare och gladare:)
Hoppas du kan stå emot suget när det sätter in. Ha ingen alkohol hemma och tänk på att suget går över efter några minuter. Drick goda kolsyrade drycker i vinglasen istället. Jag tror på dig!

Tack :)
Ja det är det verkligen, en jävla seger!! 74 dagar! Har stenkoll på dom fortfarande!
Idag stod jag på löpbandet ca kl 18.30 och kom på mig själv med att " nu är första gången på hela dagen som jag tänker på alkohol" så lång tid utan en tanke. på A. Blev jätteglad för tankarna är jobbiga och om de mattas av är det underbart.
Hur går det för dig Steglitsan? Bra hoppas jag:)

Skriv gärna hur det går.

Du hare ju inget missbruk eller kemsikt beroende än. Om du inte dricker känner du sug eller är det bara när du dricker att du känner sug efter mer. Blir din man lika askalas som du? Om du inte har sug så kanske du ska om du funderar dricka tänka på vad som hände sist. Ställ dig frågan om det är vart detta??? Just ner festsituationen uppstår kommer suget då?

Jag har också gjort gastric. Sluta dricka den 19 januari

Ser det lite som när man pratar missbruk. Det finns inga genvägar till att lyckas

att ge oförtjänta betyg i högstadiet. Då hänger de inte med i gymnasiet.
om det sker med rektors goda minne måste det vara tjänstefel.
Ett enda betyg om de är nära kanske inte är hela världen men om de varit borta i 1,5 år och ändå klarar en massa kurser är det väl ganska konstigt.

Min nykterhet är stabil men min energi dräneras. Kan inte skriva här pga tystnadsplikt men är en familjesituation jag blivit involverad i med en av mina elever. Drar musten ur mig. Jag fick också helt klart för mig idag att jag är den som tydligen sätter flest F (underkända betyg). Vad ska man göra när elever inte pluggar på? Inte lämnar in? Missat 1,5 år? Får erbjudande om böcker på USB-minne, muntliga prov extra hjälp. Jag vet inte mer jag kan göra. Konstigt att man med 1,5 års frånvaro fixar andra ämnen. Inte dåligt. Sämsta pedagogen är jag känns det som. Lägger ner detta snart. Jävla hyckleri, inte undra på att vi inte har välutbildad arbetskraft när man ger elever betyg på vaga grunder.

Det är du och din mamma verkligen värda!! Hoppas ni tillsammans kan hitta det fina i nykterheten, det finns ju så himla mkt att se och uppleva utan påverkan av A.

Kramar!!

Du är ju bevisligen stark, eftersom du erkänner att du har ett problem! Hur svårt är inte det? Det går ju inte att spola tbx livet, för att radera alla pinsamma, sorgliga ångestfyllor. Tyvärr! Men man kan ju försöka förhindra de som ligger framför en. Och de är förmodligen ännu värre. Var snäll mot dig själv, det enda som funkar tror jag. Styrka och jävlar anamma önskar jag dig!

Jo jag vet vad jag bör och måste men vet också att jsg kanske inte fixar det denna gång heller. Det är ju just det som är medberoendets dilemma. Att man stannar för länge att man inte släpper taget. I just det fallet är jag en fara för mig själv.
Inser att det funkitd tre kärlekar i mitt liv och alla har haft alkoholproblem. Inte växt upp med nåt sånt men däremot en psykisk sjuk mamma i perioder så mina mönster och beteende skapades säkert redan där.
Vi är lika sjuka och vilsna både min alkoholist och jag.
Han vill sluta dricka men helst utan att göra allt dom krävs och ha en bakdörr på glänt.
Jag vill en förändring men utan att helt släppa taget.
Inser att det inte kan funka så...

Tack för tipset aeromagnus det ska jag göra.

Igår var jag alltså på samtal, gjorde frågor och resultatet var att jag har valt rätt väg att gå nu:) Finns problem på ena sidan i släkten sen många år tillbaka så då ska jag jävlar i mig bryta den trenden trots att generna finns där. kommer att få ha 5 samtal nu till en början och jag ser redan fram emot nästa. Och vilken dryck är viktigare än familjen?

Hej, har varit där också när jag var deprimerad. Har inga bra råd men vill skicka en kram. Mår själv för risigt just nu efter helgen så jag måste fundera på hur jag själv ska hantera mitt drickande. Önskar man kunde finnas för varandra precis när det behövs, nån som stoppade en när man som bäst behöver det <3

-ett fint citat som jag ibland tagit till: "När du utan att bli rädd törs se hur mörkt det faktiskt är,då börjar det redan ljusna"Kanske du vågar se hela problemet nu och har förstånd att inte gå in och agera på ett icke produktivt sätt?Utan kan ta ett steg tillbaka,titta och aktivt söka hjälp utifrån som du verkar göra.
När vi slutar att själva tro att vi ska klara bördan och vara den som alla lösningar kretsar kring då tror jag att vi är en bit på väg att själv må bättre trots att vi är i kaos på många plan.
Kan du se ditt eget boende som din oas där inget ont just nu kan nå dig? Skapa stunder av ro med musik och ljus även om de kanske bara varar 10 minuter?

Om du läser i min tråd så har jag ju geggat till det igen och närmat mig mitt ex.Men jag håller mig ändå på så många plan utanför.Jag river och sliter inte mitt hår och jag inbillar mig inte att lösningen sitter i mig.Så jag tror att man kan hitta nya förhållningssätt till sitt "tvång" att hjälpa den som inte vill ha hjälp men absolut behöver det.Den ångest du beskriver kan kanske vara för att du faktiskt inte agerar som du brukar.Dvs du säger stopp till dina impulser att göra något.I alla fall jag fick i början och ibland även fortfarande hemska ångestattacker för att jag inte följde mina vanliga beteenden och kroppen protesterade med just hjärtklappning och annat.

och jag lovade köra förbi stugan idag för att kolla om han var på jobbet eller inte.Vi hoppas nästan att han är hemma så att han sjukskriver sig och fortsätter att dricka.Då kanske han är mottaglig för att ta emot förslag om behandlingshem på Söndag.Om så är fallet att han är hemma så hoppas jag att vi kan smida lite planer och bereda möjlighet för honom på behandlingshem med start från nästa vecka.Jag och dottern pratade mycket om hans frånvaro av viljekraft överhuvudtaget.Han har alltid varit snäll och medgörlig och sällan tagit egna beslut.Men just i detta är ju ett aktivt val så viktigt.
Vilken tur att medberoende Ullabulla varit där i 20 år och styrt upp hans liv...

Själv mår jag förhållandevis ok.Jag känner inte att jag drar på mig nån hjältegloria offerkofta eller skyndar att agera.
Mer en stillsam känsla av hopplöshet och acceptans i detta elände.Jag tror däremot att jag ska ringa soc idag för att höra om deras möjligheter att hjälpa till att bekosta behandling.Han är inte fast anställd och jag tror därför inte att hans arbetsgivare kommer att göra något annat än avskeda honom eller ge honom en varning.