Senaste kommentarerna i forumet

är nåt som jag märker att jag lätt drabbas av. I bland är det nästan lättare under resten av året när det i stort sett bara är blåveckor. Jag älskar våren och försommaren men sen är det som att jag dalar i humöret. Vet inte varför bara att det varit så i åratal. Det irriterar mig för jag blir initiativlös. Verkar inte ha med a att göra heller för det är ingen skillnad sen i fjol. Ändå har jag ingen som helst ånger över att jag inte testat lite vin i sommar för det har haft andra positiva effekter. Men varför denna sommarblues...???

överlevde helgen. Nu är det jobb och antabus, känns skönt! Tack än en gång för all stöttning!

ör bara sååå bra på varför man så ofta trillar dit igen. Gäller med alla missbruk. Man vill både ha kakan och äta upp den och då börjar förhandlingen. Precis som du skriver så måste man bestämma sig och det beslutet måste vara djupt förankrat annars håller det inte. Mötte en bekant som slutat röka tvärt efter 45 år. " Förstår inte varför det har funkade denna gång", sa hon. Förmodligen för att beslutet var hennes eget denna gång och inte p g a omgivningens påtryckningar. Därmed inte sagt att det inte kan gå åt fanders ändå. Men det är ju också mitt beslut. Säger som du: måtte styrkan hålla i sig och må jag aldrig tvivla på mitt beslut. Amen :). Kram / FM

Vill så gärna också ha kvar att kunna sitta i solnedgången o skratta tillsammans med lite vin. Jag har inte slutat utan tror att det skall gå.... Löjligt o naivt kanske. Känns ändå som jag har kommit en bit på väg genom stt bara komma in hit. Lycka till!

ör kanon :)!! Jag kör i stort sett en halvtimme varje dag. Min stund. Skulle vilja vidareutbilda mig men de kurser jag kollat på är både dyra och långt bort. Var har du utbildat dig, Sattva? Jag tycker om hela yogabegreppet och skulle vilja dyka lite djupare i det. Några förslag?

Vad starkt gjort, att lägga korten på bordet. Jag har själv inte ens kommit dit. Jag drack måttligt i går, nykter idag men skall ut i morgon. Vill ta det måttligt!! Men skulle mycket väl tänka mig ett glas vin nu. Min man har redan lagt sig då han är sjuk o mina små sover o min stora sover borta. Men sitter här med choklad, te o dwt känns ok bara för jag vet att jag får i morgon....
Lycka till o ta en dag i taget.
Lena

Vad starkt gjort, att lägga korten på bordet. Jag har själv inte ens kommit dit. Jag drack måttligt i går, nykter idag men skall ut i morgon. Vill ta det måttligt!! Men skulle mycket väl tänka mig ett glas vin nu. Min man har redan lagt sig då han är sjuk o mina små sover o min stora sover borta. Men sitter här med choklad, te o dwt känns ok bara för jag vet att jag får i morgon....
Lycka till o ta en dag i taget.
Lena

Bra att du hittat hit.

efter en lyckad dag på nöjesfält med familjen. Men så många människor på en gång är lite för mycket för mig när man tagit det lugnt under flera veckors semester i lugn och ro. Nu är man hemma igen och ska kasta mig över sista avsnittet av "The Fall" underbart. Att bli lite lagom rädd är härligt i sin trygga soffa!

Jag är verkligen jättestolt över mej själv, att jag lyckats bryta boxvanan :)

Samtidigt ligger det mycket i det du säjer, jag skulle nog må bra av att vara helt utan. Det är en sån balansgång det där, skönast vore faktiskt att inte behöva tänka och planera runt a alls.

Nej-nej; absolut inte och jag förstår; det är hemskt att stå inför någon som är på väg att göra skit för sig själv, när man själv varit igenom det hela och vet alla hålor, fällor osv. och man bara känner att "vakna upp snälla människa". Det är bara god omtanke! Keeping it real så att säga. Oj där lät man lite tjiffigt "hip hop-ig" i all missären. :) Hur som helst; Jag ska försöka göra och handla som jag vet att jag borde, och inte som jag känner, eftersom jag inte kan lita på mitt jädra blödiga hjärta. Ska fortsätta läsa här om allas trådar, få bredare perspektiv på det hela o inte va så förbenat godtrogen. Ni är alla hjältar.. Och jag uppskattar verkligen ditt perspektiv på saken Aeromagnus som vatt där i en omvänd sits, men som ändå inte håller med mig när jag vill ursäkta för min sambo. Tack alla återigen.. Går och äter choklad, det förtjänar jag (och mycket mer därtill) . Kramar från B

Tummen upp!!!

... så menar jag inte alls att du ska känna dig dum eller att jag försöker trycka ner dig, och jag hoppas att du inte känner så?!
Jag vill bara att du ska veta att du inte är ensam och att det finns fler som förstår och har gått igenom det du gör, och jag känner igen tankefällorna för jag har själv fastnat i dem...
Kram!!!

Bra skrivet. det svåraste är att gå från ord till handling. Kämpa på.

Ditt problem var ju den där boxen som försvann hemma varje helg och det har du ju helt kommit ifrån, tänk ändå vilken skillnad ett forum kan göra. Det verkar ju som att du klarar av att dricka måttligt när det gäller sociala sammanhang och då är det ju inget fel med det. Den enda fallgropen skulle väl i så fall vara att det lilla A intaget håller kvar suget och gör det lättare för dig att trilla dit med en box i hemmet. Exempelvis efter du varit på en social tillställning och kommer hem, då måste det vara svårt att inte fortsätta dricka hemma?

En fördel med att skippa A helt är att suget försvinner mer och mer ju längre tiden går. Det känns så befriande att inse att jag inte ens tänker på A längre. Sir Väs har förvandlats till en töntig daggmaskar som jag bara trampat på och gått förbi utan att ens märka av ;-)

Kram på dig!

Har ingen erfarenhet av mediciner, men läst härinne om något som tar bort suget.
Din tråd heter "Vill jag sluta" och handlar liksom om din resa. Så här vi alla våra trådar som vi döpt själva o handlar om vår egen resa. Vill du läsa om Aeromagnus så letar du upp den tråden han har författat. Jag tror den ligger i avdelningen "det vidare livet"

Vilken bra liknelse!!
Var på en föreläsning m jobbet för några år sedan. Minns inte med vem eller vad ämnet var (säkert nåt för att motivera offentliganställda). Men vad jag minns var nåt liknande kring förändring o att det inte behöver vara att byta ut sig på nåt sätt. Utan att se sina olika delar som staplar, som man kan justera "lite mer av den, lite mindre av den", för att hitta sin balans. Och att staplarna är olika i olika sammanhang.

Och om det sedan bara blir en liten stund yoga så gör det ändå! Det händer så himla mycket både i kropp o själ!
Väntar på gästerna,min äldsta vän. Min äldsta o hennes yngsta är födda med en veckas mellanrum, mysigt! Vi hade ju tänkt utomhus aktiviteter...Men det blir nog bra!

Hur kan jag läsa om dej? Har inte riktigt fattat hur jag guidar mej runt här än.

Skall sluta att köpa hem dunkar o köpa hem en flaska i taget. Då kan jag inte ta mer än en halv flaska åt gången. Funkar det tro??? Finns det nått annat än antabus? Det känns som om det är tillför att må illa om jag dricker men det tar väl inte bort suger? Skulle vilja ha nått som tar bort längtan men att man ändå kan ta nått glas då o då.
Låter desperat kanske..... Suck!

Jag ska ta kontakt med samtalsterapeut för min egen del. Ordna stöd till mig själv. Jag vet om att jag är så jädra idiotisk som, trots att jag nu vet vad det handlar om, ändå handlar som en förbannad martyr och ser om någon annan istället för att själv fokuser på eget stöd. Bara det här med forumet gör enormt mycket. Får mig ur mina ingångna tankegångar, skakar om mig så jag fattar att det handlar om mig oxå, att jag är värdig och viktig och behöver stöd oxå. Jag vet att jag aldrig kan få honom att sluta, han måste själv vilja. Han har vacklat mellan att inse och inte inse. Har gått på antabus tidigare, men som jag förstår det, inte tagit itu med de underliggande problemen, som egentligen är roten till allt; att han saknar andra sätt att hantera sina känslor, så därför kommit tillbaks till alkoholen. ..Jag får försöka ta ett steg tillbaka, ge honom en opportunity att ta itu med detta, ifall han väljer det, och annars ta ett slutgiltigt steg tillbaks från honom och lämna honom. ..Jag bara hoppas jag kan det. Känner mig så blåögd, vill tro gott om alla, ge alla chans på chans på chans. Det är väl där jag behöver hjälpen: Att gå o prata med någon som får mig att inse att jag bör fokusera på mig själv istället och att jag gör honom björntjänster genom att ge vika på min beslutsamhet. Tack alla: Behövde ruskas om lite (eller mycket). är min egen värsta fiende ibland. Kramar allround. B

Tack snälla du för kommentaren! Vet du, just det du föreslår gjorde jag i förrgår: Jag drog svarta streck över fylle- och abstinensperioden i min (analoga) kalender. Lördagen, som var min första semesterdag skrev jag med versaler - NYTT LIV! När jag var ute och cyklade igår så kom min hjärna på att jag (för att inte älta mig sönder o samman) att jag skall intala mig att jag har HAFT alkoholproblem. Inte för att på något sätt sopa under mattan att jag faktiskt har det - och måste göra något åt det, utan för att inte älta och skambelägga mig själv över just den sista perioden. Det kändes på något sätt befriande. Den tanken hjälper till att lägga sista racet bakom mig, och att istället sikta framåt. Den framtiden må innehålla behandling/samtal om de problem jag faktiskt har - men som jag i nuläget bestämt skall komma efter min stundande alkoholfria semester. Så ja, jag följer ditt råd: Jag är nyfödd!!!:-)

9 dagar utan alkohol idag sade den nyfödde....

Kram på dig med Lena/A

om önskan att reparera allt som är trasigt och försöka igen.
Det gör mig ont om honom och den vånda han säkert känner för att jag i dagsläget är förlorad för honom.
Men jag måste härda mig och se och förstå att ingenting har egentligen förändrats.
Han är fortfarande aktiv i sin alkoholism och har inte visat på någon som helst förbättring,annat än antabus och terapi.
Visserligen två bra saker som på sikt kanske kan lyfta upp honom.
Men det viktigaste av allt,att avstå alkohol mäktar han ju inte med..

På djupet vill jag heller inte längre.
Riskerna för återfall är för stora och min egen känslomässsiga bergochdalbana har kostat hårt på mig.
Jag har också lagt ned en hel massa jobb för att se bristerna i relationen och bristerna i mig själv som jag nu helhjärtat försökt läka det sista året.
Han har sin resa kvar.Kanske jag kan vara en vän och ett stöd,men inte i nuläget.
Nu är det Ullabullas tur att få må bra och känna lycka,för första gången på många år.

För era fina kommentarer, de värmer verkligen. För er som kanske nyss stötta på mina "beska" kommentarer eller "hårda" tillrättavisningar kanske efter att ha läst min tråd förstått innebörden av det jag skriver till er. Jag har straffat så många, sårat mig, min fru och min son. Jag vet vad en missbrukare går igenom. Framförallt vet jag vilka kval man har innan man tar beslutet att sluta. Man tror att man ska kunna dricka normalt efter ett missbruk. Jag vet att det finns forskning som visar på det möjliga men jag har läst detta och det är baserat på veka grunder kan jag säga. Studien är mycket omdiskuterad. Men visst det är upp till var man att försöka.

Jag hade samma bryder som du. Ville kunna dricka normalt. Jag är ledsen att säga så men 99% av oss som har svårt att dricka kan inte dricka normalt. Min fråga till dig. Då kan du ju ta ETT glas vin ikväll. Endast ETT glas till maten. Kommer du innerst inne att fixa detta??? Både du och jag vet svaret. Vad som står i dina journaler är hemligt. Alkoholism är en sjukdom och kräver vård men framför allt vilja från den som är drabbad.
Vill man inte söka/ta hjälp är man inte redo att sluta. Så var det för mig och för så många andra. Jag har en lång tråd om mig själv. Läs och du kommer tyvärr nog känna igen dig i mycket. Hoppas att du gör rätt val innan det går mer snett. Styrkekramar

Hej alla
Vilken respons! Glad att jag hittade hit! Jo jag vill sluta med mitt dåliga beteende men inte sluta helt. Jag vill kunna sitta på en uteservering med ett glas rosé o dela en flaska rött med lite goda ostar.... Men nu häver jag första glaset o smyg fyller på för att min man inte skall se. Det blir lätt 4-6 glas vin varannan dag o till o med några emellan. Tack vare min op så kickar vinet in på ett helt annat sätt, jag blir "full" redan på glas ett. Jag tänker vin hela dagarna... När, om o hur jag skall kunna få ta ett glas igen. Detta vill jag komma ifrån!!!!! Har jag åkt så långt ner att jag måste bli nykter alkoholist eller kan jag ta en vit vecka/månad o sedan dricka normalt? Erfarenheter???
Trott på ångest o smussel. Vet inte ens om jag klarar en vit vecka själv men vill inte!!!!!!! söka hjälp på VC, skäms o rädd att få det inskrivet i mina journaler. Tack för era kommentarer! Behöver nog verkligen en spark därbak.......
Kram Lena