skrev Vilsen76 i Min sambo är på behandling

själv panda123.
Att din kille blir m taggarna utåt har sökert med att han vet att det blir fel då han dricker, något han själv får jobba på!
Du kommer nog känna dig lugnare vartefter tiden går kring det som upptagit mycket av din energi!

Håll inte saker inom dig utan bearbeta dem på rätt sätt precis som UB skrivit ang Al-anon, terapeut el vad nu än får dig att må bättre och vilket sätt som passar dig!
Det är du som är viktigast och det är vad du vill som ska räknas!

hoppas allt blir bra med tiden panda123 och tack sjlv för din peppning


skrev mimmi99 i Min sambo är alkoholist

Ja de är ju en bra anledning. Sen tror jag i för sig att de kanske är mest för sonens skull om vi skulle träffas. Och boendet ihop är nog mest tryggt för ekonomin. Plus att jag gillar vårt fina hus.
Relationen har gått dig en rejäl törn. Men positivt är att vi har verkligen pratat med varandra de sista dagarna, nåt vi verkligen inte gjort på länge.
Han verkar ha förstått hur jag upplevt det, de har man ju inte fått nån förståelse för tidigare.
De har verkligen varit nattsvart och hopplöst.


skrev devochka1 i 9 dagar!

Jag döljer också glad i toalettskåpet och vin i tvättmaskinen.. skamligt känns att erkänna det och lite löjligt.. du är inte ensam. Jag har ett barn att ta hand om och hon distraherar mig som bäst. Och ja..jag skäms till döds att ha beroende och ett litet barn. Men nu tar jag tag i mitt beroende (dricker med 2-3 dagars uppehåll). Har precis skrivit mig in på beroendemottagningen där jag bor samt vuxenenheten hos soc...jag ber till Gud också. Det känns skönt att vakna på morgnarna. Så skönt som aldrig förut. Kram till dig och alla deltagare här


skrev Arne i Min resa

...som slutade dricka för 5 år sedan. Riktigt intressant att lyssna till.

http://www.tv4.se/efter-tio/klipp/tommy-nilsson-l%C3%A4mnades-p%C3%A5-b…


skrev MarianneM i Alkoholromantik

Får inte tappa gnistan. Har liksom aldrig tid att gå in här, men jag behöver det, känner jag. För att med jämna mellanrum påminna mig om varför jag ens signade upp mig. Märker hur jag börjar förhandla med mig själv om när jag ska "börja dricka igen".
Drack faktiskt två glas lättvin (8%?) i påskas. Mest för att vara sällskaplig. Men det gav ingen mersmak. Som TUR var! Men senast för två timmar sen var det nära att jag skickade iväg ett sånt där "Vin på kvarterskrogen?"-mess till en kompis. Och det kanske funkar sen, någongång. Men anledningen nu var en helvetesdag på jobbat. Och det är ingen bra anledning!
Så jag kör vitt ett tag till. Är ju faktiskt inne på den tredje månaden!


skrev panda123 i Min sambo är på behandling

Det är så nog jag känner nu att tilliten mellan oss är väldigt låg. Vi har haft för många upp och ner, och jag känner mig mer och mer tom. Vi har haft ytlig kontakt genom sms, och på hans sms så låter det som om allt är jättebra och han frågar mig till och med varför är du så kort på dina sms.
Jag funderade ett bra tag och beslutade mig för att ringa upp han. Jag tog mod till mig och sa att just nu vet jag inte vad jag vill och jag tror någonstans att vi har sårat varandra så pass illa, så jag har svårt att se att allt är fantastiskt bra igen. Jag sa att tiden får utvisa hur det blir mellan oss, lovar inget. Men jag behöver få tänka.
Han svarar då med förvåning att ja så känner han med nu att han vill tänka och känna.
Jag sa att det är synd att alkoholen har förstört en del för oss, för jag tror vi skulle haft det bra om det inte var med i bilden.
Då blev hans reaktion ja typ samma som vanligt, och börja säga att jag inte stöttat han tillräckligt, att jag inte lyssnar, och att jag måste tydligen ta upp det gång på gång, och det är väl tur att jag är så perfekt. Öhhh vad svarar jag då?
Jo jag svarade med att säga att det är ingen idé längre att prata om det, för nu skall jag vara själv och orkar inte höra mer hur dålig jag är.
Vi sa till varandra ha det så bra så hörs vi när det passar.
Vet faktiskt inte längre om det "passar" mig mer detta förhållande?
Han blir med taggarna ut och vägrar lyssna? Kan han inte, eller vill han inte förstå?
Bra vilsen 76 att du börjar stå mer på dig, du hittar lite styrka varje dag här och där. Och var med de vänner som du får styrka och kärlek av. Det övervinner mycket.
Jag pratar med mina vänner som står mig nära, har försiktigt börjat prata med mina föräldrar som också står mig nära, men undvikit det för känns någon slags skam att göra det. Dom lyssnar och finns där, och det är jag glad över.
Dom säger till mig att du xxxxxxx alltid varit stark som människa, och kommer det eld mot dig så går du igenom den utan nästan några brännmärken, så det kommer du nu med göra.
Jag säger samma sak till dig vilsen 76 som jag fått höra av mina föräldrar, du kommer gå igenom DU med.
Du är stark!!
Tack för peppningen vilsen 76.


skrev mod60 i If you re waiting for a sign, this is it.

Ja måndagar är alltid jobbiga tycker jag. Man somnar sent söndag kväll och vaknar dödstrött måndagmorgon och ska upp och jobba. Men en sak kan man väl säga och det är att man är mindre trött sedan man slutade dricka och måndagen är mer hanterbart. En vardag som vilken som. Håller med dig LenaNyman om det.
Vilken lättnad att vakna och kunna gå iväg till jobb utan ångesten för hur man luktar, ser ut, uppför sig o.s.v. Vardagen är så mycket bättre UTAN alkohol. Vardagen den är ju tuff som den är, även utan alkohol!!!!
kram mod60


skrev Ullabulla i Min sambo är alkoholist

Ni kan träffas hur mycket som helst ändå.Men du har en plats att fara till om och när du känner att du vill.Du spelar mycket mer efter dina egna regler då och är inte beroende av hans nykterhet för att kunna få frid runt dig.
Sen är det ju då upp till honom.Ska ni träffas på helgen så får han ju lov att vara nykter.*Är han inte det så har du ju din lägenhet att åka till,med sonen så han slipper vara i detta.
Om allt blir frid och fröjd så kan du ju när du känner att hasn nykterhet är att lita på säga upp lägenheten.Ingen mening med att dra ut på det.Er relation finns ju kvar och ni ger varann stor frihet att tänka efter hur ni vill kan leva tillsammans eller var för sig.


skrev mimmi99 i Min sambo är alkoholist

Jag vet att vår son inte mår så bra av detta heller. Han vet om att jag har tänkt att flytta och har sett på lägenheten med.
Det känns bra på ett sätt att äntligen ta mod till att göra något som jag verkligen tänkt på länge men inte kommit mig för att göra. Vet att anledningen till det är att vi kommer verkligen bli ovänner då. Han har pratat tidigare om att ansöka om egen vårdnad om de skulle bli aktuellt.
Min önskan och förhoppning är att vi kan vara vänner ändå för han är verkligen inte den trevliga personen om han sätter den sidan till..
Han blev jätte förvånad över att jag har tittat på annat boende och t.o.m skrivit kontrakt.
Tyckte att jag kunde sagt till innan. Men han vet ju att jag inte trivs med situationen som den är nu. Kännde mig då stark innan men nu när han fått veta att jag tänker flytta är det nästan dom jag börjar tveka. Han vill verkligen försöka ett halvår till. Jag känner mig villrådig?..
Måste ju bestämma mig i dagarna. Får försöka hyra ut lägenheten själv om jag inte ska ha den.
och tänk om jag ångrar mig sedan om nån månad. De är ju inte så lätt att hitta boende i närheten av sonens skola. Med ev skolskjutsar.
Vad hade ni gjort?


skrev Ullabulla i Jaha och nu då?

kort samtal med nykter ex.Men han var så härligt distanstagande så jag kände så tydligt för första gången sen vi bröt att detta är över.
Så jag är ju fortfarande spelbar,om han bjöd till och friade ordentligt så kanske jag skulle falla.Men just distansen gjorde det så lätt att lägga på luren och tänka att Jipii,äntligen över.
Han svarade dessutom att det går bra,men inte riktigt bra med alkoholen.Så förmodligen så håller han ett hyfsat intag just nu med hans mått mätt.

Usch att jag är så ärlig,jag har väninnor som pratar om sina ex som de fortfarande håller av,men de är liksom mer att nå,passar inte galoscherna så får det vara.Sen kanske det inte är så innerst inne.Men jag har så dålig kontroll över mitt känsloliv att jag oftast inte ens lyckas putsa fasaden.

Tack Lena Nyman och kul att se dig härinne igen :)


skrev mimmi99 i Min sambo är alkoholist

Har med tårar läst några av dina inlägg då jag känner igen mig så mycket.


skrev mimmi99 i Min sambo är alkoholist

Ny här!
Sambo sedan 20 år. En son på 12. Mannen är alkoholist. Värst de senaste 5 åren.
Har skrivit kontrakt på egen lägenhet nu.
Men nu vill han ändra på sig. Säger att han ska dricka mindre. Han har en arbetsskada i rygg och armar efter olycka.Och dricker för att bedöva smärtan. Han har heltidsjobb. Dricker fredag och lördag. Ca en eller två flaskor Renat.
För övrigt så är han skötsam, ordningsam, bra koll på ekonomin, snäll, bryr dig om sonen.
När han dricker går han aldrig och lägger sig, sitter och pratar för sig själv. Vilket jag avskyr.
Känns som jag är på gång med att flytta. Vågar man ge det en chans till. Han säger att vi kan ge det ett halvår och att han ska minska på det och funkar det inte då får vi dela på oss.


skrev Li-Lo i Ett rent helvete!

När det gäller dödslängtan i kombination med alkohol så vill jag skriva några ord. Både till dig och till andra som läser det här och upplever liknande. Alkohol påverkar känslor på alla möjliga, ibland oberäkneliga sätt. Om man har självmordstankar så kan de förstärkas av alkoholen.Spärrar släpper och mer rationella argument förlorar sin kraft och känslor får större spelutrymme. Tyvärr är det många som skadar sig själva då de är berusade och som inte skulle gjort det om de varit nyktra, även om tankarna kan finnas där. Därför kan det vara extra viktigt att prata med någon om sina mörka tanka. Det kan faktiskt vara just livshotande att inte söka hjälp och behandling. Det finns ett flertal olika behandlingar som har goda effekter, både psykologisk behandling och läkemedelsbehandling. För en del kan det kan ta ett par försök innan det blir rätt, men det finns hjälp att få!

Läs mer om depression på 1177.se Vill du prata med någon direkt kan du ringa 112 och be att få prata med jourhavande präst alla dagar mellan kl. 21.00-06.00. Du kan också ringa nationella hjälplinjen på tfnnr 020-22 00 60, de har öppet alla dagar kl. 13.00-22.00.

Vi har valt att ta bort de inlägg du skrev inatt under alkoholpåverkan. Detta av respekt för såväl dig som för andra användare. Du är naturligtvis välkommen att skriva om hur du mår och hur det går för dig. Allas berättelser har ett värde. Även din och du.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen


skrev LenaNyman i Jaha och nu då?

Stort grattis till 17 dagar! Jag kan inte formulera det på annat sätt än att jag är stolt över din bedrift; jag har ju följt din kamp "på håll".


skrev LenaNyman i If you re waiting for a sign, this is it.

Jag märker att när jag inte dricker så får måndagen mer karaktär av en helt vanlig dag. En av sju. Men en måndag kan ju också vara den första tröstlöst jobbiga anhalten på transportsträckan till fredag där ölen och vinet vinkar välkomnande mot en.

Just nu känns det inte som att det finns nåt välkommet i alkoholen, dock. Den känns snarare olustig eftersom jag vet att jag inte kan lita på mitt förhållande till den. Och det är inte vin- eller ölglaset som är otroget, nej, det är jag själv som tar snedstegen.


skrev Vilsen76 i Min sambo är på behandling

Blev fel förut ang att hon tänker komma hem!
Eeeeh....nej hon kommer inte hem utan flyttar!

Jag känner mig rädd men ska bli så kul att få umgås m kompisar/vänner igen och att slippa oroa sig för att det blir en massa tjafs och bråk med X:et!


skrev Vilsen76 i Min sambo är på behandling

Du skrev ang vad din terapeut sa ang:

Tanke - Känsla - Handling

Är så bra och är något jag blrjat tänka på!
X:et börjar väl få panik för att jag börjar sätta gränser!

Till råga på allt så vill hon att jag hämtar henne när hon är klar!
Kommer nog inte göra det, har fullt upp m att packa hennes saker!
Min kärlek o vilja att lösa saker är större än hennes men JAG ska jobba m mig själv och inte hjälpa henne!


skrev Vilsen76 i Min sambo är på behandling

UB för orden, jag försöker i min lilla nyfunna styrka att stå på mig!
Fan inte lätt men tänker som så att om hennes kärlek är så stark som hon säger trots valen hon gör nu, då är det hon som ska visa det och vara den som hjälper mig för en gångskull i ett tillfrisknande!

Om kärleken är äkta och om den inte används för att utnyttja någon så kan den vara underbar....har jag hört iaf!

Min dröm kring livet just nu är att bli stark i mig själv, tänka kritiskt, jobba aktivt med stegen kring medberoendet jag har och kanske kanske hitta någon dör man möts på halva vägen för att man är mer lika än olika :)


skrev Ullabulla i Min sambo är på behandling

att det finns lite styrka i dig nu vilsen.Även om det än så länge är ord så kanske de sätter sig i bröstet på dig.
Min terapeut som är specialist på medberoende sa.
Tanke känsla handling.
Dvs först har man tankar på vad det nu månde vara, tex oj jag mår inte bra.
Sen känner man fullt ut att man inte mår bra och varför.
Sen agerar man,dvs gör något åt situationen.Det är ju just denna sista akt i detta som är det svåra.
Att agera och hålla fast vid det.
Älskar man så gör man och just när det finns så tunga ta hänsynbitar i detta med alkoholism så tappar man alldeles bort det sunda förnuftet
.Ibland är det alkisen som måste stå för det trots att de inte har något när det gäller drickandet.

Strategier,tankeplaner om hur du ska agera och sätt silvertejp på truten och lås in telefon och dator om du måste :)


skrev Vilsen76 i Min sambo är på behandling

Jag tror säkert att ngn kärlek finns kvar men tillitet hos er båda är ordentligt skadad, tyvärr!
Jag kan bara se hur mitt X reagerar när JAG vill ha regler, hon har valt att flytta men vill ha kontakt, jag får inte fråga något men hon får!
Hon lägger all skuld på mig och där jag nu känner att om jag ska arbeta med mig själv så måste jag vara själv!

Tror säkert hon kommer höra av sig när pengarna tryter el känner sig ensam men hon vill inte låta mig ha ngn insyn så då tänker inte jag låta henne ha ngn i mitt liv!

Jag förstår att det är jobbigt för dig nu panda123 men fortsätt vara stark, fråga mycket och var kritisk mot ditt X, blir han arg så kanske han döljer något!
Tiden får utvisa var Ni står och hur känslorna är för varandra.

Ta hand om dig och tänk på dig själv!
Du är stark


skrev Sankar01 i Ett rent helvete!

Förstår att allt känns tungt nu. Jag kunde inte heller stå emot idag utan hällde i mig en flaska vin. Nu ligger jag i sängen med bultande hjärta och ångest.

Men vet du, vi är inte mer än människor. Vi får stå vårt kasst vi tog idag och genomlida plågorna. Men sen när vi kommer ut på andra sidan är de bara ta nya tag och försöka igen.
Förespråkar inte återfall men händer de så måste vi försöka leva med de och börja om dagen där på. Att ta livet av sig löser inte något. Ända som händer är att du bara inte finns mer. Och de hade ju varit väldigt onödigt!
Hoppas du mår bättre snart
Kram