skrev konstnären i Periodaren

Vad skönt att må bra och dricks kaffe och läsa tidningen. När jag var riktigt dålig kunde jag inte koncentrera mig på någonting.
Glad för din skull.
Konstnären


skrev Tobey i Trillat dit igen.............

Hej Tjalle! Måste säga att jag verkligen är glad att du är tillbaka. När jag i början av året beslutade mig för att sluta dricka och upptäckte det här forumet så var din tråd en av de som berörde mig mest. Har varit lite orolig för dig och jag är väldigt glad att du börjat skriva igen och att du tar tag i ditt liv. Njut av båtturen i dag!


skrev Ebba i Periodaren

Ni är några här som har fastnat i mig och som jag tänker på.

Hur går det för dig?


skrev Ebba i Vägs ände.

Tack så mycket för du ska veta att jag tänkte efter både en och tre gånger innan jag postade det.

Ärligt talat fick jag för mig att jag skulle mötas av "vad bitter Du är, bara för att du har problem med alkohol kan väl andra få dricka".

Men som tur var lät jag inte alkoholdjävulen vinna och postade det.

Alkoholdjävulen gillar inte att man talar illa (sanning) om alkohol.

Och så tänkte jag att det är bra att vara hård och i mina ögon sann.

Det är de som har varit hårda och sanna i sina uttalanden och inte strukit mig medhårs som med facit i hand hjälpt mig.

Och så är det ju.
Kommentaren jag skrev hjälpte mig och jag hoppades att någon annan skulle känna detsamma.


skrev mulletant i Mitt nya år

- ja, nu är det sensommar. Den tryckande värmen har ersatts av svalka och vindar med doft av regn. Skönt och samtidigt vemodigt. Min sommar har varit intensiv med olika slag av evenemang och möten med människor som betyder mycket för mig och varit omtumlande på olika sätt. Det kommer att ta lång tid innan allt faller på plats, om nånsin.... tid för alla delar att hitta sin plats i sammanhanget. Att infoga sig... så att bilden blir tydligare... så att nyanserna framträder i det som är min värld och i mitt liv.

Jag känner en stark närhet till livet och livets sårbarhet... skör, sårbar och stark, allt sammanflätat. Oupplösligt.

Alkoholen känns långt borta fast den är ständigt närvarande omkring i immiga glas. På uteserveringar och på facebook. Det berör mig väldigt lite idag, just nu, den som uppfyllt mina tankar och mitt liv. Märkligt är det. Livet och allt som berörts och berörs är så mycket större idag, så som jag tror och vill att det ska vara. Jag tror verkligen att victoria har en poäng i att man kan göra mycket i stegen här, eller i andra sammanhang utan att man tänker på eller är medveten om att det är stegarbete. Jag tror så för egen del eftersom jag märker på de Alanonmöten jag deltar i att jag kan se medberoendebeteendena i mitt vuxna jag ganska klart och förhålla mig till dem. Däremot är barnet i mig nära, nära. Ledsen, längtande och lite hjälplös. På landsmötet fick jag möta flera män som kunde vara min far då för länge sen och det berörde... så djupt och så smärtsamt. Ändå gott. Jag fick även i år möta unga kvinnor som är där jag varit men med helt andra förutsättningar att växa sig fria och starka. Härlig känsla! Och jag fick möta vännen V - det hade jag väl aldrig kunnat tro då när vi möttes här. Livet ger mig mycket gott och jag känner tacksamhet. Dagligen och på djupet.

Idag har jag inte fler ord. Efter landsdagarna har vi haft besök av de yngsta barnbarnen - intensivt och underbart. Nu ska jag ägna dagen åt att inordna mig i hemmet. Återerövra nån slags ordning inför vardag och arbetsliv. Tvätta, hänga ut, hämta in och vika ihop. Dammsuga och torka golv. Vardagliga sysslor i händerna medan tankarna får vandra osorterat, känslorna får söka sig till ro i hjärtat och själen får sväva fritt.

Allt det bästa till er alla / mt


skrev Ebba i Det där beslutet

Det gick bra att möta min publik.
Hehe...
Du förstår vad jag menar.

Det gick bra tack vare att jag har bearbetat, tänkt och läst här.

Jag känner att jag har styrka tack vare allt jag läser här.
Meningar ni som skriver här, skrivit ,finns med mig.
Att läsa om era liv och beteenden nyktra som onyktra hjälper mig på ett otroligt sätt att istället för att avsky mig själv - lägga en hand på min egen axel och stryka bort mina egna tårar.

Med hjälp av er kan jag se mig själv utifrån och jag ser inte en idiot som jag sett så länge.
Jag ser en lika delar skör som stark människa som råkat illa ut av alkohol och misshandlat sig själv.

Jag skäms inte längre även om jag tack och lov fortfarande skäms över allt idiotiskt jag gjort och sagt när jag varit full,haft abstinens eller varit bakis med ångest...

Det är läskigt vad alkohol gör med mig och med andra.
Det är otäckt.

ALKOHOL ÄR LIVSFARLIGT.
Och om Jesus nu var så god varför förvandlade han vatten till vin?

Hmmm.
Nu blir det långt och jag skriver på telefon så ursäkta om det ser rörigt ut eller konstiga stavfel.
Jag skrattar lite för det är lite känsligt med stavfel för när jag var onykter var jag så mån om att stava sms rätt så att det inte skulle se ut som att jag var full...

Inatt kunde jag inte sova, låg vaken 2,5 timme och oj vilken fullmåne det var.
Kakorna var slut tyvärr annars hade jag ätit kakor och tittat på månen :)

Kakor i sängen, syndigt och ofarligt.
Gör inget om man blir påkommen.

Tänkte mycket inatt.
Bland annat på alla ställen jag ställt mina glas med öl/vin/cider.

Kylskåpet, badrumsskåpet, bokhyllan, bakom soffan.
Druckit öl ur te-mugg i trädgården så att folk som ev ser ska tro att jag inte dricker öl.

Fy fan (ursäkta) men jag är så jävla glad att ha kommit ur det hela.

Jobbet fortsätter.
kram!


skrev Incognito_66 i Nu går det faktiskt inte längre

Välkommen hit och gratulerar till din insikt!
Ja vad man skall göra när suget sätter in är något vi alla kämpar med här.
Det är inte lätt om man gått lite för långt på fel väg eftersom vi lärt oss att använda alkohol när vi är glada, ledsna, arga, har ångest, skall fira, skall festa, skall slappna av etc...
Igår kväll när jag var sur och sugen gav jag mig ut och tränade - hårt! Och, det hjälpte mig. Ibland äter jag något gott eller bara väntar lite så går det över.
Men, det är inte lätt när man börjar förhandla med sig själv.
Läs mycket på forumet och skriv av dig så kämpar vi tillsammans !

/Incognito


skrev aeromagnus i Inte bara alkohol, utan allt.

Du måste nog fundera på att ta hjälp utifrån. Prata med någon som är kunnig på alkohol. Kanske gåt till AA där kan du få råd och stöd. Ångesr får du av alkoholen och sedan skuld. Slutar man dricka helt behöver du bara genomloda processen en gång, annars varje gång fu dricker.


skrev Tjalle i Trillat dit igen.............

Ett stort grattis till dig konstnären. Jag är djupt, djupt imponerad och hoppas bara att jag själv står där om 11 månader. Smaklig tårta.
Tjalle


skrev Adde i Div åsikter eller...?

tar tacksamt emot alla kramar :-))

Både du, Flygcert, och jag har lyckligtvis vänt på våra liv de senaste åren, var och en på sitt sätt men ändå så lika.

Du från ditt medberoende i en destruktiv relation och jag bortkastad efter många års äktenskap. Till all lycka hade jag en bra grund från mitt missbruk och den resa jag gjort där och klarade först och främst av att be om hjälp av egen maskin. Det kan synas konstigt att missbruket kan leda till något bra men med det jag lärt mig i AA's 12 steg med dess levnadsregler hade jag inte fått till mig om jag inte varit alkis. Hade jag inte fått lära mig om hur jag fungerar och att jag ensam har ansvar för mitt egna liv så hade jag inte skrivit detta idag.

Och trots den avgrundsdjupa livskrisen så funkade programmet såtillvida att jag inte hade några som helst tankar på att dricka. I veckan som gick träffade jag en vän som tog ett återfall för 8 år sen efter lika lång nykterhet, dvs 8 år. Han drog i sig sprit i en rasande takt och på slutet innan han blev tvångsvårdad hällde han i sig 3 helrör vodka om dagen plus lite annat typ öl mm. Hans resa ner i skiten skrämde mig något oerhört och jag har det fortfarande i färskt minne. Med all säkerhet skulle jag göra likadant om jag tog ett återfall idag.

Nu är min vän en kolugn, mycket belevad, trevlig ung man (JAAA.... vi är lika gamla och ser nästa likadan ut :-))) ) Han har ett yrke som han stortrivs med, en dotter han älskar, gör (ja, nästan iaf !!) vad han vill trots knapert med pengar. Idag lever han livet var dag !

När livet är tungt gör jag det som jag blev lärd när jag var nynykter : Varje morgon tar jag ett beslut om att just idag ska jag inte dricka oavsett vad som än händer. Det hjälpte mig så mycket då och idag påminns jag om hur det en gång var och att jag inte vill tillbaka dit.

Och jag passar mig noga för att dricka något som påminner om alkoholhaltiga drycker. Det finns ingen som helst anledning för mig att hålla på med substitut utan alkohol utan jag har förändrat hela mitt sätt att leva och jag kommer aldrig att vilja försöka mig på att dricka "socialt".

Därtill är mitt liv alltför kärt idag.


skrev Calleqwerty i Jag vill, jag kan, jag måste

Grattis till 11 månader! 1 liiiten månad kvar sen 1 år! Fantastiskt bra av starka dig!
Du är en otrolig stöttare här inne dessutom.
Köp nu din favvotårta och njut!
Kraum/Calle


skrev konstnären i Hejdå din lömska djävul.

19 dagar idag alltså, det är kanonbra. 11 månader här och det känns helt o.k. Bra är det. Som bekant är sysslolöshet djävulens redskap, men du verkar
inte ha problem med det, verkar vara full rulle, och det är kanske bra nu. Du verkar vara en riktig gourmet, älgfärs, kantareller, så ljuvligt gott.
Seratoninnivån i hjärnan kommer att rätta till sig. Man får lov att vara lite håglös, dåligt humör ibland. Du verkar ju ha en förstående kvinna.
Idag blir det en stor tårta för mig och det ska bli gott, måste fira lite även utan alkohol. Förut frossade jag i alkohol, nu har jag flyttat över frosseriet till
bakverk ändå går jag inte upp i vikt. Märkligt.
Ha en fin söndag
Konstnären


skrev konstnären i Jag vill, jag kan, jag måste

Tack snälla du. Ja, idag är det 11 månader sedan det rullade omkring vin i gommen på mig. Det trodde jag aldrig. Börjar verkligen bli stabil med nykterheten nu.
I går var vi på kräftskiva och jag får nog säga att det var kul, det var en kvinna, jag och mannen som inte drack öl,snaps,vin. Jag försökte verkligen smälta in
i sällskapet och det gick hyfsat bra. Men jag var glad när jag fick stänga min egen ytterdörr om mig. Andas ut. Ikväll inga kommentarer om min nykterhet och
det var skönt. Gud vad ser nu vilka som är riktigt törstiga, och bara sitter och väntar på nästa nubbe, sådan var jag själv oxså.
Muränan det är så skönt att vara nykter att jag fick en chans till, jag kan gråta av tacksamhet. Om jag skulle ta sista sirapen idag och baka sirapskakor så
blir vi av med den.
Varma kramar till dig som är så stark
Konstnären


skrev konstnären i Trillat dit igen.............

God morgon, jag är oxså morgonpigg, och på kvällen framåt niotiden är jag halvdöd. Ditt inlägg andas lite ro och tillförsikt, och jag blir glad för din skull.
Minns att jag hade värk i varenda del av kroppen första månaderna. Nu äter jag nyponkapslar 3 om dagen och värken är helt borta. Mirakel måste jag säga.
Jag är annars ganska skeptisk till naturmedeciner. Även jag käkar B12 som jag fick på recept av läkaren när jag låg inlagd, har svårt att sluta med dom även
nu då jag inte dricker.
Löpband, hm, har aldrig provat. men det är nog bra. Vad härligt det låter med båtturen. Önskar dig en skön dag Tjalle
Idag inget första glas för Konstnären, förresten 11 månader idag, kanske köper en tårta och sätter elva ljus i. Jag har blivit tårtoman.
Konstnären


skrev Tjalle i Trillat dit igen.............

God Morgon alla morgonpigga forumvänner,
Vaknade tidigt efter en relativt god natts sömn. Klarar mig nu åter med en halv isomningstablett men den blir nog svår att "ta bort". Det är liksom min lilla "säkerhetsventil" för att få sova. Igår chockade jag mig själv genom att lufsa upp på mitt motionsband 50 minuter. Det gick inte fort, det var inte "vackert" men jag tog mig i kragen och genomförde detta (länge sedan) och det kändes mycket bra efteråt. Hade säkert lika gärna kunna tagit en lång, snabb promenad men just nu är flugorna så plågsamma här på landet så det blir liksom ingen ro.

Vid tiotiden idag blir det båttur hela dagen. Vi åker ut till en stor ö ett par timmars båtfärd från oss och har med oss matsäck och kaffe. Lite motstånd finns allt men jag vet hur skönt det är när allt är på plats och man tuffar ut.

I övrigt är jag fruktansvärt stel i min kropp med värk här och var. Längtar riktigt efter någon typ av massage, något som kan lösa upp alla stenhårda muskelknutor. Det är mycket givande att läsa alla era inlägg i både egen och andras trådar. Man "lär sig" alltid något nytt och igenkänningsfaktorn är stor. Nu är det snart dags för frukost. Det blir havregrynsgröt med frukt och kaffe i mängder. Sedan får jag inte glömma dagens medicin. Förutom min kolestoroltablett som jag måste ta sedan 15 år pga genetiskt högt kolestorol så fortsätter jag med B12-vitaminer och folacin som jag fick utskrivet av vårdcentralen redan i våras. Ni vet väl att det är många, många alkoholister som har brist på B12 utan att veta om det. Det är ju inte så vanligt att detta värde checkas upp med automatik vid hälsokontroller. Brist på B12 kan ge frånvarokänsla, apati, problem med nerver etc så kanske ska några av er kolla upp detta.

Ha nu en riktigt skön söndag önskar en någorlunda hoppfull Tjalle


skrev anonyMu i Nu jävlar tar vi upp den tappade sugen

Så oerhört insiktsfullt och klarsynt formulerat. Det är som du säger. Allt detta är självklart. Men det har det inte varit för oss.

Du är stark och kommer att klara detta den här gången. Om du någonsin vacklar - läs ditt senaste inlägg! Det ska jag göra.

Inget första glas för oss idag! Kram


skrev Akvariet i Nu jävlar tar vi upp den tappade sugen

Söndag morgon och klar i huvudet, har dessutom sovit bra i natt.

Det har varit många tankar och iakttagelser som snurrat under fredag och lördag. Fredag kväll kommer en trött och förfriskad hustru hem som verkligen stinker öl, Det beror säkert på att jag tidigare sällan eller aldrig varit i sådant skick att jag har känt det. I mitt nya nykterhet ser jag allt i detalj, hur girigt hon vill ha mer, hur trött och sliten hon ser ut, hur surriga resonemangen och berättelserna är, hur mycket hon är älskad och saknad av sitt barn. Barnet som varit utan sin mamma ett par dagar. Det senare slår mig som en spark i magen. Det är alltså så här det är att växa upp i spåren av A. Barnet vill vara med sin mamma, hon vill kramas, att mamma läser saga, berätta allt som hänt under en händelserik vecka som för barnet varit lång. Detta möts i ett alkorus. Det möts verkligen: mamman lyssnar, läser saga, kramas. Men tänk så mycket bättre det hade mötts om inte A varit med. Tänk hur mycket sämre det kan bli om A får vara med några år till. Tänk hur usel jag varit som pappa. Tänk hur vidrigt det är att barn ska växa upp och tro att det är så alla mammor/pappor gör (för så tror barn) att det är normalt, att det ska vara så att när mamma/pappa kommer hem från jobbet dricker de A. När det är läggdags då sluddrar mamma/pappa. När barnet vaknar mitt i natten då vaknar mamma/pappa (kanske om man ruskar dem ordentligt). Hittar inte ord för vad jag tycker om detta och hur illa jag tycker om mig själv för att ha gjort det mot mina barn.

Att dricka, vara bakis och planera för att dricka är förknippad med tunnelseende och påtagliga begränsningar i olika sammanhang. Jag har tänkt på hur man möter och behandlar människor i olika situationer, t. ex. i arbetet. En del av mitt arbete handlar om att leda andra. Hur ska jag kunna leda andra på ett bra sätt när jag själv är helt upptagen av mitt eget behov och begär t? För att göra ett bra arbete behöver jag förstå hur folk tänker, ta in deras perspektiv och kunna möta detta på ett bra sätt och sedan resonera fram till bra lösningar, både för mig och den andre. Hur kan göra det på ett bra sätt när jag är upptagen av A? Missförstå mig rätt, jag har aldrig druckit på jobbet (annat än när saker och ting ska firas eller på konferens - och då har det förstås blivit tydligt, för de kollegor som vill se, att jag har problem) men jag har förstås varit bakis och/eller på annat sätt upptagen med A. Jag har tidigare bara sett det som att jag för tillfället är lite ur slag, nu tror jag det är ett systemfel hos den som har mitt beteende. Man förstärker sina egoistiska drag, blir mer socialt klumpig, slarvar i iakttagelser och analyser om medmänniskor, relationer och situationer. Kort sagt mer av skitstövel än man behöver vara. Och det oavsett om man för tillfället är påverkad av A eller inte. Och detta gäller förstås i relation till familj, grannar, släkt och vänner också. Nu tänker jag det är ju förskräckligt, att jag, precis om i min föräldraroll, behandlat människor illa eller i alla fall sämre jag kunnat, men samtidigt hoppfullt. Det är inspirerande att upptäcka nya, för mig oväntade, möjligheter med att sluta med A.

När jag läser vad jag just skrivit så slår det mig att det som står där är självklart. Men det har det inte varit för mig, eller i alla fall inte i mitt liv. Allt blir så starkt när det träffar en själv, mitt i magen, i mitt lilla liv.

Ska inte dricka idag, inte nu och inte om en stund.

Ha en bra söndag allihop. Det finns inte ord för hur viktigt detta forum är för mig


skrev Akvariet i Nu jävlar tar vi upp den tappade sugen

Tack för ert stöd. Det betyder mycket.
Kram
Akvariet


skrev Ebba i Vägs ände.

Om man inte har problem med alkohol kan man lika gärna njuta utan på en balkong på Rhodos.

Jag tycker att det är onödigt att berätta här att det går bra att dricka 1-4 glas.

Men det är så det ser ut, Alla vi som kämpar med alkoholmissbruk måste bli så starka i oss själva att vi aldrig chansar.

Och alla vi som varit nyktra några år och sedan fallit tillbaka hör nog varningsklockorna ringa för det var ju så det var! Det gick ju SÅ bra ett tag att dricka.
Ända tills det inte gjorde det.


skrev Mic99 i Vägs ände.

Var ett tag sen jag tittade in här nu...och blev så glad när jag läst hur bra du kämpat på sen sist! Verkar ju som att det kan ordna sig för dig till sist! Blir jätteglad för din skull!

Jag har också klarat sommaren bra. Med undantag av några smärre missöden i börja då..men sen har det gått bra. Har druckit vid ett par tillfällen och tror det eller ej...jag har fixat att dricka måttligt!? Är fortfarande livrädd för jag vet ju hur det brukar sluta..men kanske har jag äntligen insett att smygsupande och att dricka tills allt är slut leder rakt ner i helvetet...

Så min grej är numera att ett kanske 2 och tom 3-4 glas är ok. Absolut inte mer. Och bara i sällskap. På middagar o dyl...inte som förr...

Men om jag klarar det...och bli måttlighetsdrickare? Ja du...jag vågar inte säga ja på den frågan än..men på något sätt så känns det som att jag har något på gång.. Och eftersom jag klarat sommarn..så ja. Kanske det går.

En sak är säker. Fixar jag det inte denna gången så är det bara att välja. Sluta helt eller highway to hell.. Lätt val va ;)

En sak till. Varje gång jag känt minsta tendens till att falla tillbaka i gamla mönster, så har skorna åkt på och jag bar sprungit, sprungit och sprungit...tills endorfinerna har tagit över och lugnet lagt sig igen..

Så löpningen är min största drog numera. Helt underbart skönt!

För jag är ju lite som du..måste ha en liten kick då och då...så att livet får färg och inte bara känns grått och trist..

Åker till Rhodos nästa vecka...kanske blir ett glas vin när jag sitter på balkongen och tittar ut över havet..men bara ett. Högst två... :)

Men jag ska njuta av det...och om det inte räcker så..kan jag ju alltid springa en runda!

Ha det bra och njut av livet ;)


skrev LillPer i Vägs ände.

Kära vänner, sirapen har runnit undan och jag har haft en kanondag. Känner mig mycket mer motiverad att köra på med jobb och projekt på måndag. Hade en stark längtan i em att få dricka öl och tjöta med min fru i solskenet. Men tack o lov tänkte jag på mängderna som skulle behövas och hur löjligt dåligt allt skulle bli om jag förstörde allt jag kämpat ihop.
Det räcker att tänka på konsekvenserna och hur jävla kort rusets sköna effekt är. Jag blir stressad bara att tänka på det. Jag ska aldrig glömma känslan, jakten, stressen runt hur jag ska få i mig största möjliga mängd utan att någon ser.
Alla gömda öl i garaget och den kreativa, eller rättare sagt okreativa förmåga som smyger sig på i takt med att ölen rinner ner.
Vilken lögn och fullständigt meningslös bubbla man lever i om man inte kan möta dagen utan gömd sprit.
Livet är så makalöst bra och vackert utan fyllan.
Jag är så glad.
Sov gott alla vänner!
LillPer


skrev Promille i Det där beslutet

Eller hur Ebba! Nu ska vi ta hand om oss! Och käka bara på mint och chokladkakorna. De är miljarders gånger bättre än det där "andra". För mig blir det en hel del kaffe just nu. Men jag har hyfsad ro i själen och förvissad över att om jag bara fortsätter på den här vägen kommer jag att orka ta itu med, och möta de människor jag gruvar mig för att möta.

Hur gick det för dig idag?


skrev Ebba i Det där beslutet

Jag är också trött, supertrött.
Stackars våra arma kroppar, nu ska vi ta hand om oss.


skrev Ebba i Det där beslutet

Här ligger jag nu i en säng och äter kakor som smakar mint och choklad.
Jag känner mig så glad över att vara nykter.
Det är en sådan befrielse!