Senaste kommentarerna i forumet

Börjar hämta mig efter den allt för blöta midsommarhelgen. Fyra kvällar i rad, fy f-n, jag vill inte må så igen. Varför??? Det är så konstigt, när grabben väl for iväg utomlands då för så länge sedan, då fick jag ett slags inre lugn. Han ringde ofta och allt verkade okej. Nu när han kommit hem för ett par veckors permision, då blir jag nervig, stingslig och konstig. Men det kanske inte alls har något med honom att göra? Jag vet inte varför jag far upp och ner så i mitt mående, som en jo-jo upp och ner.

Syrran har jag pratat med men inte om våra problem. Det är som om vi inte kan ta upp ämnet när vi är nyktra. Hoppas så att hon börjar läsa här.

Nu ska jag ta mig tid att läsa alla trådar jag missat när jag fegt höll mig undan. Så ledsen att se hur många som tillkommit, att det är så många som mår dåligt. Men positivt att de försöker göra något åt det.

Tack för att ni finns och försöker stötta trots att jag ibland känner att jag inte är värd det.

Kram!

- vara jättestolta!!! Kram på er / mt (- en klippa och ibland oerhört irriterande:)

gick vi grund - krasch-kabong-bonk-bonk. Bråkade och grälane hela eftermiddagen men sen ordnade det upp sig. Var på en konsert på kvällen och hade goda, nära möten med många kramar. Ännu ikväll har vi talat om "hur kan jag säga när..." - "kanske så här ... ... " och nu är det svåra föri - för den här gången. Nu ska jag lägga mig och läsa och planera lite torsdagsshopping. Nice:) / mt

Ja, du har rätt i att maken min är en klippa för mig i detta, har hjälpt mkt men är även ibland oerhört irriterande.
Jag är så glad att det går så bra för dig, till helgen blir det ett halvår!! Du är helt fantastisk!! Vilken resa du har gjort, visst är det värt det?
Jag tycker att livet blivit så mkt bättre, jag är så mkt gladare och har lust till livet igen, jag tycker vi ska vara jättestolta över oss själva!
Stor kram!!

Hallå där alla..
Jag är i en sån där låg avstängd period när orden inte riktigt vill ut. Därav tysnaden. Är trött helt enkelt :) Men helt ok.

Småland? Det kännns "inte helt bra" just nu ;)
Röstar på långt sydligare breddgrader..

Hej Persson!

Var det kanske så att det inte hade gått att göra på något annat sätt än detta? Inget hade kunnat stoppa dig, inte ens beskäftiga tanter som undertecknad, inget argument hade hållit emot det du ville, vilket var att prova att dricka igen.

Jag blir skitglad att du gjorde det och att det gick som det gick, meeeeeeed åååååååångeeeeeeeest :).

För nu har du argument som tystar alkospöket i många nyktra månader till

Kram VD

Vill dock poängtera att jag inte känner mig som en misfit i andra sammanhang än just denna midsommar, generellt är det således inget problem.

Märkligt var det emellertid på midsommar, inte alls så att jag kände någon impuls att förse mig av all dryck där fanns, en fullständigt obegränsad mängd. Tvärtom kändes det som flaskorna blängde på mig och jag på dom, som att dom påminde om något negativt, vilket ju förstås är sant. Och nej, jag var inte påverkad av annat eller psykotisk, trots att texten eventuellt vittnar om att så var fallet :-0

"Håll ut, snart är semestern slut". Nej, allvar; Denna semester ägnar du dig helt enkelt åt att bygga upp kroppen och psyket. Vad vore poängen med att sitta där med en grogg i sommarnatten och lyssna på "Allsång på skansen", gräla lite med frun, vakna med ångest och bara se hur kaggen växer?

I år gör vi de "barnsliga" saker som vi gillade att göra innan drycken tog över. Kommer du ihåg hur låånga barndomssomrarna kändes? Tror det beror på att vi lyckades pressa in så mkt välmående i dem. Så många minnen...som ej innefattade en grogg i handen.

En tanke bara. /R

Hej kära syster!
Jag funderar på det du skriver om att ju längre tid som går, desto svårare kommer det vara att hålla fast vid beslutet att inte dricka... Hänger inte riktigt med där. Borde det inte bli lättare? Jag menar, omgivninhgen lär sig, du övar dig. Kanske till och med grannarna klarar av att köpa alkoholfritt utan att skriva ängsliga SMS :-) ? (Visar bara hur stor plats alkoholen har. Det var säkert i all välmening, men inte f-n sms:ar man om det andra man ska bjuda på? "Vi hade tänkt ha isbergssallad men om du har mer speciella önskemål får du ta med egen sallad.." )
Eller är du rädd för att känna dig FÖR säker?
Jag säger tyst för mig själv många gånger att jag är en person som inte dricker alkohol. Det är en ny identitet, ett nytt liv, och därför tål det att upprepas.
Kram från Nynykter

Hej Anneli!
Vad roligt att du tittade in igen! Stanna kvar här nu och öva på att vara en i gänget, för det är du ju! Här på forumet är det tryggt och vi vill ha dig här :-)
Kram från Nynykter

Trampar nu åter den kära fosterjorden. Men nog föredrar jag havet och Greklands värme. Det var f-n vad det var kallt och blött här. Jag förstår om bergtrollen lockas fram ur sina skrevor och tvätten slokar hopplöst på strecken. Det glädjer mig att forumets kringstrykande katt snart får jama under Toscanas sol. Men, kom ihåg, inga jamare! (Usch vad dålig... Embarrassing)
Det är ju tur att du inte gillar vin, för det kan jag tänka mig skulle vara en besvärlig frestelse annars eftersom vin är en så vanlig måltidsdryck i Italien.
Har försökt läsa ikapp lite i trådarna och blir bekymrad över all midsommarvånda. Tur att den är över för den här gången. Så trevligt förresten att även du uppskattar opera (och fördrar konståkning dessutom!). Min kära syster är lyckligt lottad som lyckats lägga tassarna på en så kultiverad herre. Jag ser fram emot trevliga kvällar i kollektivet!

Det blir nog bra att du och ungarna får lite andrum och du och J kommer ifrån varandra. Kanske lugnar det ned sig under sommaren så att relationerna inte behöver utsättas för ytterligare prövningar och förhoppningsvis kan läka lite... Det är ju många inblandade som lider här inklusive svärfamiljen. Förbannat tragiskt alltihop!

Kram från din nynyktra vän

Det blev dubbelt...

Den glömmer fortare än vad man tror. Det är nog snarare lite det som PiL skrev om; Att behöva erkänna att man är en "misfit", det med redan gammal ångest i bagaget. Det är fan ett sorgearbete att inse att man inte är som "vanligt folk". Av vilken anledning det än må vara.

Vad var det mest som triggade dig att pröva? Saknaden efter att vara normal och börja köpa hem öl - även om det var alkoholfritt - under fotbollen? Kalla skriver klokt om att man bör ändra rutiner. Kanske en tanke där. Nu menar jag inte att du aldrig mer ska få följa en favorit (?) sport...men du fattar vad jag menar.

Ishavet låter vedervärdigt. Åk hem och så får du väl bara ta det. Du har ju facit...ångesten kommer att försvinna eller åtminstone minska. Vad säger din fru? Har du ngt stöd där? Eller kanske vill du hålla allt för dig själv? För privata frågor?

Skönt att du iaf. gjort vissa upptäcker om dig själv. Jag tror att vi som har en lite skev bild av alkohol...eller inte kan bruka den. Vi är nästan alltid lite överkänsliga. Fult ord...hoppas du förstår mig där med.

Nu vet du nästa Midsommar att offra sitt välmående för en sån banal helg...det är det inte värt. När vi faller ska vi falla med klass. Det innebär att Midsommar, Jul och Nyår går bort.

Haha! Vår miss H vägrar små grodorna! Det kallar jag civilkurage! Själv har jag faktiskt firat utomlands i ett internationellt sällskap men trots det dansat små grodorna :-) Det uppstod en liten longör i samvaron och då tyckte jag och barnen att vi kunde visa lite svenska midsommartraditioner. Så det var vi nyktra som dansade faktiskt... Måste säga att jag är stolt över mina ungar som ger sig in på sådant frivilligt fastän två är tonåringar :-)

Jag säger att jag slutat dricka för att jag tycker att det blivit för mycket och för ofta. Det är ju sant! Men jag tycker det känns tråkigt när omgivningen blir berusad. Inte för att jag saknar drickandet utan för att jag känner mig utanför.

Stor kram!

Nynykter

Hur mår min småländske fiskare? Bra hoppas jag! Det verkar ju som om de flesta klarat igenom sig midsommar helskinnade. Nästa år gör vi slag i saken och ordnar ett helnyktert firande tycker jag. Det kan då rakt inte vara meningen att människor ska våndas så inför denna den ljuvligaste av nätter (nej jag talar inte om våra framtida nätter, honey). Hur kan det gå så snett att de som inte vill dränka den ljusaste natten i brännvin mår dåligt och är rädda för hur de ska klara av firandet? Det är helt sjukt... Nä fram för ett helnyktert firande. Med tanke på hur många forummedlemmar det finns så borde vi kunna få ihop till ett skapligt party. Barn och husdjur är givetvis välkomna. De torde inte sörja frånvaron av fulla vuxna... På det sättet kan vi även rädda Dompas son från otäcka tanter. (Jaja, jag vet vad du tänker, men faktum är att jag aldrig skulle titta åt någon under 39, så det så!)

Puss och kram från din egen nynyktra fröken

Kollektivet har så mycket att planera. Dompas har ju rett ut det här med kaftaner, foppatofflor och partners på ett föredömligt sätt, men vi har fortfarande inte spikat var vi ska slå oss ned. Några av oss funderar på sydligare nejder (sydligare än Smålands djupa skogar alltså). Och själv har jag ju gått och blivit ännu mer kär i havet, så frågan är om jag kan nöja mig med en småländsk insjö? Ja, det finns mycket att fundera över. Kom gärna med synpunkter!

Kram från fröken Nynykter

Hoppas att läget är under kontroll//Kram Kalla

Fick en aha-upplevelse i helgen!

Blev lite sliskigt med all saft framåt midsommarkvällen så jag drack en lättöl. Under det senaste året har jag då och då känt en konstig känsla i kroppen då jag druckit, som ett slags tryck över bröstet (inte hjärtat). Tror det handlar om blodtrycket, känns som om jag står på händer. Hur som helst, efter lättölen i fredags kände jag samma känsla. Fick höra att man absoluuut inte kan bli pfull av en lättöl men jag står envist fast vid att jag kände mig påverkad. Inte berusad men jag kände av den. Och det var ingen trevlig känsla alls. Så nu aktar jag mig för lättöl i fortsättningen och gläds över att jag inte fick mersmak, snarare tvärtom.

Heja heja, på söndag firar jag två månader!

Snart är den här SEMESTERN!! Och då kommer nästa prövning.
Nu när midsommarfrestelsen är över så kommer nästa prövning Semester.
Det känns som en angenämn utmaning men med en gnutta fruktan för att det kommer att bli tråkigt.

Det var en halåa på Svt Som för många år sen en regnig sommar sade lite ironiskt på rimm:
HÅLL UT SNART ÄR SEMESTERN SLUT.

Hörs/ ;-)

Detta var baske mig den jävligaste dagen på över ett halvår. Har inte gjort många knop på jobbet, och inte längtar jag hem heller. Vill bara sätta mig på ett norrgående tåg och sätta mig på en kal kobbe i ishavet och glo norrut tills det går över.

Jag undrar om detta mående är kroppens irritation över att den inte får eller ska få någon alkohol. Antagligen så har jag alltid tagit mig något järn långt innan det kommit till detta stadium, om jag varit ledig dagen efter. Jag är alltså mer beroende av alkohol än jag erkänt för mig själv. Ångesten/nedstämdheten = abstinens. Jag är en lågintensiv alkoholist. Godmorgon!

Surt att få lärdomen den långa vägen, men som du redan konstaterat, ångesten går över. Trots att jag hävdar motsatsen några inlägg tidigare så förstod jag ditt beslut i större utsträckning än jag gav sken av i förstaläget, det ÄR ganska surt att vara den misfit det trots allt innebär att vara när man inte dricker, i annat fall fick jag insikten på midsommar, graden av fylla var hög, liksom därmed även graden av mitt upplevda utanförskap.

Men ja, jag kommer ihåg var jag läste det först, och jag tror på det till fullo, nästa år vid motsvarande tidpunkt har PP ett vitt år på nacke och hals :-)

Härligt med dina upptäckter och självinsikt!

Vilka upptäckter. Vilka landvinningar. Har många tankar kring detta...men måste jobba lite nu. Men du är ta, mig fan härlig; Bara krypa till korset så där. Vi hörs! /R

Tänk att du råkade ut för exakt samma sak som min kille Paron. Vad är det för fel på dessa damer? Antar att din farsa var exakt samma tafatta dumhuvud som jag. Att han inte sa ifrån...om han nu var med. Precis som jag. Skäms fortfarande för min mesighet.

Persson hade ju en djävla tur där. En sån liten rackare. 2,5 år. Men som du skrev; måttlighetsdrickaren har ju inte koll på sin snaps...

Kalla; På lördag lämnar jag och ongarna landet och blir borta till skolorna börjar. Jag är rädd att om jag ens skulle ansöka om ett besöksförbud nu så skulle J elda upp huset för oss medans vi är borta. Men fortsätter det i höst...Ja, då måste jag agera. Soc och svärfamilj pratar med henne hela tiden....men budskapet går inte in. Jag tror att även byfollet tycker att besöken är onödiga...men han är ju kär, packad och galen, stackarn. Nu hoppas jag på "ur syn, ur sinne".

Sköt om er vänner! /R

Hoppas du och din syster hittar den hjälpen ni söker, mmen du måste bli hel först för att kunna hjälpa henna. Skaffa dig Fb så kan pratat lite mer//Kram Kalla