Senaste kommentarerna i forumet

Låt bli att ta.. ( ska det vara)

Oj, vad jag kände igen mig nu. Så där kände jag för någon dag sen ( kolla min tråd). Jag har lite svårt att tro på att jag ska fixa att bli "lagomdrickare". För mig är det folk som inte tänker så mycket på alkohol. Som inte planerar och längtar efter den. Dom som det kvittar om dom helt plötsligt utan förvarning måste köra bil en fredagkväll och därför måste hoppa över vinet till middagen. Händer det mig så vet jag att jag blir jäkligt irriterad och sur. Jag vill inte att den ska styra och uppta mina tankar. Så länge den gör det så är det NEJ tack! Var snäll
Med dig själv och släpp ut ilskan. Gråt om det behövs men låt bli att tacket första glaset. Skickar dig en styrkekram :). /FM

Jag tror att bara genom att du kan se dig själv "utifrån" har startat en process i positiv riktning. Att man endast genom att iaktta sig själv och sitt beteende kan förändra sitt liv. Att man innan man tar ett glas, eller godis, eller vad det kan vara, stannar upp och och ställer sig frågan: "Behöver jag det här? Tillför det mig nåt positivt i längden eller dränerar det mitt liv på energi och glädje?" SEN kan man dricka eller äta för då gör man det medvetet och agerar inte direkt på en känsla ( som jag gör). Jag vet inte om jag rörde till det nu. Hoppas du förstår vad jag menar:). Önskar dig en fin helg. / fm

att jag haft en man på lut i 8 månader.Vilket är en sanning med modifikation.Den mannen har jag hållit på en armlängds avstånd tills nu då jag dessutom berättade detta för exet så att han inte skulle springa på oss.Så nu är det mitt fel att han sitter därnere och har struntat i sitt löfte till sig själv och riskerar sin hälsa ytterligare genom att dricka med antabus i kroppen.Och jag försökte säga att eftersom han inte kunnat ge mig något matnyttigt detta år så måste jag ju få gå vidare.Men jag tycker om dig och har alltid gjort det kom det då.Men jag kan ju inte lova dig något och svika det löftet.Och jag låter mig manipuleras och tänka att:tänk om han klarar det ifall vi kämpar tillsammans?Har vi ändå en framtid,kan vi hitta tillbaka till det som var så starkt,osv osv.Alla män som bor i mitt huvud,ut ur mitt hus bo någon annanstans och låt mig få frid.

Du skriver så otroligt bra, Berra!! Önskar fler fick ta del av dina tankar. En bok kanske :)? /FM

Stod inte emot igår.....-men det kanske är/blir ok? Kan inte säga att jag hade ett regelrätt sug igår - hur nu det ser ut? Men: Jag köpte 2 flaskor vin, och drack 3/4 av en flaska igår - och ungefär lika mycket idag. Har jag loosat? Jag vet faktiskt inte? Igår så drack jag typ 3 glas vin - att inte ta det fjärde glaset var ingen fråga - jag var inte sugen. Idag har jag lagat lite mat - och druckit ett par glas under tiden - och sitter nu med det tredje, och sista, glaset för kvällen. Vet inte om jag skall känna mig besviken på mig själv - eller bara se det för vad det är i nuläget, varken mer eller mindre......??? Har absolut inget sug efter att dricka ytterligare antal glas. Kan jag hålla balansen denna gång? F-n vad funderingar och frågor det väcker..... Kan jag hålla mig till detta? Är detta början av en ny nedförsbacke? Det återstår att se - men jag kan, tydligare än någonsin, se mig själv och min situation lite "utanför" och "ovanifrån" - och att en rejäl fylla skulle kunna vara ödesdiger för mig......vet inte vad jag vill förmedla med detta inlägg - kanske bara lämna ett fotavtryck och uppdatera lite om läget? Jag vet vilka fallgropar som finns för mig - och någonstans så tror jag mig ha lite bättre kontroll än tidigare....-men, och ett stort men, är ju trots allt att jag tycker att det är lite "mysigt" efter ett par glas vin - och totalt ångestbefriat! Det är ju en av de stora farorna - att det känns såååå bra efter ett par glas vin....... Avrundar den här kvällen med ett par glas vatten - och inte av tvång utan av egen fri vilja. Har inte något sug efter mer alkohol just nu - men varar den känslan? Eller är jag ute på djupt vatten....?

Önskar alla här en trevlig helg - och styrka till de av oss som har det kämpigt en långhelg som denna.......

och prova dricka när du mår så bra nu? Det finns säkert till synes bra svar på den frågan då många faktiskt prövar. Tror att drt går nog nu. Jag har själv testat det ett par gånger faktiskt. Det tog inte alls länge innanjag drack mer än tidigare. Så jag skulle inte chansa på det. Har man druckit sej till ett beroende så tror jag att det är omöjligt eller åtminstone oerhört jobbigt att försöka dricka måttligt. Jag brukar ju återkomma till Per Holknekt som var nykter i 9 år och 9 månader när han bestämde sej för att ta två glas vin. Det tog inte länge förrän det spårade ur. Så nej, jag ser det som att jag är svårt allergisk mot alkohol. Det är så oerhört jobbigt och svårt att ta tag i nykterheten igen då man trillat dit.

trots antabus i kroppen.Och förnekade det förstås i sten.Varför skulle jag ringa,är det den tyngden jag haft i mig hela dagen?
Att jag vetat och känt detta.Jag har gjort det så många gånger förr detta år och det har nästan alltid varit så när jag kollat.

http://www.svt.se/nyheter/sverige/forskare-alkoholister-kan-lara-sig-dr…

Ja livet känns större, jag är ju vaken mer :)

Du har helt rätt Santorini här gäller det att acceptera det som varit utan alltför mycket skuldkänslor och vara glad för det man har idag i stället. Inte tycka synd om sig själv för att man inte kan ta ett glas vin. Visst hade det varit kul men när det inte går så........
Det är OK att inte dricka alls. Många människor lever ju nyktra och mår gott i det. Jag fortsätter.

Kanske är det så att detta är för alltid, allt talar för det. Varför ska jag chansa igen????? Om någon har ett bra svar på den frågan så vill jag gärna höra det :)
Önskar alla en riktigt bra nykter 1:a maj och helg :)

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/alkoholfritt-farligt-for-beroende_762…

Nää, fy va meningslöst att laga en god helgmiddag..det blir inte alls bra det här. Sitter bara här och tjurar...helgens middagar som varit veckans höjdpunkt, kände mig sååå besviken igår. Ingen känsla av helgmys infann sig trots vällagad mat. Nu skiter jag i att laga nåt gott. Trots att jag har fullt stöd av maken att inte någon av oss ska dricka vin så blir jag irriterad på honom för han plågas inte alls som jag. Känner mig sol en trotsig tonåring, får jag ingetvvin till maten så skiter jag i att anstränga mig! Pinsamt och löjligt beteende, men såhär känns det!

Tack FM för tipsen!
Ska ladda ner och börja lyssna ikväll.
Just rastlösheten och den ständiga "klådan" i benen är ett av mina stora problem.
Jag har svårt att leva i nuet, i detta ögonblick. Tittar ständigt bakåt och framåt. Men livet händer ju just nu!

Sitter på flygplatsen och ska återigen hem till mina föräldrar.
Jag tittar på alla människor och funderar på vilka som har liknande problem som jag. Kostymnissen med portfölj, den stressade småbarnsmamman eller kanske det strävsamma gråhåriga paret? Är det någon av dem som längtar lika mycket som jag efter ett glas vin?
Ser två unga män som läppjar på varsin öl. Avundsjukan känns ända ner i magen. Kan inte undgå att tänka på känslan när några klunkar av ölen sprider ett varmt välbehag i hela kroppen..

Jag dricker min Festis apelsin och vet att jag är stark nog att vara nykter även idag.

Så otroligt tacksam är jag för dina fina rader i min tråd.
Visste inte hur det här forumet skulle påverka mig till en början. Men jag finner en tröst och en stor motivation av att följa likasinnade i sin kamp.
Att några ord, några uppmuntrade meningar kan få mig att vilja fortsätta vara nykter, det är stort!
Kram LillGrodan

Ja det tycker jag, har följt dig. Just detta du beskriver att livet blir större och lättare. Vara närmare sig själv...Vill också få tillbaka stoltheten och självkänslan!

Hur mår du, M?
Kram / FM

Just det där att kroppen faktiskt skadas har jag lyckats förtränga ganska väl. För det finns ju enheter man inte ska överskrida för att kroppen inte ska skadas. Och om man som jag druckit 3-5 glas vin per dag i tre år lär det ha överskridits med råge... Även om det inte är att jag blivit full så skadar ju alkoholen ändå.

Hej Lillgrodan! Jag tänkte jag skulle svara dig ang dom relaxappar jag använt och använder. De bästa jag hittat är engelska och det finns många varianter av dom. Andrew Johnson och Glenn Harrold är de jag fastnat för. Båda har en fantastisk röst och Andrew som är skotte har en ljuvlig dialekt (dock fullt begriplig) Inte dyra heller. Bara att ladda hem och plugga in. Dom har hjälpt mig mycket och jag lyssnade förut varje kväll/ natt. Allt för att lugna ner mitt rastlösa sinne som jag tror är roten till de mesta och som ställer till det för mig. Hoppas du tycker om dom. Hoppas du hade en fin Valborg :). / FM

Hej Lillgrodan och tack :)! ! Valborg blev en fin, lugn och nykter (i alla fall för mig) tillställning. Hoppas du fick uppleva samma :). Jag svarar dig ang apparna i din tråd. / FM

Sovit länge o har tre saker att hålla mig till idag; ingen alkohol, någon form av träning o bra mat. Känner mig peppad!

UB....när man läser din resa och andras resa oavsett medberoende eller missbruk så har jag ändå valt att blunda för vad som är/var den fula verkligheten!
Hade någon slags tro eller liten förhoppning men dels pga av mitt medberoende så klarade hon inte av dem enkla grundläggande bitarna i ett förhållande!

Att samverka mot ett långsiktig mål där båda håller av varandra.....var helt kört!
Den tillfrisknande säger bara; Jag,Jag,Jag...
Känner igen det där med två trasiga själar.
Jag vet att jag är så sjukt djupt i sjukdomen medberoende.....därför blir allt så jäkla fel när hon får prata om vad som hänt och vad hon kräver av mig men jag får inte säga någonting eller kräva någonting......känns så orättvist på ngt sätt!
hoppas din dag blir bättre iaf UB och lycka till med bullbaket :)

På måndag ska jag iaf träffa min psykolog/terapeut och det känns så jäkla bra!

Att behöva ta såna sanningar av en man älskat och fortfarande älskar är tungt.Kanske är det sant,kanske inte.Jag levde i 9 år med mina barns far utan att älska honom.Så visst är det möjligt.Han var plågad stora delar av tiden för han älskade verkligen mig.Men han var inte snäll och kontrollerade mig minituöst för att jag inte skulle sticka ifrån honom.Två trasiga själar som försökte mötas,men det gick inte så bra.Låt det göra ont nu,skriv skriv och skriv.Även om det inte lindrar din plåga så har du något att göra när det känns som värst.Forumet har varit en viktig livlina för mig under detta år.

att det är över.Att känslorna sprungit vidare någon annanstans.Pga stress belastningar,alkohol flyktbeteende osv.Men ändå vill man inte fatta.Någonstans finns ändå denna dubbelbottnade känsla av sann och äkta kärlek.Som då grumlas av allt det andra som faktiskt har hänt och händer.Relationer är inte det lättaste och när man väl släppt in någon annan människa på djupet så är det inte så lätt att flytta ut dom igen.Och när man gör det så kommer då denna ovanstående tomhetskänsla.Som skrämmer skiten ur åtminstone mig.Bättre att han får bo där då,även om det bara är på låtsas och i min värld.Man knarkar liksom på det som en gång varit rent starkt och äkta.Precis som att det fortfarande är sanning,fast det inte är det.Men om man en gång hade det,så måste det väl finnas där än?

Nej nej och nej,känslor kan ta slut och tar ofta slut för att det gör för ont och tar för mycket kraft.I ren självbevarelsedrift så drar man sig känslomässigt och mentalt sakta ur relationen även om då medberoendebiten/delen av en själv stannar kvar och växer och växer och blir sjukare och sjukare.Så till slut är det nästan bara den kvar och det som en gång var den friska Ullabulla har flugit sin kos och kvar är bara den sjuka Ullabulla.
Nej usch,dålig dag idag och i em blir det bullbak i fulvädret.

Har mycket att jobba på!
Jag sitter nu o försöker greppa att hon jag älskat under nästan 3 år antagligen inte haft äkta känslor för mig utan tog mig för tryggheten och pengarna......

Bara att glömma och att gå vidare....haha

Mmm....härligt väder!!
Promenader är bra för att skingra tankarna, försök vara stark o tänk på dig själv nu när låtsasförhållandet är slut!
Jag är i samma sits nu efter att X:et kom hem och sa att hon antagligen haft äkta känslor utan varit med mig för tryggheten och pengarnas skull.....nästan 3 år!!

Bara att gå vidare o bygga på sig själv :)

Trevlig 1 maj på dig UB :))