Senaste kommentarerna i forumet

Den krävs ett helt nyktert sinne om man ska kunna må bra och lära sig förstå hur man tänker, känner och varför man uppfattar sin tillvaro på det sätt som man i stunden gör. Precis så kom jag att tänka på efter att ha försökt somna alldeles nyss. Jag började först ofrivilligt att tänka negativa och nedstämda tankar. Jag började se mig själv som misslyckad och allmänt oduglig. Kort sagt jag började låta negativa tankar fylla mitt inre sinne med en mörk och trist hopplöshetskänsla.

Men då valde jag som nykter att sätta mig upp i sängen och tänka på hur jag i stunden ville lösa detta problem med jobbiga, trista och deppig tankar. Det första jag kom att tänka på då, det var tänk om man bara hade haft lite alkohol att dricka just nu, tänk vad underbart det hade varit att direkt få kunna slippa att tänka och känna så här jobbigt. Men som nykter förstod jag att man inte kan, och ska tänka så, för då har man givit upp och låtit en negativ känsla få styra över ens tankar och det blir aldrig bra enligt min erfarenhet. Det blir bara att man hamnar i en tom intetsägande alkoholdimma.

Det krävs ibland att man sätter sig ned i lugn och ro och tänker igenom på hur man i stunden tänker och då snart förstår att en tanke kan framkalla en känsla, som sedan snabbt kan få en att tänka allt mer negativt och i värsta fall börjar att måla allt i svart. Men som nykter har man makt över sig själv och sitt eget tänkande. Man är inte berusad, bedövad och viljelös så att säga. Inget av dessa tankar som jag just nu skrivit har jag någonsin fått lära mig av någon, utan de här tankarna har jag fått komma fram till helt själv.

Hade det inte varit för det här forumet och att jag fått så mycket positiv hjälp och uppbackning av mina vänner på otaliga sätt, och att jag nu dagligen tar lärdom av andras livserfarenheter om hur man kan tänka och känna i olika situationer. Så hade jag varit ganska vilse i mitt sinne och tänkande kan jag helt klart säga. Nu när jag har skrivit ned dessa ord, så är jag åter i psykisk balans och mår faktiskt hur bra som helst känslomässigt och ser fram emot att lära mig mer om konsten att leva på ett sätt så att jag till kropp, ande och själ mår så bra som det bara är möjligt att uppnå så att säga. Jag springer alltså inte ifrån mig själv i stunden även om det kanske känns lite motigt en stund.

När man väl har bestämt sig för att var helt nykter, och verkligen vill vara det fullt ut då har man slagit in på en helt ny och naturlig väg som kan få en att må så bra på alla sätt att det är svårt att förstå hur enkelt allt kan vara om man inte bara krånglar till allt för sig själv liksom. Kämpar alltså vidare även denna dag som helt alkoholfri och nyktert tänkande. Det krävs dock att man är uthållig och inte bara direkt ger upp för varje litet motstånd eller negativ inre känsla som man i stunden kan känna som människa. Det ligger mycket visdom i det här med orden om att hålla i och hålla ut, samt att tankens makt är stor, det kan jag nu utan tvekan alltså säga.

Ha en fin och nykter dag!

Hej! Vaknade till klockan halv tre i natt och upptäckte att jag sovit över fem timmar, från nog strax innan 21-tiden igår. Det är inte illa för att vara jag. Hade inte tagit lugnande tablett eller sömnpiller heller, och självklart ingen alkohol. Hade ju inte sovit på ett bra tag. Det var även rätt slitigt igår att promenera, men tydligen viktigt och nyttigt för mig. Det att jag gick och vilade mig innan halv nio berodde på att jag var så trött att jag höll på att somna framför tv:n och dess trista och tråkiga program som bara går runt och visar samma strunt. Men bra naturlig sömnmedicin är det i alla fall ibland alltså. Blev så trött så att jag bara gick och la mig och somnade. Sitter nu här i köket och festar på lite smultron-yoghurt och funderar på om det kanske vore en bra ide' att vila lite till kanske. Så att man får ork att göra morgon-choklad lite senare som jag kom på att man ju kan göra nu när det finns mjölk, bröd, ost och sånt där. Förresten, det var kul och trevligt att ni tittade in en sväng igår @vår2022 och @Kennie.
Ha det gott mina vänner!

Alltså mitt i natten men jag är vaknare än någonsin , hur har jag stått ut? Hur kan jag överväga att messa honom?
Jag tror detta har nån djup rot i min barndom.... jag blev riktigt illa misshandlad av min styvfar..... och hittills har han inte slagit mig......kan det vara så? Det känns på något konstigt sätt logiskt

@Kameleont du är i en process som verkar vanlig i detta kaos. Jag har varit livrädd att bli ensam, men ensam betyder ju lugn och ro, tystnad och själsfrid och det var jag rädd för!

Du är starkare än du tror ❤️

Läste precis mina andra trådar. Ber om ursäkt att jag inte riktigt fattade att man ska hålla sig till en!

Men jag chockas lite över att jag förträngt hur det varit. Jag brukar säga till mitt vuxna barn att han är ändå den bästa jag haft... då undrar ju jag hur mycket jag förträngt av dom andra?

Jag förstår ju nu hur lite jag värderat mig själv, dock var jag nära tidigare idag att skriva till honom . Mycket är ju för katten, har ju försökt ha hit honom men han blir super stressad.
Jag försöker orda ett bättre boende och det kan inte vara omöjligt ! Om inte en stuga i skogen så ett ställe där jag kan näta in så han kan var lite ute. Köpa sele och gå på promenad osv. Min skuldsanering är klar i maj och då ska det gå fort. Har folk som håller koll så katten verkar ok .... och i absolut värsta fall tar dom hand om honom.

@Kameleont
Kära du, du är helt normal. Inte alls knäpp.
"Du reagerar friskt på något som är sjukt" fick jag höra.
Ja, det går snabbt hur man anpassar sig och vardagen, hur den än är, blir normalt.
Detsamma är när och om man går vidare, det nya slutar vara nytt och den nya vardagen blir en vana.
Stor och varm kram. Du bär inte hans liv på dina axlar men det vet du redan ❤️

@has vad gullig du är som frågar. Jag mår helt okej idag, har varit ute med en kompis och käkat ikväll, det var välbehövligt.
Du har ju rätt, jag vet det, så många gånger som han sagt icke genomtänkta saker till mig… varför förväntar jag mig perfektion av mig själv tillbaka? Så knäppt. Tyckte så synd om honom när han var ledsen nu senaste veckan och samtidigt tänker jag på alla kvällar jag har gråtit minst lika mycket under det senaste året.

Han hörde av sig idag och skrev Glad alla hjärtans dag och en glad gubbe, trots att vi bestämt att vi inte ska höras förrän nästa vecka. Det är andra gången han bryter mot vår överenskommelse. Det blir så uppenbart att han har svårt att hålla sig till det vi bestämmer. Kändes nästan som ett hån med den glada gubben också. Fattar
ingenting. Svarade inte.

Hur går det för dig @has?

Det nya är ju okänd mark.
Men tänk - hur vill du att du och ditt barn ska ha det om ett år? Likadant?
Får barnet samtalsstöd eller liknade?

Att du vill att han ska sluta dricka spelar ju ingen roll…

Du klarar mer än du tror.

man märker ju ganska stor skillnad på när de va regelbundet. man mådde ju skit länge då. ja drack ju denna gången men mår super bra väldigt snabbt och e motiverad för en månad till . känns bra liksom. känner lite att allt är ljusare på nåt sätt. en 32 dar nykter tog mig ur mörkret på nåt sätt. och sen visserligen drack ja ju me kompisar i helgen men skadan psykiskt är inte lika stor efter denna . att förändra sitt drickande och ha de utspritt med längre perioder emellan skulle nog kunna fungera. mår bra tränar äter min kost jobbet känns bra osv. ja tror att genom o ha de så regelbundet som ja hade förut skapade ju ett större o större mörker , längre o länge o ta sig ur de osv. allmänt deprimerad liksom. fredag snart igen och finns inget sug på samma sätt längre . har annat o göra i helgen liksom och vill oxo göra annat. känner av en kontrast där. förut vare mer som att man kämpade emot o inte dricka. ja tror de gäller för mig bara o hålla avstånd mellan då de händer så samlas inte ett större mörker över mej. kanske går ja o dricker me vänner igen om 30 dar inte vet jag. de är inget ja ser fram emot eller längtar till. de får ske när de sker . men en regel finns. o de är att de ska gå tid emellan. dricka ska inte vara en stor del av sitt liv. bara små kryddmått av de om man nu klarar av de .

Det fortsätter, det rullar på, det vill inte stanna.
Som ett stort ekorrhjul dag ut o dag in.
Vågar inte sätta in käppen i hjulet, som jag borde! Rädd att slungas ut för långt. Vad händer då?
Kan jag hitta tillbaka?

Har börjar fundera på om en anledning till varför jag har så svårt att säga ifrån om hur vår vardag o vårt liv har blivit (Dvs han dricker öl i smyg med ett 'dagsprojekt' som täckmantel, somnar sen på soffan och samtidigt gör jag ALLT annat) kan vara att jag inte 'vill' förändra.
Va?
Eftersom vi hamnat i någon slags rutin hur dagarna går, hur vi hanterar dem o har våra roller.
Jag vet ju vad som händer när han tar sina öl i smyg i garaget. Han kommer in o är för det mesta lite gladare. Snackas om oviktiga, uttjatade, saker men pratas iaf. Jag behöver ju aldrig vara rädd för våld av något slag, vilket jag är ödmjukt tacksam för.
Det välbekanta, fast det är sjukt, ger trygghet. Befrielse, samtidigt som ensamhet o sorg, när han slocknar.
Välbekant.
Om jag skulle sätta stopp o säga nej (som jag skrikit inombords flera gånger) riskerar jag ju rucka på det vi känner till som det nya normala.
Sätta en ev boll i rullning som jag inte vet hur det slutar. Vart den stannar.

Vilket sjukt resonemang. Låter helstolligt nu. Klart jag vill att han slutar dricka men...!
Finns det någon som kan greppa detta?
Är jag helt knäpp?

Trött. Kan inte tänka klart.

❣️

@bumblebee
Jag insåg att de i missbruket ofta inte är unika när det gäller det du beskriver ovan.
Samt manipulativa.

Vad är det som gör att du vill vänta på att ta steget?

Känner mig lite låg ikväll. Känns även lite tungt m tanke på hur det kändes när jag kom t jobbet och mötet m chefen. När man pratar arbetsmiljö m henne så går hon verkligen i försvar! Är inte det mest naturliga att man har bra samarbete m sin kuratorskollega på den arbetsplats man är på istället för ngn på en arbetsplats inom samma verksamhet el den kurator som är sakkunnig för yrkesgruppen. Jag måste hitta ett sätt att förhålla mig till det hela utan själv gå under…hur det nu ska gå🤔

Imorgon är det min sista dag som sjukskriven utan att jag har ngt inbokad t m vården, FK mm. Ska försöka förvalta den på bästa sätt. Fokus inåt. På fredag ska jag t min terapeut .
På måndag ska jag t cancergenetiska i Gbg. Är lite sugen på att åka t Gbg redan på söndagem. Annan miljö och annat i tankarna.

Jag måste säga att något av det värsta jag vet är när jag uttrycker vad jag känner och den som ska lyssna inte lyssnar utan ger mig förklaringar på varför andra människor gör si el så. Jag har inte bett om att få en förklaring utan min önskan är att bli lyssnad på.

Får nog köra Sinnesrobönen en sväng för att kunna släppa det här🙏🏻

Kram och Godnatt 😴❤️

@Himmelellerhelvette Avboka, vila och sök dig ut i naturen. Ladda dina batterier.

När jag märker att hamsterhjulet snurrar lite för snabbt försöker jag göra saker långsamt. Gå långsamt, andas djupt och långsamt, äta långsamt, prata långsamt. Då signalerar man till hjärnan att allt är under kontroll.

Kram 🐘

Under dagen lyssnade jag på 2 fyllon och 1 sannings avsnitt "Förlängning på Nyhetsmorgonen". De pratar om beroendepersonlighet, och beroendesjukdomen uppdelad i tre delar. Jag hat lite svårt att minnas de exakta delarna, eftersom det påverkade mig så starkt. Det var som en kalldusch att lyssna på avsnittet. Det är ju det här jag lever med, det är ju såjär det är, det är ju dom här förklaringarna och ursäkterna han också använder.

Det var jobbigt, jag åkte hem från jobbet med en klump i magen efter den insikten. Men samtidigt så känns det befriande att få det "bekräftat" att han faktiskt beter sig som och är beroende. En tung dag, men ert stöd gör så mycket.

@TessanTuss Jo, varit med drygt 2 år här och försöker stötta lite här och där. Vill ju att fler ska få komma över på andra sidan och känna av det härliga nyktra livet. Ett så mycket roligare och givande liv. Keep up the good spirit!

Hörs!🌺

@Himmelellerhelvette Ok, uppfattar det som att du fått negativa erfarenheter sedan barnsben som sitter kvar. Förstår att det då kan kännas motigt och riskabelt. Tänker också att det måste få vara fler tillfällen än endast ett fåtal för att det ska bli en process. När man gräver i sig själv så tar det massor av energi, liksom att gå i terapi. Man kan lätt känna att man backar i utvecklingen och tänker att det har att göra med allt processande. Det blir fullt och overload av känslor. Man kan må sämre ett tag. Kanske ska du bara backa tillbaka lite och försöka få vila i dig själv. Inte försöka lösa ett skit just nu. Typ inte tänka bara vara. Låta andra får sköta sig själva. Inte ta på dig saker. Ge dig själv respit till att ta igen krafter och låta din egna process få verka ut i stillhet. Få balans och bara ta hand om dig själv❤️

@gladpålåtsas

Modigt av dig. ❤️

@Ny dag Tack snälla för tips❤️Ska kika på den❤️

Jag är väldigt stolt över min resa även om jag har lite svårt att må bra just nu. Jag vet att det kommer gå över snart, att jag bara är i en svacka. Jag har haft många svackor på min resa och när jag kommer ur dom mår jag så mycket bättre. Jag tar alltid med mig något från varje svacka som gör mig starkare men just nu har jag haft lite för mycket av allt som jag låtit min energi sippra ut på. Jag ska försöka greppa tag i mig själv. Hoppas jag kan få sova gott inatt, sov inte mycket natten till idag, hjärnan bara malde och malde om alla jag önskar kunde får ett bättre mående och liv, det är så mycket trasigt i människor och jag tar in för mycket av det i mitt mående som om jag skulle kunna lösa det! Vem tror jag att jag är? Gud!? Jag blir så trött på mig själv!
”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”
Det är medberoende defekten av mig som tror att jag kan hjälpa alla i min närhet med missbruksproblem, varför ska jag tro att jag kan hjälpa?

@vår2022 Tack igen ! Ser att du är aktiv i fler trådar. Toppen att du vill o orkar peppa oss!!! 🙏
Hörs igen! 🏃‍♀️🤗

@TessanTuss Ett springlopp är ett bra mål, träna och bygga styrka, vara nykter. Jag springer också 2-3 gånger i veckan i skogen och ofta med mina hundar, det har blivit min nya drog😁. Det sprudlar om din energi och motivation! Det ger dig en bra start. Det är jättebra att ni kan ta rygg på varandra, du och @amanda.larsson23. Peppa och ta hjälp av varandra. Att hålla sig aktiverad på olika sätt och se framåt. Det kommer att gå bra!💪💕

@Andrahalvlek Så sant!!! Jag höll upp rätt länge och började dricka måttligt.. det gick ett tag, men nu är det värre än någonsin ! Har bestämt mej (igen 🥲), men nu är det på riktigt!
Tack att ni delar tankar , känslor o erfatenheter!!!! 🙏😍

@Surkärring Om jag hade druckit sparsamt nu vid något festligt tillfälle så hade det garanterat gått svinbra. Vilket i sig hade varit en katastrof, för då hade alkoholdjävulen börjat tugga sina mantran: ”Du ser, du är nog inte alkis! Då och då kan du dricka faktiskt.”

Sen hade tugget fortsatt från och till, tillfällena då och då skulle komma allt tätare. Och vips - inom ett halvår upp till ett år hade jag varit på samma ställe i livet där jag var innan jag slutade dricka.

Den risken vill jag inte ta. Därför praktiserar jag stenhårt mina två motton: 1) Aldrig glömma. 2) Aldrig ta första glaset.

Det är ytterst få ex-alkisar som börjar toksupa efter första glaset. Det är det egna accepterandet som är allra farligast för de flesta, och det är orsaken till att så många kommer tillbaka till forumet gång på gång.

Kram 🐘

@amalar23 STARKT o modigt att du bestämt dej!!! 💪✌️🤩😍 Jättebra för DIN skull!!!
Vi stöttar o peppar varandra!!!
Jag vill kunna säga ”jag varit nykter i två månader” sedan ”nykter i ett halvår” osv!

Jag har bara berättat för en kollega ! Inte ens för min man, rädd att göra honom besviken igen…. om jag misslyckas! Nu ska jag bevisa, främst för mej själv att jag kan!
DU kan också!!! Vi kämpar tillsammans !
Toppen med det här forumet!!! Tack att du skrev!

Lycka till!!!!! 💪😍

@Andrahalvlek Tack, vilka fina råd❤️Jag vet ju så många andra strategier också men att ta in dom i praktiken är svårare än att kunna dom teoretiskt. Jag känner mig trött, sliten och deppig. Det har varit ett år av otroligt mycket utveckling, grävande och förståelse för diverse i mitt liv. Jag undrar om man inte kan bli utbränd av att jobba för fort igenom alla processer? Jag har dykt, grävt, funnit och processat för att ge mig på nästa och nästa och dessutom försöka hjälpa och stötta andra i min omgivning med allt jag lärt mig teoretiskt, ge tips om hur dom ska komma vidare. Jag har varit så glad att slippa vad alkoholen gjorde med mig och kanske haft en övertro på hur mycket min hjärna ska klara av att processa.

@vår2022 Jag kan inte komma över den tröskeln till psykolog, jag vet inte vad det är som gör det så men jag orkar bara inte, och så känns det så konstigt att jag skulle sitta med en människa och börja prata om allt jag varit med om, man får bara ett fåtal samtal dessutom. Jag har ingen ekonomi att betala privat utan det skulle bli vårdcentralen och via jobbet och det är väl 5samtal/st eller nått och nej jag är rätt säker på att jag skulle känna mig besviken sen och utlämnad. Jag har aldrig pratat med psykolog/terapeut det är som helt oöverkomlig fobi typ skulle jag nog kunna beskriva det som. Något av det absolut värsta jag vet är att bli besviken. Jag har oerhört svårt att tackla det och skulle jag då ta mig över den tröskeln jag haft sedan barnsben (när dom försökte få mig att prata och jag vägrade) och jag skulle känna mig missförstådd eller något annat skulle kännas fel så är det som att jag skalat av alla lager, står totalt oskyddad och nej. Det går inte beskriva.

@Anor@@ ja, det är verkligen en tung börda, men den kan delas. Med oss här, med hans chef, med vården, med kurator...
När jag fick rådet här att prata med mitt ex chef kändes det fruktansvärt tungt. Jag var så nervös och stressad, trots att jag känner hans chef väldigt väl. Efter samtalet grät jag floder. Var helt skakig. Det är nu flera år sedan. Han är fortfarande inte återställd men jag slipper hans kaos och mår enormt mycket bättre av det. Kämpa, det blir lättare en dag.