Senaste kommentarerna i forumet

@JohannaV Du kan ju ringa Alkohollinjen här som är anonym och höra om tips på hjälp som inte journalförs eller har nackdelar.
Och skriv och läs här, det hjälper mycket!
Fast bättre ha sin tråd på Vara alkoholfri om det är ditt mål. Många fler aktiva där. Lycka till hur som helst.😌❤️

@Smillans Bra tips! Ska kolla den.❤️🙏🏻

Läs den här tråden https://alkoholhjalpen.se/forum/forandra-sitt-drickande/123574
Kanske kan du känna igen dig. Om inte är den rätt hoppfull.
Instämmer med att det är dags att ta tag i det, särskilt när du börjar märka att du inte längre gör saker som du trivs med och förut tyckte var roliga. Tråden jag länkade till visar att det funkar att vara nykter.
Du kan bli den du vill vara. Att vara nykter är inte lika med att vara tråkig. Du har börjat plugga, det är förändringens tid. Det går säkert att söka stöd via studentkåren om man är bekymrad för sitt drickande. Alla borde nog dra ner också och ” fullast på festen” är snart inte ok (om det ens varit det). Hur som helst verkar du faktiskt må rätt dåligt över ditt drickande och då är det lättare att sluta. Eller ett längre uppehåll i alla fall. Lycka till!

Hej,
Jag är några år äldre och känner igen mig i det du skriver. Har nog haft liknande konsumtion också, dock med lite droger också. Fick ett återfall efter 43dagar vilket var helt meningslöst. Jag drack för att jag var uttråkad. Tyckte inte ens det var gott. Jag har slutat ett par ggr och brukar ligga 3 dagar och skapa av abstinens. Vad jag förstått så är det ju mkt socker i alkohol och det kan även vara det som får en att känna sådant enormt sug. Jag brukar äta någonting sött när det är som värst. Kroppen återhämtar sig men det kan ju ta lång tid. Jag känner att min hjärna har fått ta mkt stryk. Jag minns inte så mkt och glömmer lätt. Jag tränar, det hjälper mig. Det kan vara sjukt trist i början men efter ett tag blir det den nya abstinensen. Att börja dricka igen är iaf inte lösningen. Kroppen mår skit, psyket mår skit. Sedan så sparar man ju väldigt mkt pengar vilket för mig var en drivkraft då jag vill spara ihop till ett litet hus.
Lycka till

Efter 30 minuter alltså, jag ställer larm.

@Denlillamänniskan Spännande! Jag utövar Mindfulness ibland när jag är stressad, då kan jag hamna i ”mellanlandet”. Är varken vaken eller sovande. Efter 30 är jag pigg, som att reseta hjärnan. Just nu känner jag mig dock inte speciellt stressad, allt är relativt liksom.

Kram 🐘

@euology Förlåt för långt inlägg ☺️

@euology Förlåt för långt inlägg ☺️

@euology Jag var i exakt din situation för ett par månader sen - min dotter berättade
för skolsköterskan att pappa dricker och blir full och då gjorde hon en orosanmälan. Hon ringde till mig först så att jag var införstådd i allt och jag kände precis som du en lättnad över att vi äntligen kommit till en punkt där min sambo är tvungen att göra en förändring. Sen har jag mått skit över att det var tvunget att gå så långt så att
dottern bröt ihop i skolan.. att jag inte hittade nåt sätt att få till stånd en förändring på egen hand.. men samtidigt tänker jag att om det varit jag som hade kontaktat soc så hade sambon bara förnekat och hävdat att jag ljuger. Det kan han inte säga om sin dotter…
Vad har hänt sen dess?
Soc har dragit igång en utredning och pratat enskilt med barnen vid ett par tillfällen, jag har fått samtalsstöd och sambon har påbörjat alkoholrådgivning. Nu har han hållit sig helt nykter i snart tre veckor men hävdar fortfarande att jag överdriver och att han iofs har druckit för mycket men inte har några beroendeproblem. Jag vet inte vad alkoholrådgivaren säger om den saken…
Vi har bestämt att vi ska separera men bor fortfarande ihop. Jag har frågat soc hur dom ställer sig till att barnen bor varannan vecka när vi flyttar isär, men inte riktigt fått något svar från dem. Beror väl på vad de kommer fram till i sin utredning. Och det beror väl i sin tur på vad barnen berättar. Det där känner jag mig lite kluven till - att pappa är lite berusad har ju blivit ett normaltillstånd för dem så jag vet att de inte alltid märker att han är onykter, bara när han är ganska full. Och jag känner inte att jag vill dramatisera saker och ting mer än nödvändigt. Tycker att det på sätt och vis är bra om de inte märker av hans onykterhet, samtidigt vill jag ju att den ska komma till socialens kännedom. Svår avvägning det där 😏
Jag kan dock vara helt säker på att sambon inte ger en fullständig bild av verkligheten när han pratar med dem.

Väntar nu på sambons återfall - tror inte att det är så lätt att bara sluta dricka när man haft ett dagligt intag av minst 4-5 starköl, ett par dagar i veckan 10-15 starköl, under flera års tid. Och när det kommer ska jag göra mitt bästa för att slänga ut honom ur huset och se till att barnen bor bara hos mig.
Samtidigt vill jag ju inget hellre än att han ska bli nykter och vara en bra pappa till våra barn, men jag undrar hur lång tid av nykterhet som behövs för att man ska lita på att barnen får det bra varannan vecka hos honom.. det är en skitjobbig situation att vara i - många kluvna känslor - ilska, sorg, uppgivenhet blandat med visst hopp och framtidstro.
Det hjälper med samtalsstöd så be om det när ni träffar soc. Man får hjälp att sortera lite bland sina känslor och tankar och hjälp att förhålla sig till sjukdomen och dem som drabbas. Sen försöker jag att prata öppet och ärligt med barnen, det är jobbigt för dem med allt som händer och all ovisshet inför framtiden. Men det gör min sambo också och han ger en helt annan version av verkligheten så dom har verkligen inte lätt att navigera i detta. Känns fruktansvärt i mamma-hjärtat ..
Uppdatera gärna hur det går för er, vi befinner oss verkligen i samma situation!
Styrkekramar 🤗

God afton. Sitter hemma ensam, min partner arbetar. Jag arbetar lite också, ett ärende jag fick i knät under dagen och som måste bearbetas lite till idag. Det tar tid och jag är lite irriterad för att jag behöver göra detta nu, men snart skall jag ha landat. Då har kvällen gått och det är dags att varva ned, tänkte kanske titta lite på en serie eller göra något annat jag tycker om. Har en bra bok också så det kan bli en kopp te och bok. Önskar oss alla en god natts sömn sen. Extra välkommen till vår nya trådkompis Flarran. Hoppas att du känner dig lite mer vän med dig själv snart Natalia. Sånt brukar ju gå över. Hoppas att din dag också blev bra prinsessa. Själv ångrar jag inte att jag inte drack några enheter idag.

Hej! @Se klart och @Kennie, Kul att ni tittade in min på min sida. Ja, nog är det mycket som pågår inom en nu när man är helt nykter och alkoholfri sen en tid fast man bara sitter själv vid ett köksbord dagen lång som jag gör. Men det känns inte som något direkt problem just nu. För ensamhet är inget som jag lider av då jag är van vid att alltid ha varit mest för mig själv varje dag i princip så länge jag kan minnas egentligen.

Blir även stressad av folksamlingar, restaurangbesök och åka att buss och liknande. Det har gjort att jag inte har besökt någon kvällsöppen bar eller krog heller vilket ju har varit bra i all fall. För det är som så att jag lätt får panikångest ute bland folk. En eller två människor åt gången i en lugn miljö det klarar jag liksom av att hantera och fokusera mig på rent socialt. Då kan jag vara öppen och språksam precis som de flesta. Men är det flera då får jag lätt stresskänsla, blir tyst och får ångest.

Min sociala begränsning har väl varit både en fördel men också en nackdel då jag inte har haft kraft och energi att nykter bekanta mig med folk i stökig miljö. Det har väl genom åren varit tillfällen då jag varit i princip någorlunda nykter, eller åtminstone känt mig vara så. Och en del velat bjuda in mig att hälsa på, men då har jag brukat få ångest och tackat nej och sagt att jag haft något annat för mig just då. Kanske någon inbyggd spärr på något sätt för rädsla av att bli för bekant på nåt sätt...

Sen har jag känt mig tom och ödslig inombords, då jag väl egentligen paradoxalt nog är rätt social om jag bara kunde bli grundlugn i mig själv liksom och hitta till ett sammanhang som passar mig fullt ut liksom. Vet ju att man måste våga för att vinna. Men har ju psykiatrisk problematik med social ångest som är rätt så handikappande om man som nu tänker nyktert på det hela.

Psykiatrin har ju försökt att få en till att gå på olika aktiviteter med andra som har diverse psykiatriska diagnoser, men jag har svårt för att orka vistas tillsammans med folk som inte är någorlunda balanserade. Det har väl att göra med mina erfarenheter av sånt slags folk då jag sett det mesta då jag växte upp med min mor som var bipolär, och jag då som liten såg en hel del människor med diverse problematik när jag besökte henne på sjukhus för psykos som hon kunde få ibland.

Men jag får även ångestattacker för mig själv också och då har jag ofta kastat mig över en flaska eller burk med alkoholhaltig dryck för att liksom snabbast möjligt få lugn snabbt och kunna pusta ut på något sätt. Men sedan så har jag inte kunnat sluta dricka utan jag har då bara fortsatt dag efter dag utan någon broms. Har då psykiskt sett känt lättnad först, men varit väldigt instängd i mig själv. Drickandet har alltid varit en balansgång på gränsen till det omöjliga. För över en viss nivå berusning så blir jag mycket självdestruktiv och mörkt deprimerad.

Ibland har jag ju varit tvungen att exempelvis ta mig till sjukvård för fysiska besvär och då kunnat styra drickandet ”logiskt” till kanske bara lite portvin under en natt inför kommande besök. Alltså ett mer ”kontrollerat” drickande till ett minimum om det har känts oerhört viktigt att göra något speciellt som att besöka specialistläkare för medicinsk kroppslig undersökning som i somras.

Ibland har drickandet varit en räddning från att hoppa framför ett tåg, men ibland har drickandet gått till överdrift så att det även varit triggande till samma slags känsla. Jag har varit rätt öppen med hur jag fungerar psykiskt till läkare och de har väl landat i att de inte kan se vad de väl har att erbjuda i form av mediciner och sånt liksom. Har nu sömnmedicin och lugnande jag får ta vid behov, men mår inte så bra av sånt där heller då jag lätt får mörkare nedstämdhet av sån medicin.

Den ständiga lågintensiva nedstämdheten som dystymin ger är även mycket energikrävande och gör att jag blir orkeslös och väldigt djupt mörk stundtals och får då inte sällan rätt så jobbiga tankar. Då har jag sökt mig till flaskan. Det hela är mycket krångligt alltså. Men ekonomiskt har jag inga problem numera. Så lyckas jag bara fortsätta att vara nykter så kan jag säkert trampa på ett tag till. Har då inget alkoholsug just nu och mår väl kroppsligt sett bättre än på länge, så om jag fortsätter att fokusera på att inte dricka alkohol så kanske det allmänt blir lite bättre längre fram får man väl hoppas. Men psykiskt sett så mår jag väl ungefär som innan jag började dricka för första gången. Har ju även övervikt och högt blodtryck som jag tar medicin mot och fått höra av allmänläkare att det bästa för hjärta och kärl väl är om jag går ned en 20 kilo ungefär och äter mera hälsosamt, råkost och sånt där. Får väl när jag orkar, även försöka att röra på mig lite mer som ju ska vara bra rent allmänt.

Men orkar inte göra måltider från grunden utan det blir i bästa fall färdigrätter, och det är ju bättre än chips i alla fall. Jag har tänkt att vara lite självsnäll om en stund och äta en pizza som jag värmer i hushållsugnen. Tar nog även faktiskt lite färdig burksallad och en cola. Helt nykter är jag i alla fall och kämpar vidare fast jag har svårt att just nu se någon mening i det hela då jag tydligen mår så här som helt nykter. Men nu går vi ju mot ljusare tider och det känns då i alla fall bra. Ha en fin kväll mina vänner!

Hyperfokus är ett tillstånd av klarhet och kreativitet. Fler delar i hjärnan än normalt är aktiva då.

@Andrahalvlek Med vila, menar jag inte att sätta sig ned eller att sova. Jag menar djupvila. Du lägger dig ned och försöker befinna dig mellan sömn och vakenhet. Mycket bra sätt att reparera hjärnan. Prova detta när du inte är trött för att öva in tillståndet. Sen är det lättare att slå på hyperfokus igen. Pressa inte fram det utan öva en lite stund i taget steg för steg. Ibland måste vi medvetet öva hjärnan att växla mellan vila och vakenhet. Det är ingen självklar förmåga. När vi har förstört/ glömt förmågan får vi sömnproblem och stresspåslag.

@Andrahalvlek Bra att du är varse om din lust att känna drivet, samtidigt som du är mån om att stanna upp och att få vila och återhämtning.

Skulle drivet kunna existera i ett glasklart lugn? Tänker mig ett lågintensivt laserfokus. Jag kan göra så när jag ska gå in i synnerligen krävande arbetsuppgifter. Man blir inte så utmattad då. Tror att den rätta termen är "hyperfokus". Du kan testa att växla mellan hyperfokus och vila i övningssyfte. Då blir du rejält skärpt, men samtidigt mycket lugn. Det som omöjliggör det hela är om du känner dig stressad. Det är då drivet leder till utmattningsdepression. Trust me, I know this. Har provat den kraftlösa deppigheten.

Med medkänsla och värme!

Motion! Inte motionscykel.

Balansen, balansen, balansen.
Den eviga balansen. Själv har jag varit sjukskriven för utmattningsdepression fyra gånger: 2007, 2018, 2020 och 2022. För att jag inte kunde hålla balansen.

Nu har jag bytt arbetsuppgifter och har inte längre hemmavarande barn. Tackar inte ja lika frekvent, ser till att sköta motionscykel sömn och nu på senare tid även kost.

Jag är min egen värsta fiende. Ibland kan jag gå igång på alla cylindrar och då finns ingen hejd. Det drivet mår jag bra av, men samtidigt riskerar det min hälsa.

Eftertanke och att alltid sova på saken är viktigt för mig.

Kram 🐘

Hur går det för dig och dottern?

Kikar in igen...
Den här dagen känns skev på nåt sätt. Tror det kan bero på att det blivit intensivt att ha vännen boendes här en period och nu då han sovit hemma några dagar igen blev det tomt. Eftersom jag jobbar hela helgen har jag min helg nu och jag får mig inte för nånting alls. Då jag inte är helt kry har jag fortfarande träningsuppehåll. Nä jag vet inte, det känns som det inte är nån ordning alls. Jag skulle behöva städa lite men har ingen lust. Ja ni vet.
Har inget alkoholsug men har ändå svårt att lova mig själv att låta bli. Tänkte åka och handla lite smått men är nästan oroad över att jag åker till bolaget bara för att det känns tomt och upp och ner. Inaktiva dagar är inte bra för mig. Ofta räcker det med att lämna hemmet en stund. Ta en promenad eller åka och handla eller nåt och så ansamlas lite ny positiv energi igen. Det måste bli lite ordning på det här torpet igen ✊️

@Himmelellerhelvette jag håller mig nykter för att jag tar aktiva val ALLTID. Jag har oftast inget ”sug” förutom när det är stora förändringar…. Yttre stress…. Andra människor som lägger sin stress på mig. Då kommer min inre frustration.
Suget på rödvin kommer jag ALDRIG att slippa.
Men här köpa inte hem något. Inte ens alkoholfritt. Har provat och svepte en flaska på ett kick. En riktig ögonöppnare,
Viljans makt ! Är mitt ledord

@Se klart Ja, att man inte är som andra, när det gäller alkoholen, är något som jag tänkt på och det är lite knepigt. I ett kontinuum från helt oproblematiskt sällandrickande med noll missbrukstendenser till kliniskt gravt alkoholberoende, finns det ju en lång sträcka gråtoner. Enligt den artikeln som lade en länk till tidigare så skulle jag befinna mig i gråzonen. Översatt från engelskan så skulle jag vara en "Nästanalkis". Hej, jag heter X och är Nästanalkis! Låter som ett humorinslag på TV. Det påstås att man kan förflytta sig både bakåt och framåt på detta kontinuum.

Det har ju varit relativt lätt och smidigt för mig att sluta dricka. Att moderera har jag ju hållit på med av och till, men jag gillar inte det planerande och det räknande som det innebär. Man tänker bara ännu mer på alkohol, och det är ju tvärtemot vad jag vill. Kunde konstatera att jag tyckte nyktra kvällar var rätt sköna. Uppehåll på två veckor i stöten gjorde heller inte ont. Konstaterade att jag inte blev lyckligare av att vara berusad. Insåg att jag med stadigt jämna mellanrum hade svårt att stoppa och drack mer än vad jag tycker är städat. Gjorde såklart bort mig tidigare vid några tillfällen och valde efter det att hålla mig nykter eller dricka ytterst försiktigt i sällskap. Drack hellre själv. Smart lösning, eller hur??

Tanken ligger och guppar någonstans i hjärnan; Mitt liv kanske inte ska innehålla alkohol? Det är ett litet frö till tanke, men jag vet inte hur det blir ännu och hur jag resonerar längre fram. Hur var det nu; I am a passenger and I ride and I ride.

Slutligen; Du valde orden Begär och stillhet. Roligheter- Allvar. De är inte ens ändar på samma snöre, så det är inte konstigt att det blir svårt att tänka i jämnvikt.
Får jag föreslå Begär - Upplösande av det falska jaget. Roligheter- Tristess. Allvar passar bättre mot Lekfullhet. Stillhet passar bättre mot aktivitet. Jag provar nu att sätta ihop dem; Det äkta jagets strävan. Roligheter utan hysteri utan med en dos sans och vett. Lekfullhet med en liten ton av allvar. Stillhet med ett rörligt och kreativt inre.

Det slår mig att ovanstående tankelekar beskriver det nyktra livet. Absolut ingen intighet. Var det dessa tankar du ville väcka hos mig du intelligenta och underbara människa?

Nu känns det skönt att bara tuffa på och inte ta några beslut om hur länge jag kommer att vara nykter. Då har jag inte heller något datum dit jag ska komma och kanske undermedvetet bygga upp någon AlkoBurnout. Som jag tidigare nämnt kommer jag inte heller försöka att dricka måttligt. Antingen dricker man måttligt eller inte, tänker jag. Då sker det av sig självt för att man är nöjd så, men det tillståndet kanske inte är möjligt för mig. Jag vet inte. Det där med att hålla igen och föra räkning känns passerat.

Ja, tror också på vanans makt. Och vanor kan som tur är ändras, så snart är clementinbänken den första tanken. Låter trevligt! Ett ledord för mig i vardagen är nyfikenhet. Det ger mig lust att ta mig an dagen och se vad den har med sig. En snygg ackordföljd, kanske, en intressant tidningsartikel, en oväntad vy på promenaden. Idag mötte jag samma dam två gånger på min morgonpromenad där vi båda gick och parerade halkan. Vi bytte några ord om väglaget, och fortsatte åt varsitt håll. Jag gillar såna möten -ett vänligt ord bara, ett jag ser dig. Önskar dig en fin kväll och fortsättning på veckan.

Hallåj @Flarran! Det finns mycket god dryck som inte är kaffe. Jag vet inte men kaffe har blivit en vana för mig. Går ständigt runt med en kopp. Dricker ehentligen inte så stora mängder kaffe men nån klunk här och där. Lite mer på morgnarna dock för det får mig att kvickna till lite snabbare. Jag är en sån som liksom måste ha nån sorts vätska brevid mig hela tiden. Gillar råsaft, vitaminshottar och vatten. Eller innocent äppeljuice är grymt god. Alkoholfria alternativ som ska efterlikna alkohol har jag däremot inget för. Det är ju i ärlighetens namn alkoholen jag isf är ute efter. Men det kan ju klart vara gott att göra nån alkoholfri drink. Och på tal om drycker skulle jag faktiskt behöva åka och köpa lite ny råsaft nu.

Hoppas din äppelcider smakar 🥰

Hej @flarran
Ja det är mycket som händer i ditt liv på kort tid! En nykter ketchup-effekt rentav.
Jag tror (vilket du ju också skriver och vet) att vägen framåt kan erbjuda en massa olika saker, vanor, rutiner och glädjeämnen.
Och vägen bakåt- är ordentligt låst och reglad.
@Denlillamänniskan sätter fingret på något viktigt, att det är omöjligt att komma åt negativa känslomönster- om man dricker eller är bakis. När den insikten blir stadig som tyngdlagen- så är det mycket som lättar i en tung packning av både tankar och frågor.
Jag tror på dig! Och även om det visst är nyttigare med frukt än bulle, så tror jag att förstå året som nykter, då är det självsnäll som gäller. Om man säger nej till alla olika impulser att dricka- som man ju måste. Kan det vara skönt att få säga ja ibland.
Kämpa på kompis!

Har funderat lite på det här med promenader, vilket är rätt nytt då jag aldrig varit mycket för sånt ens som liten. Men måste väl som jag har skrivit tidigare försöka att komma igång med sånt också. Men som tidigare i stort sett daglig missbrukare av alkohol så är det mycket nytt att tänka på. Då det mesta är rätt så förknippat med alkohol. Som att ”där brukade man stanna till och öppna en burk” och så vidare. Hade ju alltid öl, vin och hemkört med i väskan vid utflykt och kortare promenader.

Brukade exempelvis alltid ha vin i en festisflaska av plast med mig när jag åkte buss och sånt där. Men får väl försöka skapa nya och bättre vanor där man i stället ser till att har någon god saft eller läsk med sig i väskan har jag funderat på. Kanske någon snackspåse i ett inte allt för stort format med en massa onödiga kalorier då man ju inte heller vill sätta igång och skena iväg i vikt liksom. Men behöver nåt med mig att kunna tugga på som gör mig lite glad då jag ofta är en dysterkvist.

Har ändå trots en hel del läsk, chips och godisätande inte gått upp i vikt sen jag slutade att dricka alkohol för tre månader sen och det är man då tacksam för. Som sagt är det mycket nytt att tänka på när man försöker att arbeta bort invanda mönster att dricka alkohol jämt och ständigt som jag tyvärr faktiskt har gjort i så himla många år. Man tröttnar ju i längden även på att ständigt vara berusad.

Har då inga vänner som vill släpa iväg en på triggande fester och sånt som en del på forumet verkar ha en del problem med liksom. För satt ju alltid ensam och drack för att slippa tänka och känna så mycket mörka och nedstämda malande tankar. Men det gick ju inte att dricka sig lycklig. Man blev ju bara mer och mer eländig i sinnet fast man inte fattade det när man var helt inne i grejen liksom.

Det är mycket nya vanor som måste skapas för att man ska må så bra kroppsligt sett som det går. Kom just på att man istället för chips och godis kanske kan göra som så att man har ett liten påse mandelbiskvier, eller ett paket russin, kanske en banan eller några goda klementiner med sig som man kan sitta och pyssla med och skala och ha sig i stället för ett kostsamt och onödigt drickande.

Har tänkt att får man väl in vardagsrutiner som man gillar, så blir det väl som så att man rätt snart förknippar kanske en viss parkbänk med att ”där ska man sitta och äta klementin”, här ska man stanna till för att ta sig ett par russin och så vidare. Hur som helst, kämpar nyktert vidare.

Ha en fin kväll!

@fredde-s Grattis till 100 dagar! 🥳🥳🥳 Bra jobbat! Hur känns det? Plättlätt?

Kram 🐘