Senaste kommentarerna i forumet

@Flarran Så otroligt bra jobbat av dig att du lyckades bryta dig loss från alkoholens klor för 3 månader sedan. Grattis!🥳🎺🌺. Det är fint att få följa dig och ta del av dina tankar, känslor och upplevelser. Det bor en skribent i dig😁.

Var stolt över dig själv och ha en fin kväll kompis💕

@has
Det finns ju både lyckliga och mindre lyckliga stunder. En människa är ju mer än missbruket. En gång i tiden fanns det ju något hos en annan som lockade en, men att något annat tagit över. Fint att höra att du är nöjd med samtalet ni haft.

Skönt i allt kämpande att du blivit av med kramp och värk. Personligen tror jag att kropp och själ hänger mer ihop än vad man tror ... Har själen det jobbigt, har kroppen det med.

KRAM!

Tack, jag har nu inte druckit vin igår söndag o inte idag måndag. Jag tänkte hela hemvägen från jobbet om hur jag skulle dricka vatten idag till maten. Maken som i princip aldrig dricker dukade per automatik fram ett vinglas till mig. Helt sjukt egentligen hur van han är vid det. Jag bytte ut glaset till ett vattenglas. Kände mig duktig inombords. Det här gör ju att jag förstår att min relation till alkohol inte är sund. Tror inte mannen reagerade (eller visade inte det i all fall) för jag berättar inte att jag tänker på vin hela tiden. En middag väntar mig i helgen. Jag har laddat ner en app som ska visa att jag varit nykter i 5 dagar hoppas jag innan den middagen. Kallar det nykter om jag har intag 0.

Läser i forum och på sidor hur man kan lära sig dricka måttligt och vara NÖJD. För jag klarar det ganska bra ( tror jag) ännu men är aldrig nöjd då jag slutar.

@Denlillamänniskan Att gå ner i vikt är definitivt en bonus! Jag är inte tjock, men lite mullig. Att gå ner ytterligare några kg hade inte skadat. Jag är mest glad över att det händer positiva saker med kroppen, hittills har jag inte känt några direkta förändringar. Allt som kan motivera mig att hålla i nykterheten är bra!

Långa promenader finns på listan. Jag har bara lite svårt med snöblandat regn som kommer på tvären. Vår gamla hund vandrade vidare i höstas och vi kommer säkerligen att skaffa hund igen framåt vårkanten. Då kan jag inte längre skylla på vädret, då kommer jag varken jag vill eller ej ut på promenader. Det ska bli skönt, både med hundpromenader och bättre väder!

@Denlillamänniskan exakt. jag tror de på nåt sätt skapas en panik i sin lille beroende hjärna när man får upp tanken att : "Jag ska aldrig mer" "slut för evigt" ja tror man omedvetet på nåt sätt tar emot då. Därför små steg fram hjälper mest. o itne tänka så långt fram.

Ja man kan verkligen bli stressad för mindre!

I min relation växlade svaret på min oro kring drickandet mellan ”åh, så ska du ju inte ha det. Klart jag drar ner, inga problem!” Till ”det har inte du med att göra, jag kan bara lova dig att jag aldrig kommer sluta dricka så sluta försöka kontrollera mig!”

Man blir inte bara stressad utan också förvirrad.

Du beskriver att relationen är ny. Jag vet inte vad som blir bäst för dig, men om jag skulle ge mig själv ett råd i din situation (och med min erfarenhet) vore det: gå inte vidare!

Jag upptäckte inte hur mycket alkohol som konsumerades förrän vi bodde ihop. Och även då doldes det till viss del vilket skapade ännu mer förvirring.

Tänk på ditt välmående och hälsa och fatta beslut som blir bra för dig utifrån det❤️

Nu är det tre dagar sedan jag flyttade. Hittills har det mesta kretsat runt att försöka få ett tillräckligt fungerande hem för att sonen och jag ska kunna ha en fungerande vardag.

Igår hämtade jag saker i det gemensamma huset och då hade jag och (ex)maken ett bra samtal. Det är precis vid dessa samtal som jag brukar känna att det är värt att fortsätta. Att det finns goda chanser till att det ska bli bättre. Han låter så klok och insiktsfull. Visar empati (som jag inte upplevt mycket av den senaste tiden).

Även om känslan efter samtalet var att den mannen vill jag gärna vara gift med, hjälpte mig faktumet att jag redan flyttat att hålla kursen. Det kanske behövde gå så där snabbt för att jag inte skulle falla tillbaka in i de mönster vi byggt upp.

En lite märklig sak jag upptäckte idag är att krampen och värken i nacken som jag haft ett par år minst är helt borta!

Vågor av sorg över allt som inte blev och framförallt kommer bilder för mitt inre från lyckliga stunder som gör ont att minnas. Förhoppningsvis kan man se tillbaka och glädjas åt de fina minnena lite längre fram.

@Flarran stort grattis till tre nyktra månader!🥳Starkt jobbat!🤗💪💪Det är alltid lika spännande att läsa dina inlägg. Du har så mycket klokskap att förmedla.😊

Tänker nu på mina tre helt nyktra månader utan en enda droppe alkohol som faktiskt är en liten bragd som jag faktiskt innan jag gick in här på forumet och började skriva av mig lite inte väl egentligen var något jag trodde skulle gå att uppnå. Jag har verkligen fått kämpa på flera plan och fokusera stenhårt på att inte falla för frestelsen att köpa bara en liten till synes oskyldig lättöl.

Men jag vet ju hur det då direkt skulle bli, för bara en liten burk lättöl blir snart till ett paket folköl som sedan följs av flera och inom kort så är man då tillbaka på ruta ett och tillbaka inne på bolaget. Nog känner jag mig trots att jag har varit helt alkoholfri i längre tidsföljd än vad jag någonsin har varit sen jag den första gången som tolvåring smakade den första slurken med ett surt hemgjort blåbärsvin som jag berättat om i mitt första inlägg här på forumet som en nybörjare i nyktert tänkande på så många sätt.

Har exempelvis inte varit helt alkoholfri så här många dagar i följd en januarimånad på alla år sedan jag på tidigt 1980-tal började att ständigt dricka folköl varje vecka som grabb redan i högstadiet. Började från första slurken alkohol i princip att ständig bara tänka på att få tag på alkohol för att kunna slappna av en liten stund åtminstone om helgen som var allt jag i början av min karriär som då ung hängiven alkoholbrukare kunde tänka på. Nog kunde jag arbeta och samla pengar och sånt där nödvändigt också. Men allt jag levde för var egentligen att komma fram till nästa berusning.

Ser nu varje dag som unik på sitt sätt, trots att det mesta mentalt i stort väl väl är sig rätt likt. Kanske har dock min spontana inspiration till att göra musik försvunnit fast jag kan göra sådan på ren rutin om jag inte har annat för mig som att skriva av mig lite inre tankar. Det här talet om att njuta av livet som man hör ibland är väl inget som jag kan relatera till så värst mycket. Detta då jag ännu inte har lärt mig konsten att njuta av tillvaron utan mest bara lever för att jag inte har något annat för mig eller ork och kraft att göra så värst mycket annat.

Har jag gått och blivit trött på livet, nej det har jag inte, då någon livsglädje väl sällan har funnits över huvud taget. Det får väl gå så länge det medicinskt och kroppsligt går tänker jag och kunde min mor och far leva tills sjukvården sövde ner dem och skickade dem vidare in i väl kanske nästa dimension så borde väl jag också kunna klara av detta konststycke. Ja, att leva så länge det är möjligt och inte väl allt för kostsamt för vårdapparaten. Mitt heltidsarbete dygnet runt som jag ser det är att orka med att existera och utan någon hållplats att vila ut och kunna stänga av mig själv ett tag från känslan av meningslöshet utan att få någon inre tankevila är väl inte direkt något nöje, men det går.

Men det var ju inte heller något nöje, att som det blev i att ständigt behöva gå omkring med ett par starköl på tio procent i väskan som ”medicin” och falsk trygghet eller drivmedel för att orka stå ut med känslan av en totalt meningslös tillvaro. Det finns nog inget smultronställe i min direkta närhet som jag kan dra mig till minnes där jag de senaste åren detta årtusende har varit helt alkoholfri eller inte ofta varit berusad i mer eller mindre grad. Så visst finns det väl kanske nya känslor att upptäcka om jag någon dag har energi till sådant som att gå utanför dörren.

Men med min trista energikrävande dystymi och allmänna ångest som ingen läkarexpertis kunnat göra det minsta åt genom terapi eller piller. Så är det inte bara att göra saker som att bara sätta igång med exempelvis daglig och nyttig träning och infoga repetitiva rutiner som väl en del hurtfriska experter inom exempelvis psykiatrin har givit mig skrifter och välmenande tips om. Det krävs för mig att jag till hundra procent känner motivation och vilja till att göra saker och ting. Men visst kan jag sätta mig över hur jag känner och mår, det lärde jag mig tidigt i livet vilket väl gör att jag ännu sitter här och andas.

Firar nu mina första tre alkoholfria månader detta årtusende med att dricka lite kallt kranvatten, för en sådan fest och personlig avkoppling ska man väl ändå kunna unna sig är känslan. Skål på dig Flarran säger jag till mig själv och drar nu ned persiennerna då det har blivit mörkt och kväll här utanför köksfönstret. Borde väl kanske göra så mycket hälsosamt och nyttigt, men nykterhet först är nu vad som gäller. Detta är väl i princip vad jag endast har ork och inre energi till att fokusera på. Sedan får vi väl se vad morgondagen har att bjuda på för intressant.

Ha en fin kväll!

@Polerad Jag är i princip jämsides med dig, och jag känner igen det där med plötsliga anfall av att tänka på vin. För mig har det varje gång jag kommit över suget, öppnat nya dörrar för mig. Hoppas det ska gå så för dig också; att du vinner väg till aktivitet och glädje. Det låter som att du är nöjd med att du gått ned i vikt? Grattis till den glädjen i så fall.

Andra har sagt det förut, men jag säger det igen; Motion ute i naturen kan motverka tristess, deppkänslor och alkoholtankar. Men det har du väl redan klart för dig, kan jag tänka.

Men, en sak till. Jag tycker det är intressant att fundera över irritationen. Det finns ju mycket i livet som inte tilltalar en, men oftast tänker åtminstone jag då bara att det där är inget för mig, men jag blir inte provocerad. De gånger jag blir provocerad finns det ibland en lärdom att dra, om jag synar mina känslor. Kan det vara så för dig också?

Hej,
Jag tror folk behöver olika typer av stöd. En del blir motiverade av glada tillrop, andra vill resonera mer lågmält och utforskande kring beroendet. Det är ju bra att vara tydlig med vad som funkar för en själv, så brukar det sätta tonen för den egna tråden.

@Flarran Grattis till 3 nyktra månader! Du jobbar på så himla bra, en dag i taget! De bra dagarna blir fler och fler efterhand.

Kram 🐘

@Självomhändertagande
Kram,
Och sköt om dig!
🌺💜🌺

Idag är det dag 22. Helgen har gått bra, men i fredags var det svårt. Faktiskt var det en av de värsta dagarna hittills! Erfarenheten från fredagen visar mig att än så länge går det inte att slappna av och tro att det värsta är över. Nu är det en ny arbetsvecka, och snart har jag klarat av den första månaden.

Jag inser också att jag måste fylla ut tomrummet efter alkoholen för att må bättre, som det är just nu har jag en massa tid som inte vet var jag ska göra med. Nu blir det mest att sitta och slötitta på TV, och det känns inte speciellt produktivt. Dessutom smyger abstinensen sig lätt på mig när jag är inaktiv. Förr pysslade jag med allt möjligt, men de sista åren har jag i princip bara jobbat och druckit vin. Det låter brutalt när jag skriver det, men tyvärr är det sant.

Jag behöver komma bort från min gråa tillvaro och känna att jag gör något positivt med min tid, och ska botanisera bland mina gamla intressen/hobbyer.

Igår ställde jag mig på vågen för första gången sedan mellandagarna. Till min stora förvåning hade jag hade gått ner nästan 2 kg! Jag har inte rört mer på mig och jag har inte lagt om kosten, det enda jag gjort är att sluta dricka vin. Det känns bra och det är ett kvitto på att det händer saker med kroppen!

@Se klart Väl beskrivet och klarsynt!
Kram med samma figur som du valde!

Nu tar jag paus.
Jag uppskattar detta forum så mycket. Den senaste tiden har jag haft en väldig hjälp då jag skrivit om en tid som jag upplevde svår. Jag har läst andra trådar och skrivit i dem.
Jag behövde bli påmind om hur illa jag hade det i livet, som medberoende.
Nu är den texten klar. Jag hoppas att den kan hjälpa andra. En psykolog som läste den för ett par år sedan, sa just det. "Du hjälper andra med den här texten". Det var inte mitt syfte då, men efter att den har vilat i några år så plockade jag upp den. Och har redigerat. Andra har läst och andra vill använda den i olika sammanhang.
Jag tänkte gå vidare med det. Och ta en paus här.
Önskar alla kämpar all lycka till.
Livet är en process. Så viktigt att njuta av de små ögonblicken. Det kan vara att ge några frön till en fågel i den kalla vintern. Och stanna upp och se, lyssna och känna. Smaka på maten. Njuta.
Och ta hand om sig.
Så viktigt.
❤️

Ja det är som en lätt pensel, som rör sig som en fågelvinge och vispar, allt vi får vara med om när vi vågar släppa taget.
Kram 🥰

Grattis till tre månader- då är man inte längre nybörjare, utan lite rutinerad även pm man nog aldrig blir helt fri- men det gör inte så mycket. När sug försvinner och alkohol spelar noll roll i livet, då kan den extra vaksamheten skapa ytterligare en dimension i tillvaron.
Tacksamhet över beslutet man tagit. Att livet vände riktning och kör uppåt, framåt- inte ner i ett mörkt stup.
Så det kan man glädjas över mest varje dag.
Jag känner som du idag- inte alls sugen att ge mig ut- men nu gör jag det bara ✅
Ha en bra dag, kompis!

Ja @Denlillamänniskan, ibland känns det som det är människans lott att hantera 🥹 men hanterar gör man ju och blir möjligen nån del av nån procent klokare med tiden, och det går ju ibland att fundera över till vilken nytta när allt ändå ska ta slut sen!!
Men jag tänker att färden är väl grejen på något vis. Och den är överlag rätt så spännande, men extra spänning känner jag inte att jag behöver, testat det nu, hehe.
Vaknar upp till rasande väder men jag är energisk och har fått massor gjort (jobbwise) och ska nu ta en tur ut i halkan.
Igår var min dotter och hennes flickvän förbi och hämtade lite grejer och drack te och jag kände bara lycka över hur hennes liv utvecklats från många tuffa år, till en lite lugnare färd. Hon är ljuvlig och gör mig så glad. Kram på er.

Sorg pendlar mjukt och snabbt över i lättnad, har jag erfarit nu.

Uppvaknande, kapitulation eller Satori. Välj det ord som ligger dig närmast hjärtat.
För mig är det inte så stor skillnad mellan ensamhet och frihet längre. Det verkar vara ungefär samma sak.
Men det känns fint att kunna se in i en annan människas ansikte och se sig själv.

Ytterligare en dag i livet, halvvägs till nattens vila.

Dags för sista episoden om Simhallen;

Jag och apan har tagit oss upp på kanten av bassängen. Jag upptäcker nu att apan har försvunnit. Men inte ut genom några dörrar utan in i mig själv. Jag står ensam där nu och upptäcker en sak;

Jag, personalen, de som simmar. Samma lugna ansiktsdrag. Det slår mig att jag kanske ändå kan göra lite nytta innan jag går. Så jag skyler de döda alkoholisternas kroppar med stora frottehanddukar från Relaxen. Innan jag gör det så vänder jag dem med ansiktet uppåt. De har samma anletsdrag som jag och alla andra. Intill varje död kropp ställer jag en glasburk med en Beroendehjärna. Det måste bli ett avslut, nu när vi vet att vi alla har samma ansikte.

Det är det ansikte vars blick vi ber om; Gud vände sitt ansikte till mig och give mig frid. Eller som Zenmästaren Suzuki skriver; To know the Original Face.

Jag är inte någon huvudperson längre. I det här sammanhanget är jag Du. Och Du är Jag.
Badmästarens ansikte är också The Original Face.

Jag är fri att gå nu. Och utan större åthävor så klär jag på mig och går. Med lätthet passerar jag jönsarna Alkoholdjävulen och The Evil Clown. De har det verkligen besvärligt med att verka avspända, sköna partysnubbar. Det blåser kallt och det snöar idag. De har min största medkänsla i sin nöd. Även deras ansikten är exakt samma som mitt. Men de försöker fortfarande se skälmska och självsäkra ut. Det går inte så bra.

Så. Det var det.

@Smillans Jag tror att det klarnar med vad jag menar om du läser igenom min tråd. För egen del har jag både tampats med alkoholen och mitt inre mörker. Gör vi inte alla det i någon grad?

Tycker inte vi ska vara med eller emot varandra, även om vi ibland inte kan greppa hur andra vänner här på forum upplever och tänker runt alkoholen och dess verkan på känsloliv och djupare delar av psyket.

Varmaste hälsningen!

Hej! @Varafrisk, Stort grattis till dig som kämpat på så bra och har lyckats med konsten att vara nykter i ett helt år! Det inspirerar verkligen en nybörjare som en själv på nykterhetens snåriga stig liksom. Men kan ändå skryta med att jag åtminstone kan fira tre månader idag som nykter medlem här på forumet. Har inget alkoholsug heller just nu och det är jag då tacksam för. Känner så väl igen det där med att vilja gå in på bolaget men samtidigt inte vilja det alls liksom. Starkt jobbat kompis!
Ha en fin dag!