Senaste kommentarerna i forumet

@Kennie Men alla här vet väl vad en Enhet är? Sen har vi olika premisser gällande typ av alkohol vi föredrar. Så moralen på forum är alltså; vill du ärligt minska eller upphöra konsumera så går det bra att skriva bärs, vin eller vodka utan att moderatorerna skickar ut en varning. Är det däremot ett enda vinglande långeliga tider, när det gäller att hälla i sig, så får man beskriva sitt alkoholintag som Enheter. Fattar koden. Äntligen.

@Vinägermamman Tittar in för att höra hur du mår? Oavsett hur det går skriv gärna en rad❤️Kram🥰

Dag 19: Tränat lite lätt styrka, lagat mat och handarbetat lite framför TV:n. Riktigt lat, vilket jag helt enkelt unnar mig.

Kom hem från stugan igår. Blev välkomnade hem av trevliga grannar som ville bjuda in oss på lite vin. Genast började en förhandling i mitt huvud och efter en snabb blick på gubben förstod jag att samma process pågick i hans huvud. Grannarna dricker aldrig i överflöd så inte kan det skada osv. Vi kom i alla fall överens om att stå över, sa att vi har en vit januari och föreslog en kaffe. Det blev riktigt trevligt!😁 Alkoholdjävulen lurar lite här och där, när man tror att man är säker dyker han upp och viskar giftiga ord i huvudet.

Jag förundras över att jag kunnat hålla på att dricka så länge utan att omgivningen reagerat. Fick fina vinflaskor i julklapp från flera håll. Det tror jag inte jag hade fått om givarna vetat om sanningen. Detsamma med grannarna, som aldrig skulle dricka med oss om de förstått läget.

Hur som helst finner jag glädje i små saker som händer. Barnbarnet som ringer på Skype på lördag kväll och jag kan svara eftersom jag är nykter eller när det ringer på dörren på eftermiddagen och jag lugnt kan öppna eftersom jag är nykter. Grannen som vill ha skjuts och jag kan ställa upp eftersom jag är nykter.😁 SKÖNT!

Hej! Anledningen till att många pratar om enheter här inne på forumet är en diskussion i en tråd för ett tag sen där det skrevs en del om vilken sorts alkohol man druckit dagen innan. För att inte trigga andra eller försköna intaget med namn på drycker så började många prata om enheter istället. Alkohol är ju också ett ord som inte förskönar, och går lika bra tänker jag.

Ni som följt mig några år vet vad jag sliter med den här tiden på året: Dotterns årsredovisning till överförmyndarnämnden. (Jag är god man till henne.) Först diffade det 1124 kr, det fattades pengar. Efter att jag trippelkollat alla siffror diffar det 1810 kr, men nu är det plus åtminstone. Orka.

Jag är en idiot på siffror. Analfabet, fast på siffror då. Ibland känns det nästan som min dotter skulle gjort ett bättre jobb än jag. Suck. Enligt mig är alla siffror rätt. Nu skickar jag räkenskaperna till dotterns pappa, han hittar kanske felet/felen. Alla kvitton finns åtminstone, hurra!

Från och med i år ska jag börja använda det nya elektroniska systemet. Där ska jag lägga in allt direkt när jag betalar räkningarna. Punkt. När året är slut ska det vara att bara trycka på en knapp för att årsredovisningen ska bli gjord.

Så jag ska göra detta varje månad för att slippa sitta så här och slita mitt hår i januari nästa år. Jag lovar mig själv här och nu att faktiskt göra det också. Punkt. Basta.

Kram 🐘

Hejsan! @Denlillamänniskan,
Tror att det nog var något i mitt inre som ville varna för risken att bli allt för självsäker och börja tänka förminskande om alkoholens uppenbara risker. Detta då bara en liten folköl med en liten skvätt alkohol, eller ett glas vin eller en snaps lätt kan öppna dörren till en fri bar liksom. Vilket är livsfarligt åtminstone för mig av erfarenhet.

Det går inte som tidigare missbrukare att börja att tänka att det liksom är helt oskyldigt och väl okej att dricka ett visst antal godkända standardglas. För det medför alltid en risk att falla in i ett tidigare dåligt beteende. Detta om man som tidigare aktiv missbrukare skulle inta ett för de flesta kanske tillsynes oskyldigt antal budgeterade enheter inom ramen för vad kanske alkoholexperter angivit som en i normala fall accepterad mängd alkohol.

För i mitt fall är det ju ett faktum att om jag väl korkar upp en flaska så kan jag inte kan hålla mig till något som kan kallas för ett lämpligt antal standardglas eller bruk av några så kallade enheter. Det finns inget stopp när jag väl kommit igång att dricka alkohol. Har även läst någonstans att man inte medvetet ska kasta sig i fara liksom.

Så jag får nog faktiskt av ren självbevarelsedrift lyssna på min inre röst som börjat varna för att i sinnet kanske förminska alkoholens risker. Då all form av alkoholhaltig dryck oavsett vad man väljer att kalla sådan för, medför risk för mig att återigen hamna i alkoholträsket. Fokuserar därför stenhårt på fortsatt alkoholfrihet och försöker att cykla vidare genom livet som helnykterist. Förresten, kul att du tittade in här och skrev lite @vår2022.

Ha en fin kväll mina vänner!

@Sattva Vad tung och tufft läge du står i❤️. Förstår att det tar massor av energi och att läget känns låst. Bra att du fortsätter själv hos familjerådgivaren ändå och att det stärker dig. Det går inte att ställas mot sitt barn eller göra val, det är liksom inte förhandlingsbart. Konflikter kan ofta redas ut, men det verkar finnas med annat i bilden också. Du kommer att ha komma på och hitta den vägen som blir bäst, sorgen och rädsla kan ställa sig i vägen och skymma, men till slut finner du det där inom dig. Sköt om dig❤️

@Flarran Vilken bra liknelse med att lära sig cykla. Till slut så sitter det när man väl lärt sig. Det är som med att vara nykter, till slut efter mycket träning så sitter det man lärt sig, en ny vana. Men det gäller att se upp för guppen och och att släppa styret, bättre att köra försiktigt och säkert med händer på styret och blicken framåt. Härligt med nyktra tankar.

Ha en fin kväll!💕

@Denlillamänniskan
Åh vad spännande läsning, allt, ska googla på denna art of suffering, och blir nyfiken på om det är någon särskild tidsepok av Bruce S du lyssnar på?
Härom dagen flaxade den gamla låter ”Stuck in a moment” av U2 in i min hjärna- krävs ej Einstein för att fatta varför- men lyssnade iaf på den ett par gånger och sen gled jag över i Springsteen som nog är min allra största musikaliska ikon och jag lyssnade en halv eftermiddag medan jag gick igenom fakturor och annan admin som är längst ner på listan av sånt jag gillar, eller snarare högst upp på listan av vad jag inte gillar.
Nog om det, bara ett sammanträffande.
Kram till dig.

@finalina Se inte bakåt just nu. Gör goda handlingar för dig själv. Du kan ju inte ändra på något som redan hänt. Men du kan påverka vad som händer idag. Imorgon bitti kan du ta ett nytt avstamp.

@S mamma
Jag orkade inte heller höra på andras hemska situationer. Gick på ett Al-anon och aldrig mer. En ung kvinna med bebis hade bebisen henna med en full man. Då ville jag ha barn. Jag förstod att jag inte kunde ha barn med mitt ex.
Så kanske det var meningen att träffa denna unga nyblivna mamman.
Jag fick en wake up call.
Jag gick till en terapeut som anhörig inom beroendevården, men hon hade ett sätt som inte passade mig.
Jag fick en adhd för ett par år sedan och
hade svårt att tolka andra tidigare. Jag kan fortfarande ha svårt att tolka andra, men jag vet om det och tar inte längre åt mig.
Jag har varit sjuk i en bipolaritet och det var min psykiater som gjorde mig uppmärksam om att jag var medberoende.
Fick möjlighet till samtal inom psykiatrin, men ville inte träffa någon där. Så jag träffade en präst, då jag ville tala om livet som en människa.
Inom vården var jag trött på att vara patient inom psykiatrin. Men det var då.
Idag är jag frisk sedan många år och jag tar den hjälp jag får, vid behov.
Men jag gick till en AT läkare och sa "jag vill blir fri från mitt medberoende" och jag fick hjälp av en psykolog att sätta gränser.
Har hjälpt andra i hela mitt liv, tills jag satte gränser efter att mitt ex flyttade ut.
Jag vill bara leva mitt friska liv nu. Och att sätta gränser är en färskvara.
Jag övar hela tiden. Mindfulnessträningen blev min räddning. Jag började lyssna på mina behov.
Och det var då jag sökte upp en AT läkare, som var lyhörd. Då hade jag sökt hjälp i flera år innan.
Även bland familjen till mitt ex där flera är läkare.
Och alla lika medberoende.
Man får kämpa på!
Kämpa på.
Det är en process.
Och det är viktigt att skratta och må bra samtidigt som djävulsdansen pågår.
Livet.
Skörheten.
Mellan det sjuka och friska
Jag har "tur" som fått erfara egen psykisk ohälsa, men som blev frisk. Erfarenheten av att vara patient och förståelse för att arbeta med mig själv är en gåva, för mitt liv.
Jag har förlorat två vänner med bipolär sjukdom i självmord. Båda självmedicinerade och det är livsfarligt.
Men måste ta ansvar för sitt liv.
Du kan bara ta ansvar för ditt.
Och ev för dina barnbarn. Jag vet inte. Det är inte lätt.

@sattva
Varma tankar till dig, inga lätta beslut och processer du tvingas igenom nu.
Bra att du skriver, och även läser här även om du är på den säkra sidan av allt som har med alkohol att göra så lovar jag att vi gärna lyssnar och stöttar även om ingen kan bära bördan av det du är igenom.
Vi ska ju leva livet rakryggade (åtminstone på insidan) och något annat beslut än att stå vid sitt barn, är ju inte möjligt.
Och som du ju skriver- känslor förändras av hur människor agerar eller inte agerar.
Men sorg är stor när relationer går sönder. En process, och trötthet- så mycket man försöker och försöker.
Är alldeles säker på att allt från ekonomi till livet kommer att lösa sig. Men allt har sin tid, nu är nu, och det är ju där du behöver vara lite i stillhet.
Tänker på dig och hör av dig närhelst, du vet var jag finns 😍

@Flarran Men du har ju aldrig Intagit Enheter! Du har ju druckit alkohol och aldrig kallat det för något annat. Du är en väldigt klarsynt människa, tycker jag. Fullt fokus på vägen och händerna på styret.

Cykla bara vidare på din väg, kompis!

@Andrahalvlek Min stackars pappa dog redan när han var 48 år gammal. Jag är 57 nu.
Ja, hur ska det gå i simhallen?? Vet inte ens själv, men sagan är nog inte slut ännu.

Ha en fortsatt fin helg!!
Kram

Det är väl ingen konst när man kan något, för då gör det mesta sig självt liksom. Det är tankar som nu sakta börjar att sjunka in i tänkandet på ett lite djupare sätt tror jag som ny i det nyktra tänkandet. Kommer ihåg när man var liten och hur svårt det var att lära sig att cykla och hur ofta man körde omkull i början och hur vingligt de första åkturerna i början gick liksom. Sedan när man kunde cykla gick det så lätt och enkelt att man knappt behövde tänka på att ens hålla balansen.

Det är faktiskt lite så nu också när man ett tag verkligen har fokuserat på att inte falla för frestelsen att berusa sig när man känt sig lite allmänt orolig och nere så att säga. Det vore väldigt lätt att bara göra som tidigare och öppna en flaska och hälla i sig alkohol för att slippa känna kanske ett inre obehag eller ångest, och då slippa att tänka efter på vad som är bäst för en själv och då bara göra som man har gjort så oändligt många gånger tidigare och dricka onyttigheter utan en vettig tanke.

När det gäller att hålla sig nykter krävs det precis som med cykling att man håller ögonen öppna och är väl medveten på situationen och vet vad man gör så att man inte råkar att köra ned i diket liksom. Frestelsen att släppa händerna från styret och bara köra utan att tänka kan vara stor. Vilket nog kan liknas med känslan man kan ha när man tror att det går bra att kanske ta bara en enhet, ett glas eller en burk för att man varit duktig och kanske varit nykter en längre tid i följd än vad man kanske någonsin har varit på mycket länge. Men då är risken stor att man åker omkull och snart upptäcker sig att ha kört ned i alkoholdiket som en missbrukare och inte längre är en nykter människa med klarsynt fokus på vägen.

Kämpa på mina vänner!

@JoYo
Förnekelse, kropp och själ gör nog mycket för att skona en från vad som egentligen händer. Självbevarelsedrift.
För då måste man ju ta tag i saker och ting. Förstår man vad som händer, kan det ju innebära jobbiga känslor. Kroppens och själens sätt att skydda sig. Det gäller ju och kan ju gälla, tänker jag, både den i ett missbruk och anhöriga. Och den delen hos missbrukaren att lägga över ansvar på andra - för att slippa "tampas" med det - beroendet som agerar.

Säkert mellan varven slås de av hur anhöriga mår och mår dåligt över detta, men sedan tar en demon över igen.
Sådan otrolig kraft i denna helvetes drycken.

Ingen kan säga vad han kommer att göra, man vill så gärna hjälpa, jag har varit där. Men, att söka hjälp vet ju bara den andra. Som nämnts här ovan, han måste vilja själv. Du kan inte göra det för honom.

KRAM!

@Svärdfisken Det låter som att du har ett riskfyllt drickande. Av egen erfarenhet vet att jag helt plötsligt sitter man fast utan att egentligen förstå hur det gick till. Jag trodde i min enfald att jag hade mitt drickande under kontroll, men ack vad fel jag hade.

Prova att skriva i huvudtråden "Förändra sitt drickande" för dem som försöker sluta eller dra ner på konsumtionen. Där kan du få mycket hjälp!

Om du behöver professionell hjälp måste du ta det steget, det är mycket viktigt! Tyvärr är det som @Nykterresan skriver. Går du till sjukvården måste du vara beredd på att bli av med körkortet. Två dåliga prov inom ett år och körkortet dras utan pardon. Dyker du inte upp när det är dags för ett blodprov händer samma sak, du av med körkortet. Det kvittar om du aldrig någonsin kört bil med alkohol i kroppen, om du är skötsam på alla andra sätt eller om du är helt beroende av körkortet för liv och uppehälle. För att göra saken ännu värre kan du till skillnad för dem som blir tagna för rattfylla inte få ett alkolås installerat i bilen som "förmodat beroende".

Tack för dina ord @Samsung50! Jag förstår i huvudet att det är så, speciellt som jag under relationen undrat vad som skulle hända om jag blev allvarligt sjuk eller liknande då empatin på senare tid varit mer eller mindre 0. Och känt mig väldigt ensam.

Det var ensamt att veta att man är den enda som kan köra om något skulle hända.

Att aldrig få förståelse för det man känner.

Och när man känner att den andre ”försvinner” in i dimman.

Jag ska påminna mig om det när rädslan kommer.

Tack🙏🏼

@Flarran Du jobbar på jättebra! En stor fördel med rutiner är att de halvautomatiseras efter ett tag. Då krävs det mindre mental kraft och kontroll för att de verkligen ska bli gjorda, det går mer av bara farten.

På samma sätt var det med drickandet, det gick av bara farten också. Därför krävs det mycket mental kraft inledningsvis för att bryta alla vanor som har med alkohol att göra. Allt vi gör trampar upp små stigar i våra hjärnor.

Nu ska vi inte trampa på den väl upptrampade alkoholstigen längre. Vi ska trampa upp en ny stig, genom högt gräs, sly och törne. Framåt ska vi! Och för varje gång vi trampar på den nya stigen blir den lättare att hitta och färdas på. Alkoholstigen växer snart igen.

Kram 🐘

@Sattva Tunga beslut och tuffa förhandlingar med dig själv har du haft. Men nu har du kommit till beslut. Oftast är vägen fram till beslut värst. Det praktiska är bara praktiskt. Och jag håller med om att det är riktigt dåligt att han tvingar fram både beslut och aktion av dig, istället för att ta itu med det själv. Men det är så det är, vissa har inte handlingskraften i sig. Men det har du ❤️

Kram 🐘

@Varafrisk Tack! Och grattis till dina framsteg! Ja livet pågår ju även som nykter, men det är lättare att hantera utan att ha alkoholen som en belastande faktor.

Ja jag känner mig grundad och liksom grundstark mentalt. Jag jobbar med att ta in och acceptera att såhär blev det.

Min man valde att inte följa med till familjerådgivaren nu i veckan. Han tycker inte det är lönt. I hans värld är det dotterns fel att han inte trivs i sitt liv. Familjerådgivaren försöker lyfta hans eget ansvar, att han kan välja vem han vill vara, och det blir väl för svårt för honom. Han demoniserar henne o hon får bära skott för all hans besvikelse över livet.
När jag var där ensam sist var det ändå stärkande. Jag fortsätter att gå själv.

@Denlillamänniskan Så fint om din pappa ❤️ Min pappa dog också av sitt missbruk. Jag brukar säga att han nådde botten för oss båda. Han dog med söndertrasad lever vid 64. Tio år äldre än jag är nu. Jag kan också känna att han finns med mig på något sätt, klappar mig lätt på armen eller ryggen ibland ”bra gjort, tjejen.”

Jag ser med spänning fram emot fortsättningen av simhallshistorien!

Kram 🐘

@Philia tack. Fint och fint det är ju en självklarhet men när alkoholdjävulen kommer in i bilden ställs livet på kant.

@Varafrisk ❤❤❤❤ tack. Någonstans finns känslan. Ska bara hitta den 🙂

@Sisyfos jag är helt vit mellan återfallen. Jag har ju förstått nu vad som utlöser detta och det är mina krav på mig själv. Att det alltid är jag som ska hålla uppe allt, vara den bästa och har högt ställda krav på mig. Jag har backat undan lite och good is enough som gäller. Jag har också tyckt synd om mig och varit värd ett par glas. Den tanken jobbas bort nu. Offerkoftan är kastad. Jag har samtalsstöd kring detta med affekter, utlösande faktorer.