skrev Himmelellerhelvette i Att välja livet …mitt liv!
skrev Himmelellerhelvette i Att välja livet …mitt liv!
@Varafrisk Vill skicka dig en tröstande kram, det är mycket för dig just nu att bena i, känslan kan bli att man inte vet varken ut eller in, vet inte vilket man egentligen tycker är det man ska lägga fokus på. Tänk på att du nyss blivit sjukskriven och att det tar ett tag innan hjärnan börjar varva ner. När jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom tog det nog över en månad innan jag började varva ner, stressen hade varit det jag levde på så länge, som att jag var beroende av de stresshormoner kroppen sköt ut.
När du börjar landa kan du vila bättre och såsmåningom ta en sak i taget. Du duger som du är och är helt fantastiskt! Tänk vad stark du är som slutat dricka. Ge dig själv en klapp och en stor kram! Du har vid sidan av att bli nykter jobbat stenhårt psykiskt med din dotter. Låt nu dig själv få vila, när du mår bättre kommer du ha motivation att ta tag i viktnedgång men du kanske bara ska försöka se hur fantastiskt du varit det senaste året och vara snäll mot dig nu. Vila❤️
skrev Kennie i Promillebikt
skrev Kennie i Promillebikt
@Flarran Js, så tror jag att han menade, att vi alla finns till för Guds skull. Och våra vägar för oss ibland till platser där vi blir viktiga för andra än Gud. Det här forumet till exempel, där vi stöttar och ser varandra fast vi är anonyma. Här är vi viktiga för varandra.
skrev Kennie i Promillebikt
skrev Kennie i Promillebikt
Fint att fira din fars minne nykter och med glasstårta! Jag tror dina föräldrar skulle vara väldigt stolta över din styrka och hur du förändrat ditt liv i positiv riktning. Önskar dig en fin kväll!
skrev Kennie i Promillebikt
skrev Kennie i Promillebikt
Fint att fira din fars minne nykter och med glasstårta! Jag tror dina föräldrar skulle vara väldigt stolta över din styrka och hur du förändrat ditt liv i positiv riktning. Önskar dig en fin kväll!
skrev Amanda L i Andra halvlek har inletts
skrev Amanda L i Andra halvlek har inletts
@Andrahalvlek Oj, kör försiktigt! Sån yrsnö utanför mitt fönster att jag knappt ser ut!
skrev Amanda L i Min tråd och hur det går
skrev Amanda L i Min tråd och hur det går
@Grävling Mitt inlägg försvann, fortsätter igen...
Jo, jag tycker att du ska fortsätta på den nyktra banan även vid det här eventet. Att dricka ibland funkar inte då suget återkommer och du måste börja om kampen igen.
Det är bara jobbigt.
Även de som tänker försöka bli måttliga rekommenderas att börja med tre månaders nykterhet just för att suget måste bort och hjärnan återställas något så när. Annars är risken stor att du snart är tillbaka på ruta ett.
Så kämpa på, alkoholfri öl är också gott, och inget konstigt att beställa det.
Men det viktigaste är att du mår så mycket bättre utan att dricka alkohol, som ju faktiskt är ett gift.
Inget bra för varken kropp eller knopp.
Samtidigt svårt när beroendet tjatar på om hur bra du skulle må av en bärs eller två. Men du vet ju att det bara är båg.
För oftast blir det bara fler och fler och oftare...Som nån sa, min kropp är mitt hus, och ett hus låter man inte förfalla.
Var rädd om dig, helt enkelt. Så värt det. :) :)
skrev Stora Loppan i Nytt år, nytt beteende
skrev Stora Loppan i Nytt år, nytt beteende
Dag 15-16: Två dagar med mycket sug. Ställer mig då frågan VARFÖR jag vill dricka. Det är fel orsaker så jag låter bli!
Förkylningen är över. Jag försöker ha fysisk aktivitet varje dag, minst en rask promenad. Tycker dagarna är lika grå hela tiden. Fortfarande depressiv och ganska trött. Förstår att detta kräver tålamod, men det är svårt.
skrev Vjlo i Nykter på semestern, och sen också!
skrev Vjlo i Nykter på semestern, och sen också!
299 dagar, helt plötsligt :)
Inget mer förtälja... annat än fortfarande är jag helt nöjd sluppit undan alkoholvanorna.
Alla i omgivningen förutsätter nu "vi ska ha firmafest / afterwork - några öl, o du tar alkoholfritt", eller så blir det en dialog i kyrkan jag är med där vissa är tydligare med sin åsikt att alkohol alltid är skadligt, kontra andra som säger måttligt är bra, och jag som nog anser det är en onödig sak men att man själv måste välja och upptäcka vad man mår bra av.
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Tänk, idag så skulle min alltid helnyktre far ha fyllt 84 år om han hade varit med i denna vår värld. Han skulle säkert ha tyckt att det är bra att jag nu försöker att var helt nykter så gott det går. För han till och med sträckte sig så långt som att han kunna tänka sig att jag skulle kunna få dricka max tre burkar folköl om dan som hans systers make gjorde dagligen. Detta var visst så långt som han som make till min faster och tidigt rätt stökig alkoholist oftast lyckades att hålla sig till alltså. Men min viljestarka kristna faster fick då allt ligga på som en rem för att han inte skulle spåra ur liksom förstod man.
Alkohol är då allt ett jäkla gift som ställer till så mycket elände för alla parter som drabbas av ett eget direkt beroende eller medberoende till den som överkonsumerar. Men idag är jag nykter och dricker lite alkoholfri cider och tänker nu på min gamle far och även på min helnyktra mor som slet och släpade och gjorde så gott de kunde för vår familj. Synd bara att man blev så konstig redan i tonåren och trodde att man var duktig när man drack en massa öl och och betedde sig allmänt illa som man väl ofta gjorde mot föräldrarna fast man kanske inte riktigt förstod det.
Men det är inget att göra åt annat än att försöka att bättra sig nu och hela tiden medvetet fokusera på nykterhet så att man inte ramlar ned i alkoholträsket igen. Mår idag skapligt bra och har inte heller något alkoholsug just nu. Som sagt så är man helt nykter idag och dessutom i längre tidsföljd än jag någonsin kunde tro var möjligt för bara drygt tre månader sen innan jag gick in här på detta forum och började skriva en del och väl terapeutiskt arbeta med mig själv liksom. Ska nu ta mig en liten bit glasstårta tror jag för att fira min fars minne och även så klart hedra min gamla mor genom att fortsätta att kämpa på som nykter fast det ibland är rätt så svårt.
Ha en fin kväll!
skrev Milady i Jag vill vara måttlig och leva sunt
skrev Milady i Jag vill vara måttlig och leva sunt
Jag tror att för varje gång som vi lyckas eller börjar om så får vi nya kunskaper. Det är inte bortkastat, vi blir bättre och bättre...........
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Hej! @Denlillamänniskan. Kul att du skrev några ord, sånt piggar alltid upp. Hoppas att det går bra för dig också i kampen för nykterhet. Man får använda lite olika knep för att ta sig igenom vissa dar och då har jag upptäckt att även väl vald musik kan vara bra verktyg för att skingra knepiga tankar. Ha det fint kompis!
skrev Milady i Att försöka sluta med överdrivet drickande
skrev Milady i Att försöka sluta med överdrivet drickande
Ge inte upp utan försök igen och igen.........
skrev Milady i Nu är det dags
skrev Milady i Nu är det dags
@Påvägmothälsa precis så tror jag man ska agera, ny start till goda rutiner och många dagar utan vin eller öl. Håller med om att ärligheten medför att man klarar vardagen lättare. Påt.... igen och heja oss som inte ger upp utan bestämt oss för att lyckas!
skrev Milady i Hur ska jag börja?
skrev Milady i Hur ska jag börja?
Det är jättejobbigt att be om hjälp och fruktansvärt jobbigt att inse sina problem. Det är fruktansvärt jobbigt att dricka tills man slocknar, jag vet av egen erfarenhet.
Försök att trappa ner och prova sen att vara anonym på alkohollinjen. Jag fick bästa tänkbara support från en rådgivare på programmet här. Och då är du också anonym.
skrev Denlillamänniskan i Nykter livet ut
skrev Denlillamänniskan i Nykter livet ut
@Se klart Intressant mening;
.... en kravlös plats. Eller att tiden står stilla som i en bubbla. Som gör de här obegripliga sakerna...förklarliga.
Du skriver att analysen har sin tid, och handlingar har sin tid. Sen ska ju tanke och handling hänga ihop med känsla.
Vilken känsla är rätt? Att du mår bra och är oberörd eller om det är skönare om det var sista gången?
Du behöver absolut inte ge mig några svar. Men texten lät både väldigt enkel och klar samtidigt som den var dunkel och kryptisk. Jag vill förtydliga att jag själv inte har några som helst tankar om vad du ska tänka-göra-känna. Jag försökte bara läsa noga och förstå.
Du är i verkligen mångfacetterad, kompis!
skrev Rehacer i Räknar dagar på ett gammalt kuvert
skrev Rehacer i Räknar dagar på ett gammalt kuvert
@Friluftstok Ja, tänk om man kunde önska det?! Ett förstående samhälle och lite medvind!
Vad bra att du inte tar till vin i din kamp. Det gör det ju varken bättre eller lättare.
Du gör det superbra och att bryta ihop kan ibland göra att man får mer kraft efteråt. ”Bryt ihop och kom igen” brukar man ju säga. ❤️
Kämpa på!
Kram 🤗
skrev Rehacer i Dricker varje dag, vill sluta
skrev Rehacer i Dricker varje dag, vill sluta
@snö_flinga Hej! Kul att du är på!
🤗
skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare
skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare
@Se klart Ja, jag är morgonmänniska när jag är ledig. Men jag är rätt degig på kvällarna!! Då är väl du i ditt esse, kan jag tänka mig. Jag tycker att allt mellan 5 och 7 på morgonen är en fin tid att stiga upp. Men jag har lång startsträcka. Som tur har vovven och jag en bra deal; Jag dricker kaffe i lugn och ro medan han hoppar upp i sängen och goar sig i eftervärmen vid min kudde. Sådär en timme senare tassar han ut till mig i köket och undrar om jag har vaknat till så pass att jag är sugen på en promenad.
skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare
skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare
@Se klart Det var fina ord för mig!
skrev Se klart i Nykter livet ut
skrev Se klart i Nykter livet ut
Tack för kärlek, kloka ord, kramar och hårda tag! Ja det är jag som bestämmer- så är det. Över mina val och handlingar.
Det finns inget att ställa sig bakom där, och kanske är det en kravlös plats- eller att bara tiden står stilla som i en bubbla- som gör de här obegripliga sakerna- förklarliga?
Nåväl. Analyser har sin tid och själva ”görandet” eller i det här fallet, att inte göra- har sin.
Nån gång är den sista gången och det vore väldigt skönt om det var nu.
Annars mår jag oroväckande bra och känner mig emotionellt nästan oberörd av det hela. Som att jag drömt.
I verkligheten, kontoret och en liten paus.
Kram kompisar 😍
skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare
skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare
Ser en felformulering som jag vill rätta till;
"När jag är onykter, så känner jag mig gladare och tryggare"
Det ska stå; När jag var onykter kände jag mig gladare och tryggare. Fel tempus.
Senare vart det såklart inte så. Jag blev onykter och ledsnare och otryggare. För så blev det många gånger när jag drack som mest. Är man tillräckligt berusad blir man rätt korkad och får ett förvrängt känsloliv. Så är det.
Fördelen med att ta nykterhetslöfte på morgonen har två bra aspekter;
1. Ingen idé att trycka bort obehagliga minnen och känslor; Det är bara att ta sig igenom. Tidigare hade jag nog tryckt undan det hela och muntrat upp mig med lite godare mat och vin till kvällen. Tur att jag bor själv, för ni kan ju tänka hur ovanstående minnen skulle fyllegråtas och tjatas om efter sådär 4-5 glas vin.
2. Man ger löfte till sig själv bara denna dag. Det är en tidsram som är hanterbar. Har hänt att jag tänker; du kan ju dricka imorgon, om det nu är det du vill. Ja, jag kan dricka när helst det passar mig dessa dagar, eftersom jag är ledig. Men beslut som tas på morgonen ska hållas. Det handlar för mig om självrespekt. Jag är ju inte nån som bara faller till föga med ursäkter och lögner. Har jag sagt en dag så blir det en dag.
skrev Se klart i Att vara sin egen bedömare
skrev Se klart i Att vara sin egen bedömare
Jag tänker att det du skrev om att få höra till är helt centralt. När vi hör till på den djupaste sättet och vi inte känner rädsla för att bli bortstötta- då behöver vi inte ens beröm.
Att låta ett barn för tidigt få ta hand om sig själv, sätta sina egna gränser, det är som att ge ett barn fel mat, näring. Man växer lite på sniskan, men det går att räta upp sig, förvånande mycket går att räta ut eller helt enkelt leva med fast med en större förståelse för vilka vitaminer man hade behövt men inte fick.
Jag är avundsjuk på dig för att du är en morgon-människa!
skrev Nell i Jobbar och lever som vanligt. Men dricker på kvällen!
skrev Nell i Jobbar och lever som vanligt. Men dricker på kvällen!
Hej @Halihalå och välkommen till Alkoholhjälpen! Vad fint att du fick inspiration att skriva här. Det var någonting som du verkligen kände igen och det ville du dela med dig. Det är ett steg på vägen till förändring, att prata och skriva om de tankar man har kring alkoholen.
Samtidigt är det här en gammal tråd och vi uppmuntrar alla att starta sin egen tråd och berätta om sin situation. Du bestämmer förstås hur du vill göra, men om du vill starta en tråd kan du göra det här: https://alkoholhjalpen.se/node/add/forum?forum_id=0.
Hoppas du hittar mycket hjälpsamt här!
skrev Denlillamänniskan i Promillebikt
skrev Denlillamänniskan i Promillebikt
@Flarran Eddie Meduza har jag såklart hört. Gillar fortfarande en del av låtarna. Här inte hört den du nämner, men ska lyssna på den vid tillfälle. Verkar som att arbete med nykterhet och tro inte är helt väsensskilda.
Ha det gott!
Hej,
Jag är en man på runt 40 som druckit väldigt mycket under för lång tid
Under de senaste åren varje dag. En ångestkarusell tog mig dit, där alkohol var enda sättet att få paus från ångesten.
Men också bränslet som gjorde att den växte sig starkare. Jag fick nog av mig själv varje morgon och sade till mig själv att nu är det slut på det här. När kvällen kom så var känslan av att vilja sluta svagare och jag övertalade mig dag ut och dag in att jag ska sluta snart... återställarna blev fler och fler, dagarna, veckorna, månaderna och även åren tickade på utan förändring.
Julen kom och jag planerade hur jag skulle ha ett väldigt sparsamt drickande. Bara lite till maten och något i glaset under kvällen för att undvika att få frågan om jag inte ville ha något.
Julen, mellandagarna och nyår passerade och jag var inte nykter många timmar.
Inte stupfull, knappt ens full. Påverkad, absolut men på samma nivå som övrigt sällskap.
Nyårsdagen kom och jag vaknade med den värsta bakfyllan jag upplevt. Oförmögen att göra något annat än att fokusera på att överleva. Svårt att få ned något annat än ett litet glas vatten under hela dagen. Helt förstörd.
Varför? Är det här verkligen vad jag vill hålla på med? Nej.
Jag bestämde mig för att det var dags, äntligen, och öppnade paketet av modellen svagare benzo som jag lyckats spara undan från när jag behövde dem för att mota ångesten. Det här paketet hade jag lagt undan för den här dagen, då jag skulle sluta dricka.
Första veckan medicinerade jag mig rikligt för att inte få en rasande abstinens med risk för svåra och hemska symtom. Veckan gick, och jag tog mig igenom både sena julfester och AW:n utan att dricka en droppe.
Suget var det enda som var jobbigt, men jag åt och sov bra och klarade mig tack och lov helt okej.
När första veckan var avklarad och min sista tablett benzo var förbrukad började jag försöka leva som vanligt.
Dag 8,9,10... alla tuffa, abstinensen närvarande men inga tecken på kramper eller liknande akuta symtom.
Men nu, dag 15 utan att ens lukta på alkohol så mår jag fortfarande rätt så dåligt. Det kommer i skov och håller i länge. Jag känner mig sjösjuk, gungar i huvudet och tankarna är luddiga. Spända muskler och ibland illamående.
Jag märker att det är värre mellan måltider, och blir oftast bättre när jag ätit. Jag känner mig i princip bakfull.
Jag skulle gärna vilja få veta om någon här gått igenom något liknande, att må dåligt så länge?
Jag är rädd att jag totalt sabbat mig själv nu. Först krökat så hårt så länge för att sluta tvärt. Har jag saboterat mig för gott? Jag vet inte vad jag ska göra! Ska jag ta en öl för att försöka mig på att trappa ner istället eller är det för sent?
Min största rädsla av allt är att jag har permanent saboterat mig själv och att det inte finns någon återvändo nu!
Alkoholdemens? Har jag lyckats sabba min hjärna nu?
Ångesten sliter mig i stycken! Jag trodde att jag skulle få ro, få njuta av ett nyktert liv och se mig själv resa mig ur dyngan och bli klarare, starkare, bättre för varje dag.
Men jag känner mig bara fast i en evig bakfylla som aldrig går över.
Vad ska jag göra??? Jag har inget sug efter att dricka men jag är livrädd att jag bränner bort min hjärna mer och mer för varje dag som går när jag är i det här tillståndet.
Snälla hjälp mig förstå vad jag ska göra nu