Senaste kommentarerna i forumet

Godmorgon alla fina. Andra dagen tillbaka på jobbet och det är tungt att gå upp. Jag vänjer mig nog så småningom igen ....
16 minusgrader här, vi tar nog bilen idag. Ångrar inte att jag inte drack igår. Nu tar vi en nykter tisdag ❤️

@Polerad Med filmen brukar vi mena att spela upp senariot för dig själv med dig själv i huvudrollen. När du tänker på ditt första glas alkohol, dricker det, fyller på det, spela filmen om hur kvällen ser ut, när du går och lägger dig, när du vaknar på natten, ångesten, inte kunna somna om, sova oroligt, vakna, ännu mer ångest…… hade jag druckit tillräckligt mycket kom återställaren där någon gång. Det är min film, och känslan när jag vill krypa ur mitt skinn!

@Ny dag Du kommer klara det här❤️ Vet du varför du trodde dig kunna ta glaset champagne på nyår? Tror du inte själv att du väckte beroendedelen just där, i det glaset, även om du stannade vid ett glas den dagen så gav du syre åt ditt slumrade beroende. Stor kram❤️

@marshmallow11 Det är verkligen helt fantastiskt att vi kan få en sån enorm hjälp av anonyma människor på ett forum. Jag vet med all säkerhet att jag inte hade klarat mig utan det. Det är dessa människor som givit mig insikter om mig själv som jag inte viste om och som visat mig vägen framåt❤️

God Morgon, vänner!
Ja, här sitter jag och vaknar till i lugn och ro. Tänkte en kort stund efter att jag klivit ur säng på alkohol. Det känns tröttsamt att göra det, eftersom mitt mål är att göra alkoholen oviktig i mitt liv. Men det kanske är så att jag måste tänka på det tvångsmässigt för att "bli klar"?
Att sätta dit det där hjärtat i kalendern känns bra i det läget. Idag slipper jag dricka, oavsett vad som händer.
Jag önskar er en fin dag.

@Se klart Tack för att du delar med dig av hur du tänker. Du beskriver väldigt fint, hur begären i hjärnan fungerar. Det är det temat vi pysslar med i detta forum. Där är det nog väldigt bra att skrapa runt med koncentration och med förstoringsglaset höjt. Det du upptäcker och beskriver kan vara till största hjälp, och många gånger bättre än kloka råd.
Gud är oftast märkligt tyst när det gäller bruksanvisningar hur hans skapelse är funtad. Jag har nog många gånger betett mig som att "Nä.... Det var apan, Det var inte jag!" Men jag är ju apskötare med hela ansvaret. Det är inte helt fel att konsultera någon som är mer kunnig på djupare delar av känslolivet. Någon som vet hur äkta, högst legitima behov, manifesterar sig i begär. Ibland är det svårt att få syn på sig själv på egen hand.
Allra som varmast önskar jag dig en fin dag.

Grattis till 4 månader! Bra jobbat!
Efter att ha läst här inne i många år vill jag bara skriva att jag tror att det är väldigt individuellt om det går att återvända till ”normalt” drickande eller inte.
Nu skriver du ju att du är tveksam till om det är värt det och jag tycker att det låter sunt. Vi är många härinne som har återgått och sen har det snabbt eskalerat till ibland värre än tidigare. Ge nykterheten mer tid, tycker jag. Det finns mycket positivt att uppleva som nykter.
Och om du sen funderar vidare på att dricka så kräver det nog en insikt i varför du drack och en stark begränsning av intaget. Det är oerhört lätt att bara upprepa samma mönster som tidigare. Alkohol är en farlig drog.
Så kör på du ett tag till. Det är ingen brådska med ett sånt beslut och det kräver lite eftertanke. Varför? När? Hur mycket? Att hålla sig till socialstyrelsens rekommendationer Max 10 glas per vecka, Högst 4 per gång är i så fall att rekommendera.
Lycka till!

Jag tänker inte att någon kan ge råd här, utan skriver mest för att komma ihåg och få ner tankarna. Men det är ett skrapa-botten-arbete som behöver göras för att bli fri. Och det är inte ”sanningen” (dvs lämpa över skuld på min man) som kommer att göra mig fri, utan tid och kanske att förstå och förlåta sig själv även om jag är skamlöst befriad från skuldkänslor. Det är som det är jag- men ändå inte jag. Som att det är MITT liv och inte livet ihop med andra som tex min man som ju i hög grad är en central del i mitt liv,
Funderar på att gå och prata med nån i brist från svar från gud och detta pratar jag inte riktigt med någon om. Kram.

Apropå hoppa i.
Idag tog jag beslut om (icke alkoholrelaterat) återfall i en affär (?) jag haft för många år sen. En man jag då var väldigt/ sjukligt förälskad i och dessutom tillskrev massor av egenskaper han varken hade då- eller nu. Det ser jag helt klart.
Detta är Andra gången på ett år. Gången innan dess var 10 år sen! Många gånger har jag sagt nej tack- men ändå inte riktigt, eller hur? Säger man nej och stänger dörren och spikar igen. Då är man säker. Så jag har verkligen ”sagt nej” men ändå inte.
Det är en alldeles för lång historia- denna. Meningslös har jag ofta tänkt men sedan det hände på sensommaren har jag ändå tänkt att någon mening finns. Hanterade det hela med radiotystnad och vid jul ett mycket oskyldigt God Jul (vad vi alkisar brukar kalla ”bara ett glas” när det kommer till alkohol.
Det var ett rekordlångt uppehåll i vår ofta oskyldiga men dock- i perioder- rätt frekventa kontakt, och det var skönt. Ofta har vi faktiskt inte hörts på kanske ett år.
Jag gick ju med helt öppna ögon in i eftermiddagens händelser efter ett oväntat ”godmorgon ska vi ses i em/kväll” och då tror jag otrohetsjävulen agerar precis som med alkoholen. Man liksom ser och gör med helt öppna ögon.
Jag känner mig märkligt oberörd precis som i somras. Då tänkte jag som när jag blev nykter- inga små glas- inga ”trevliga tillfällen” för då kidnappas min hjärna och det är oroväckande lika beteenden.

Jag tänkte till och med på Gud och att kan verkligen inte skulle ge mig bifall men människans fria vilja styr han ju inte över.
Sen tänkte jag på mina närmsta trösteord och det är att Gud är med dig alla dagar- vilket allting alltid ger mig tröst. Och det är han. Även när jag gör fel. Så är han med.

På vägen hem i taxi från ”min träning” (hahaha förlåt att jag skrattar åt detta men så patetiskt) så tänkte jag så som alla återfallande brukar skriva ”en gång är den sista gången”.
Jag vet inte om det här var sista gången, och jag tror inte för ett ögonblick av någon gud eller tro- kommer att hjälpa mig genom detta- eftersom det ju är oförenligt med mitt gifta liv.
Alla har sina kors att bära och detta brukar bli tungt när det gått ett par dagar och minnesbilderna flashar in och får mig att känna ångest över hur jag ”kunde” eller tänkte (?) jag tänker faktiskt och jag gör ändå. Tydligen.
Han tycker att vi är ”värda” detta- och jag säger att värd- det är när man har haft umbäranden och han säger att vi haft det
Och det har vi, för många år sen. Men inte nu.
En gång blir den sista? Eller hur?
Kram på er.

Tjena Kennie, tack för att du tar dig tiden och skriver till mig, det uppskattas enormt. Jag har bestämt mig för att vara nykter ett tag och eventuellt ta kontakt med vården, det känns läskigt dock. Har även funderat på att gå på ett AA möte men även det känns som jag gör allt verkligt om du förstår vad jag menar. Jag känner mig rädd för att folk inte kommer gilla mig i sociala sammanhang när jag inte är berusad...

Allt gott @Kennie

Hej @joakimmedc
Det låter väldigt tufft det du beskriver men det går att förändra! Så många år har jag hängt här att jag sett personer komma och stanna- söka hjälp och bli hjälpta. Av vården, av forumet och av att läsa böcker och lyssna på poddar.
Jag tänker att du (chansar lite nu) som många av oss som ska komma till rätta med ett missbruk och beroende, kan ha nytta av hur hjärnan (inte) funkar ihop med alkohol. Det finns massor av tips här på forumet, läs till exempel @torns tråd här i Det vidare livet, liksom @andrahalvleks första tråd- proppad med tips och råd,
Och du. Bestäm dig. Ta en dag i taget. För din skull! Skriv och läs mycket här, kram 🤗

Livet är svårare igen. Livet som NPF-förälder. Samhället är så fyrkantigt och BUP gör inte si om inte skolan gör så. Och däremellan står föräldrar som försöker få de båda parterna att förstå, allt för att ens barn ska ha en fungerande vardag och skolgång. I slutet av veckan bröt jag ihop fullständigt. Jag har blivit bra på att schemalägga bryten och tar det när ingen ser. Men då sprutade tårar framför chef och kollegor, i bilen, på fritids, i trappuppgången och väl hemma brast det totalt. Fick i alla fall fram till barnen att inget allvarligt hänt så jag kunde låsa in mig och gråta färdigt. När det var så här illa förra gången så drack jag mycket. Jag intalade mig att jag behövde det för att orka. Orka kampen, orka vara en bra förälder. Nu har jag inte druckit en droppe ensam sen i somras och är så tacksam över det. Det kommer reda sig den här gången också men just nu är det uppförsbacke. Men jag är nykter och det är bra. Jag har inte ens tänkt i banorna att jag behöver vin för den här kampen. Vet inte vad jag behöver. Ett förstående samhälle som inte bollar runt en kanske? Men inte vin.

Vurpade lite i helgen. Men har blivit bra på att registrera antalet enheter (använder appen TryDry) och kan ändå se en positiv trend, vilket känns bra.
Idag stod jag på systemet för att köpa ”påfyllningssprit” till en av makens spritflaskor som jag nallat ur (skammen!!). Maken jobbar sent idag så mina fötter styrde mot vinhyllan, det fanns ju tillfälle att dricka lite i fred. Men - jag köpte inget vin. Och inte tog jag nåt av spriten heller. Det känns som en seger!

Hej! Några tankar från mig, utifrån mina egna erfarenheter: Jag velade länge länge om jag skulle söka hjälp, det var så otroligt läskigt. Till slut insåg jag att det inte gick längre så jag kontaktade Beroendemottagningen. Det har bara varit positivt hittills. Har inte upplevt något dömande bemötande eller krav på vit månad eller något sådant. Jag har fått lämna blodprover och fått prata lite om vad min målsättning är (måttlighet). Sen har jag fått prova två olika mediciner, varav den andra (Campral) verkar fungera ganska bra. Jag är inte alkoholfri och vurpade lite i helgen men jag försöker tänka att det handlar om ”progress, not perfection”. Jag registrerar mitt intag i appen TryDry som jag tycker ger en bra översikt. På det stora hela har det varit mycket mindre dramatiskt när jag väl fick kontakt med vården än vad jag hade föreställt mig. Inget tal om körkortet eller orosanmälan (och jag har ganska små barn, om det gör någon skillnad). Tänk på hur positivt det är att du är hjälpsökande och har många kloka tankar om ditt alkoholintag och vad du behöver göra. Stort stort lycka till!! Fatta mod!

@Andrahalvlek Okej. Andra andningen! Den känner jag igen sedan löpträningen. Bara att trycka på alltså :)

@Se klart Helt underbar kommentar! Jaha.... är det ut i skärgården det leder? En riktigt skön bild att vila i.

@bumblebee Det finns en annan sak att fundera på också, oavsett om han är alkoholist eller ej. Om ni har helt olika bild av vad "normal" konsumtion är, så kan du räkna med att detta kan vara ett problem under hela er relation. Man kan ju bara styra över sig själv. Vad en annan vuxen människa gör kan man inte påverka. Tycker han att 5 starköl på en kväll är normalt så är det så han tycker. Risken är att du får epitet som sur och trist om du påpekar att du tycker det är för mycket. Det är ju lite svårt att enas om man står på helt olika sidor i denna fråga. 🤗

@Lunaloo
Jag skrev en text för ett par veckor sedan. Om en självupplevd scen som jag velat skriva i åratal. Efter att jag skrev den var det precis som att jag fick nytt perspektiv.
Som om jag varit med i en sekt, utan att ha varit det.
Som att jag har blivit avprogrammerad åratal av hans manipulation.
Att leva i ett medberoende gör något med en.
Jag ser på mitt tidigare sjuka liv som en fångenskap i en sekt, i en värld där bara han och jag fanns.
Det är över nu.
Jag kan inte fatta att jag levt i det.
Jag är fri nu.
Och jag påminner mig gärna om min frihet, i detta forum.
Det är ett sätt för mig att ventilera.
Jag hoppas att du får frid. Att läka. Och gå vidare.
Du finns nu.
Gör något enkelt som du tycker om.
Och fortsätt göra det.
Varje dag!
❤️

@Marsorm Grattis till 4 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Bra jobbat!

Kram 🐘

Dag 13-14: Nöjd att jag tagit mej igenom helgen på egen hand. Nu väntar några lediga dagar i stugan. Det är starkt förknippat med utevistelse på förmiddagen och sedan alkohol och film eller sport på TV. Ytterligare en vana som behöver bytas ut. Även dagliga bastubad som hör ihop med öl. Bastu utan öl går verkligen inte. Jag har bunkrat upp med alkoholfri öl, vatten är inte ett alternativ i bastun.
Två nyktra veckor har passerat. Jag och maken har nu bestämt att vi fortsätter på den inslagna vägen resten av månaden.

@Ny dag
Hej.. Jo det känns som det kommer att gå bra nu efter många bakslag..
Största problemet har varit att jag haft svårt att acceptera att jag inte kan dricka något.. men har märkt att det blir värre för varje gång. Hade en längre nykterhet 2022 men tröttnade och ville dricka lite men förstörde alltihop sedan var det enormt svårt att komma igen. Nykter ett kort tag sedan igång igen blev en ond cirkel.
Jag kan tipsa om en app Im sober som räknar antal dagar och där vi stöttar varann. Jag provar också nu online möten med Smart Recovery och Lifering alternativ till AA.
Vi fixar detta tillsammans..

Motionssimmat!

@Se klart Och vi som somtionssimmat IRL vet att de 15-20 längderna är allra viktigast, sen kommer man in i andra andningen och det går av bara farten och man kan kötta på längd efter längd.

Kram 🐘

@Denlillamänniskan Min inre apa vill både dricka alkohol och äta sötsaker. Nu har vi klarat oss igenom fyra nyktra år och vi sliter hårt med sötsaker. Sömn, och tid för att både analysera och planera behöver vi, och min apa vill ha kul ibland 🥰 Imorgon utemiddag och bio, den nivån nöjer hon sig med numer tack och lov.

Kram 🐘

@snö_flinga ursäkta sent svar. Men Socialtjänsten ligger under omsorgen i varje kommun.
Hur mår du idag?
Jag har inte själv gjort Alkoholprogrammet och vet inte alls hur det fungerar men när jag läst i trådar verkar många väldigt nöjda. Eller ringa Alkohollinjen som Kennie tipsar om. Det kanske är mer hanterbarbart för dig att börja där.
Jag har själv druckit mycket för att dämpa ångest men tyvärr blir det med tiden svårt att skilja: vad är hönan och vad är ägget. Vilken ångest kommer från grundångesten och vilken ångest är en direkt följd av alkohol. Egentligen världens sämsta ångestdämpande.