Senaste kommentarerna i forumet

@Lora Hej Lora!
Jag vill bara säga att det syns verkligen i dina inlägg vilken inre förändring som skett senaste året/ åren! Läser med behållning!

Tack 🥲
Så mycket bättre av att få skriva till dig. Har tagit kontakt med familjerådgivningen för att få hjälp i hur jag ska hålla situationen med min syster ifrån mig. Samma sak där. Jag har sett och hanterat hennes behov men struntat i mina egna. Tyvärr är det väntetid men jag får försöka bara ta en dag i taget tills jag känner mig starkare igen. Tack för ditt fantastiska stöd. 🥰

@Pion1 och @erivan tack för fin respons! @erivan idag är en ny dag med nya möjligheter! Idag ska du och jag inte dricka alkohol! Heja oss!

@Varafrisk Visst är Västkusten underbart! Jag bor vid havet, cykelvägen till jobbet följer havet. Det är magiskt såhär års! Och lite slitigare på vintern!

Jag tror att när man börjar lyfta på lager o slöjor i själslivet så kommer mycket. Övergivenhet är ju en väldigt stark känsla för ett litet barn. Livshotande till och med för det lilla barnet. Som vuxen tror jag att övergivenhet o sorg är nära förknippat.
Att bara vara i känslan. Låta den få vara där. Kanske inte analysera, mer känna. Och veta att man själv har allt inom sig man behöver för att vara trygg. Det tar tid, men det finns där.
Mycket av detta jobbar jag med i onlinekursen jag går. Vad skönt att du o terapeuten jobbar med det! Det kommer bli bra!

Önskar dig en fin lördag❤️

Tack alla som har skrivit! Det ärväl slm Se klart säger, att jag inte behöver så mycket stöd. Men jag mår ändå bra o blir glad åt att veta att ni läser o följer❤️. I den förra versionen av alkoholhjälpen fanbs ju en "hjärta-knapp", som man kunde använda. Himla bra för att visa att man sett o tagit in det någon läst. Även om man inte skriver nåt.

Ok, flyttlasset gick i torsdags. Maken hämtar hunden imorgon. Det kommer bli ofantligt tomt utan honom (hunden alltså). Ja, tomt också såklart utan maken på många sätt, men ärligt talat, hittills bara skönt. Vi kan alla andas lite lättare härhemma. Jag åker till honom några dagar under min semester. Sedan hälsar jag på kanske nån gång i månaden under hösten. Ser hur det känns. Det är ju 40 mil enkel väg. Jag jobbar heltid. Har även redan inbokade yogagrejer under hösten. Och, han sa när allt var som jobbigast för några månader sedan "Jag kommer aldrig sätta min fot här igen när jag flyttat". Alltså här hemma där jag bor. Jag antar att sa det i affekt. Men det är faktiskt så det får bli. Man inte häva ur sig vad som helst utan att stå för konsekvenserna. Och han flyttar ju för att det är ohållbart att han o dottern är under samma tak. Och ärligt talat. Jag vill ha goda energier härhemma. Och det bidrar inte han med.

Tack snälla alla för era inlägg!❤️
Jag känner verkligen att jag är påväg mot något nytt, något bättre. Frihet på djupet.❤️💕🌸

@Flarran Helt rätt! Dansa, pausa. Leta upp den låten med Panetoz, grymt bra låt. En annan bra sak är att när man har dansat så njuter man mer av pausen. Man är liksom mer värd den 🥰 Och det är bra att komma hemifrån ibland, för då uppskattar man det egna hemmet mer när man kommer hem. För mycket och för lite skämmer allt är ett annat bra motto jag lever efter.

Ha en toppenlördag kompis!

Kram 🐘

@danisa Bra att du hittat vad det är du behöver göra, lyssna och lära känna dina egna behov. Det är svårare att lyssna till sina egna behov om man har mycket på gång och mycket folk omkring sig. Jag upptäckte att jag hade stort behov av att inte göra saker hela tiden, eller i alla fall att inte ständigt umgås och hitta på något att göra för att fylla upp min tid. Har inte längre samma behov av det som nykter. Gör även mycket tillsammans med min man som är min bästa vän och våra hundar som hänger med oss i det mesta.

Kämpa på nu, du är snart på banan igen!❤️

Hej där i Kaffestugan! Sitter här i mitt kök och funderar på om det inte är dags att koka på en kanna med kaffe då det ju i alla fall är lördag och det kan vara kul att ha lite gammaldags alkoholfri starkvara i form av koffeinberikad dryck att slurka på. Detta när man kanske lyssnar på lite svängig instrumental Rock 'n' Roll vilket man redan gör här då man sitter och dricker ett glas vatten och mornar till sig efter gårdagens ansträngningar alltså. Vem behöver väl alkohol alltså, är känslan i stunden. Hur som helst, hoppas att ni alla får en fin nykter lördag.

Ha det gott!

Nu har man vaknat och är denna lördag rät mör efter gårdagens explosion av kraft och energi som fick en att i raketfart göra allt och lite till på en gång. Det enda man inte gjorde var att hälla i sig nån alkohol för sånt inhandlades inte och huset är då helt fritt från sådant nervgift. Så nykter och alkoholfri det är man då ännu nu när man återigen har dragit upp persiennerna här i köket och dricker sitt morgonvatten som blivit lite av en ny-nykter rutin eller vana sedan ett tag tillbaka.

Tänk att man ska måste bli förbannad för att kunna röra på sig ibland. Men nu så känns det okej igen och man är väl även lite stolt över att ha genomfört gårdagens fysiska och psykiska övningar. Du kan ju allt brukade min farsa säga en gång för längesen, och kanske är det så för jag lyckades ju med allt jag hade fått för mig att göra igår, vilket känns bra i denna nyktra morgonstund. Har inget alkoholsug heller och det kan man väl vara tacksam för.

Men nu så skulle inte ens sju vilda hästar kunna dra en iväg på nån nyttig träningsrunda för idag så är det återhämtning som gäller. Man ska dansa och sen pausa har man läst ibland på detta eminenta forum och det är då något som man har tagit till sig. För nu är det paus och inget annat som gäller. Har av vana redan hälsat på min skapare och tackat för att jag väl inte fick hjärnblödning igår av den ansträngning jag slet som ett djur med igår. Hade hjärtat exploderat och man hade fått hjärtinfarkt så hade det inte bekommit mig det minsta.

För nån levnadsmotivation har jag då inte direkt fått fatt på ännu, men det här att bara göra och inte tänka och känna efter så himla mycket, det har jag då praktiserat. Sitter inte och klagar och vädrar någon offerkofta för att jag inte kan dricka alkohol, det ska då ingen tro, för så är det då inte alls kan jag säga. Men nog är man trött på att vara en dyster dystymiker, vilket man kan känna en sorg över. Men alla har väl sin skit att dras med. Tacksamhet kan jag känna, men till vadå försöker jag i stunden förstå.

Men den sanna livsglädjen kanske kommer med tiden. Har väl ännu inte direkt blivit nån livsnjutare som man kanske borde vara. Såg några vissnande löv igår och tänkte direkt att nu är hösten redan i antågande. Men det var väl bara ett stänk av onödigt negativt tänkande utan så värst stor grund då ju sommarsolen faktiskt skiner utanför mitt köksfönster även denna dag. Men någon cykeltur eller promenad är då inte aktuellt idag, om man nu då inte spontant exploderar av tokenergi och rusar iväg i sista sekunden och gör en massa oplanerade prylar som igår, men vi får väl se hur det blir.

Ha en fin lördag!

@has
Du har gett mig mycket värme, råd o stöd här o det vill jag tacka dig för! ❤️

Vet att det 'kostar på' att ge av sig själv. Man vill det så gärna o sitter djupt att göra så. Igen o igen (som du skriver).
Starkt av dig att gång på gång återvända inåt, mot dig själv, ändå. Sätta ditt mående i fokus.

Fina ord, fin text.
Förstår så väl din känsla, din utmattning, din kamp o känsla av kraftlöshet.
Det jag läser mellan raderna är en stark person med mycket kärlek o jag beundrar det!

Tack ❤️

@Awoa hej kompis. Jag känner igen mig i det du skriver. Jag har haft en semesterperiod som bestått av för mycket alkohol. Jag har inte druckit så jag däckar men jag har upptäckt mitt mönster och det går inte mer än 2-3 dagar innan jag dricker till ett rus. Jag känner också att jag tappar kontrollen över mig själv. Jag kan inte sluta vid 1 öl och jag kan inte vara nykter fredag lördag för då vet jag att det är OK o dricka.

@Awoa jag hoppas du hittar en väg ut! Jag tror att ett total stopp är bäst. Men jag vet att det är svårt, jag klarar det ju inte..

Kan ta exempel o se om du känner igen dig. Jag häller upp en öl när vi står o lagar mat, min fru tror så klart att det är den ölen jag dricker. Men så fort hon går på toa eller nåt annat så sveper jag den och håller upp en till och när hon är tillbaka så låtsas jag att det är samma. Jag kan också ha en liten ”stash” i källaren så när jag säger att jag måste kolla till värmepannan så sveper jag en öl där nere fort som attans så det inte ska märkas. Så när vi väl sätter oss i soffan så tror hon att det fortfarande är samma öl i glaset som jag hade förut när vi lagade mat men i själva verket så kan de va 3e eller 4e jag är inne på. Vid det laget har jag ofta ett rus för brukar dricka typ 6%are och göra det snabbt så det slår till. Så för mig är jag nöjd där i soffan med mitt rus och i mitt huvud anar hon inget problem. Jag gjorde exakt det här igår…

Dagen efter är inte hemsk men jag blir så slö o trött.

Jag vet att det här är ett problem för jag börjar tappa kontrollen. Tex så har ölen i källaren bytts ut till starksprit ibland för att få ett bättre rus snabbare.

Ja du fattar det är mest ruset jag bryr mig om tyvärr, något jag vill klara mig utan men är det enda jag tänker på!

Ja jag vet helt ärligt inte vägen ut men inser också att slutar jag inte kommer jag dö, i förtid, med ångest över mitt liv.

Mitt enda hopp är en dag i taget, och det börjar nu. Men jag har sagt det så många gånger förut .. jag tappar hoppet men hoppet är det enda jag har! Trött på den här skiten nu. Man mår skitbra 10% och piss 90%. Jag vill må bra hela tiden!!

Jag tar mitt beslut för dagen och väljer att ta mitt ansvar idag,för min skull 🙏/Pilla

Guten morgen!
Här skymtas ett förmiddagsdis som inte riktigt kan bestämma sig för om det ska bli regn eller sol idag. I övrigt är det alles in ordnung.

Jag tänkte idag skriva lite om hur jag tänker angående min tredje svåraste bromskloss-att-ta-itu-med, nämligen Sockret.
Nu tycker kanske vän av ordning att jag går alltför snabbt fram här. Först nikotinet, så alkoholen och nu sockret. Bara rakt av. Men det här är en process som har pågått under en ganska lång tid, så tiden är absolut inne för Sockret nu.

Sockret ja. Det finns de som påstår att alla som har någon form av beroende och ätstörningar först hade problem med sockret, alltså sockret kom först. Behöver inte betyda att man vräkte i sig godis, när jag växte upp på 70-talet fanns det inte så mycket godis att vräka i sig. Men det var sylt på vaniljglass, sylt på gröt, ja det var ett enda sockrande.

Som jag tidigare nämnt så har jag redan som 5åring ansett mig vara ”tjock”. Som 9åring bantade jag och min 7åriga kusin tillsammans. Inga vuxna visste om det här, vi visste på något sätt att det var förbjudet att barn skulle banta. Som 11åring visste jag redan vad man ”skulle äta”. Uppgifterna var hämtade från ”Det Bästa” då det inte fanns sociala medier på den tiden.

På 80talet, som 19åring, insjuknade jag i vad som säkerligen idag skulle kallas för Anorexia nervosa. Menstruationen försvann och jag löptränade i -25 grader med feber i kroppen och en annan gång jag bröt ett ben i foten då jag bara sprang på. En gång hade jag stukat foten men lade bara iväg ut och springa med resultat att hela foten och halva underbenet var blått efteråt. Skulle man kanske fått diagnosen Ortorexia idag?

Hur som haver, med den här bakgrunden förstår man säkert att Sockret inte haft så stort utrymme i mitt liv under tonåren och som vuxen. Det var helt enkelt Nikotinet och Alkoholen som tog över. Allt för att inte öka i vikt, för nu var det Ätstörningen som bestämde.

Är det någon annan som kan relatera till det här att först kom Sockret av allt det ni senare kom att bli beroende av?

@TessanTuss Tack för att du skrev att vi ny nyktra här nära till våra känslor och tänker mycket. Förstår nu att förut så bedövades det med A. Blir faktiskt lycklig av det är så och att huvudet börjar blir klarare och att det jag känner är på riktigt.😃

Godmorgon sköna lördag och sköna kaffegänget!
Dricker gott kaffe innan alla andra har vaknat här i stugan och smyger in här (ingen vet om mina alkoholvanor här på semestern). Njuter av ledighet och att vara utvilad.

Önskar er alla en fin lördag!

Tack så mycket för uppmuntran och stöd, det värmer och är betydelsefullt!

40 dagar är nu avklarade. Impulserna att dricka kommer och går men på det stora hela går det ju ganska lätt faktiskt. Bolaget passerar jag bara och någon tanke på vin kan finnas kort men passerar lika snabbt. Ledsamheten över att inte dricka är inte så stor längre.

Tack för allt stöd, nu ska jag ta mig igenom en dag till

Jag blev bjuden 1 en drink av min väninna och var tillbaka i villfarelsen att jag skulle kunna vara måttlig. Visst det gick bra den dagen men så dagen efter var jag där igen med att smyga mig till något.
Dessutom inser jag nu att jag varit dålig på att lyssna på mina egna behov. Det blev inte en lång avkopplande sommar som jag trott. Det blev mycket främmande och det tar tillslut ut sin rätt.
Så det jag behöver är att komma tillbaka till vardags rutiner och prioritera mina egna behov.

Just nu befinner jag mig rent emotionellt i situationer som triggade mitt drickande förr. Vaknade upp nu och funderade över detta med att känslomässig mognad. För det går att hantera känslor. Även de mest påträngande och kanske intensivaste som man bara vill fly ifrån.

Det slog mig nu. Hur påtagliga dessa intensiva känslor var som bakfull. Hur svårt det var att sortera i dem och hur mycket det bara fick sköljas runt. Löpa fritt. Hur omogen känslomässigt jag var. Helt utan insikt kring min egen omognad. Helt utan verktyg att hantera dessa. Hur intensiva de var. Alltså det var ju hemskt! Vidrigt när de bara sköljde över en.

Tror största skillnaden är att jag vet att de känslorna finns. Att jag triggas av att inte kunna påverka när allt blir dysfunktionellt i processer. När alla skyller på andra istället för att ta eget ansvar. När alla slutar jobba på rätt saker och istället täcker upp för sitt. När allt bara låser sig. Då växer min frustration. Jag har svårt att vila i det. Är så otroligt lösningsorienterad.

Att då istället kunna vila i att det är ok att bli frustrerad när detta händer. Att låta dessa känslor få vara där utan att föda dem mer. Titta på dem. Inte låta tankar spinna iväg och gräva i alla 1000 lösningar utan låta känslan finnas. Hålla handen och låta den skölja förbi utan att hetsa igång den. Det gör skillnad.

Det tänket finns ej som onykter. Då bara man kastar mer eld på glöden med hjälp av sprit. Det går inte att sortera i tankar som onykter. Den hemska känslan bara byggs på med ångest då alkohol göder ångest. Speciellt som bakfull. En grundångestkänsla som bara får gro. Fullständigt vidrigt var det.

Just det vaknade jag nu och kom på. Blir så tacksam att jag inte längre tar till flaskan i dessa situationer. Så skönt att slippa dessa ångestpåslag!

@Kirskål jag önskar jag kunde säga detsamma. Kunde inte stå emot i fina sommarkvällen. Blev ett par öl. Det var väl för tidigt att gå på nåt sånt, för mig. Jättebesviken på mig själv men jag är fast besluten att klara det . Bara att köra från dag 1 igen. Starkt av dig!! Du kan vara stolt. Idag är det lördag och då blir det 0glas. Nu jävlar!!

@Kirskål Du är bäst!! Gud var stark du är. Du kan verkligen vara stolt över dig själv💛 Du kommer att fixa det här🎉

Det är klart att det kan finnas. Men det nykterhet och tillit är mycket att uppnå, oddsen är inte de bästa..

Orkar du tillbringa mer tid med att hoppas?
Gör han just nu allt för att bli nykter?
Det är en lång väg.
Min erfarenhet är att det dessutom inte varar..men undantag finns såklart.

Rekommenderar även att du om du avser att fortsätta bo ihop (och inga barn är utsatta) att söka hjälp för egen del.

Kanske att ni kan testa att vara särbos och helt utan kontakt under pågående missbruk?

Hej!
Jag har inte varit i kontakt med vårdcentralen när det gäller mina alkoholproblem. Jag har kontaktat den lokala beroendemottagningen istället.
Jag har genomgått 3 antabusbehandlingar med några års mellanrum. Varje gång har jag, som du, varit skiträdd för att bli av med körkortet. Jag har fortfarande kortet kvar!
Budskapet från beroendemottagningen har varit att du söker hjälp, då finns det ingen anledning att jävlas med dig! Men du behöver visa att du har viljan till förändring! Insikt om ditt problem!
Utebli inte från någon tid eller provtagning! Det kommer att uppfattas som att du duckar dina problem. Ta befälet över ditt liv och visa att du menar allvar med ditt försök att sluta (!) med alkohol. Det är vad som kommer att krävas av dig.

Jag vet inte om de har använt det som en väg runt att anmäla ett högt PEth, men mottagningen har bara redovisat CDT och GT vid provtagning i mitt fall
Faktum kvarstår, en läkare har skyldighet att meddela ett högt PEth.värde.

Men som @Andrahalvlek skrev till mig för ett antal år sedan: Det är bättre att ha ett liv än att ha ett körkort!

Ta dig en funderare på vad som är viktigt för dig, och tag sedan det beslut som känns rätt!

Lycka till!

Hej!
Är gift med en man sedan 20+ år som dricker nästan varje dag sedan några år tillbaka. Det har varit många vändor med akutbesök pga olyckor på fyllan eller att han varit förvirrad eller okontaktbar. Orkar inte vara mer utförlig just nu.
Det jag undrar är om det finns någon som lyckats ta sig genom allt och nu lever med en nykter alkoholist. Kommer tilliten någonsin tillbaka och kan man få ett bra förhållande igen?

SÅ EXTREMT NÖJD! Alltså - mitt-i-natten men måste skriva för jag är så glaaad!
Första tillställningen av helgens två avklarad och jag behövde inte sädra någon vit lögn alls eller säga något om mitt val överhuvudtaget - fick frågan vad jag ville ha att dricka och jag sa "Vatten tack!" och fick det utan frågor eller höjda ögonbryn - sååån lättnad - och jag är nykter och har kört hem ikväll.
Go'natt AH-gänget!