Senaste kommentarerna i forumet

Heja dig @aeromagnus! ❤️Skriv och berätta hur det går! Kram

Hej @Torn! Gott att höra från dig, tänkte på dig igår eller om det var i morse. Har du fått mycket fiske gjort i sommar? Hoppas du lever gott❤️Kram

Det är som poesi att läsa dina texter @flarran! :)
Jag är så imponerad av att du ger alkoholdemonen "på-moppo" dag efter dag!
Jag hade inte hört talas om dystymi tidigare och fick googla det. Jag hejar på dig och sänder cyberkraft till dig att hitta andra sätt att se på tillvaron och att dina dystymisymtom mildras - och tillsammans ska vi kämpa på och orka hålla oss alkoholfria och nyktra.

Tack @Andrahalvlek ❤️ Slav under vågen är precis rätt uttryck, jag har tänkt så många gånger, att jag skulle vilja ta med den men inte kunnat med som tur är.
Jag kan inte ställa undan den eftersom det bor ett gäng andra i familjen och det blir svårt för mig att säga varför jag skulle ta bort den, vill inte ge tonårsdöttrar och söner ett frö som kanske planteras i deras hjärnor. Än har jag inte sett någon som helst tendens till någon ätstörning på något sätt hos någon av dem🙏❤️ Kram

Efter en bergochdalbana som gått upp och ner och lite hit och dit senaste 1-2 åren så inser jag att vägen till förändring är kunskap. Jag lyssnar nu på ljudboken This Naked Mind av Annie Grace och den förändrar verkligen min bild av alkohol. Jag har alltid sett ett par öl/vin/shots som att förhöja livet och leva lite godare och mer najs liksom. Det där lilla ruset på onsdag, fredag och lördag kväll lyxar till det och gör livet värt att leva. Det har jag tänkt. Men ju mer jag läser och lyssnar så inser jag att från första droppen alkohol i min ungdom har man varit på en utstakad väg till förfall. Kanske lite hårt men jag tror att alla människor har risk att utveckla beroende och riskbruk det är bara att man är på olika stadier i utvecklingen. Jag tror inte på alkohol allergi eller alkoholism, det skulle man ju aldrig säga om en snusare eller rökare tex.

Med insikten och faktan om att hela samhället är utformat efter bilden av att alkohol är något bra så förstår jag hur jag lurats in i det här. Och kunskapen är frihet. Jag börjar förstå och greppa att alkohol enbart är negativt för mig, min kropp och mitt liv.

Jag har hopp om framtiden! Med kunskap är jag också fri att välja hur jag ska göra med mitt liv. Jag hoppas att vi alla här lyckas med det vi vill och jag hoppas att jag lyckas! Det är inte alkoholen som ska styra mig det är jag som ska styra alkoholen.

Kör hårt nu alla och fortsätt peppa varandra!!

@vår2022 Det är det som är så bra med det här forumet - alla förstår och vet precis vad jag skriver om, kan relatera och ge stöttning, pep och tips!
Precis som du skriver så tänker jag nog att skammen och skulden kommer ge med sig med tiden, blekna, jag känner ju redan att det inte är så tontungt att bära som den första tiden i min resa - men jag ska aldrig glömma, för att stå där vill jag aldrig igen!
Nu trillar dagarna på i ett rasande tempo - och just idag har jag inget sug - det är sååå befriande! Jag är nöjd med ett glas isvatten ...!? Stort "smail" i det här ansiktet! :)
@Ny dag Hurra för oss - nu har de gått ytterligare dagar! Tjoho!

Alkoholen är hans kärlek. Gör dig själv en stor tjänst och lämna.

@Carisie Tack du! Ja man är ju tvungen till att hoppa upp i sadeln igen.

Har påbörjat alkoholprogrammet (igen) nyss. Känns som att jag kan allt innehåll. Men ändå har jag inte kastat mig in i nykterhet än.

Ska försöka samla mig och göra en plan för att hantera kommande bröllop, resor mer kompisgäng, osv. Det är en tuff månad.

Läste något kring de som ev lyckas med måttlighet: max 4 enheter per dag, max 1 per timme. OOOOOM jag skulle kunna hålla det, så tror jag inte att jag skulle balla ur totalt. Men tror det kräver total maximal diciplin från mig. Och egentligen är det lättare att bara låta bli.

Dom förstår - lyssna på dina vänner
Skillnaden är att de tänker klart.
Spring.. du kommer att bli sjuk själv, dina vänner kommer att tröttna o du blir så ensam.
Skaffa inte barn och flytta inte ihop vad du än gör.
I all välmening.

För ett halvår sedan hittade jag min soulmate. Den mest fantastiska man jag någonsin mött. Jag har aldrig varit så lycklig i hela mitt liv, aldrig varit så kär i någon som i honom. Jag bara visste ganska direkt att detta är HAN som jag längtat och letat efter hela livet.
Men efter ett tag insåg jag att något inte var rätt - då erkände han att han var alkoholist och att han hade ett återfall.
Han går på AA-möten och försöker inte smyga med det. Men det gör så jävla ont varje gång han väljer att sitta och dricka, istället för att vara med mig. Den här helgen hade vi planerat en romantisk weekend tillsammans, men det höll bara i knappt ett dygn, sedan åker han hem och super istället, trots att både han och jag tyckte att helgen dittills varit magisk. - men alkoholen vinner.
Mina vänner säger att jag ska lämna honom direkt. Men dom förstår inte, jag älskar honom så galet mycket. Så snälla, säg vad jag ska göra..... ni som har erfarenhet....

Hej!
Jag vill bara kolla hur det gått för dig, hur du resonerat.
Jag är i samma situation som dig och är så himla villrådig.
mvh / V

Man kan med uthållighet sätta sig över det mesta och komma till ett annat känsloläge där den ursprungliga tankens mål får stå åt sidan och lämna plats för kanske en ny insikt. Solen sken vackert för ett par timmar sedan och jag var så himla motiverad att försöka att ta mig iväg till en närbelägen badplats för att få simma i ett förmodligen ännu rätt så varmt och skönt vatten.

Jag tänkte att man kanske snabbt kunde samla lite energi till att komma iväg genom en stärkande liten tupplur på 30 minuter max. Så jag ställde en digital väckarklocka på ringning trettio minuter fram i tiden från min tänkta vila. Det var rätt så skönt först att vila, men inga krafter lyckades jag att samla ihop då jag väl var för medvetet fokuserad på en snabbvila. Väckarklockan i mitt sovrum har en snooze-funktion som piper var 5:e minut. Så jag satsade på en ytterligare vila fem minuter i taget. Men så klart blev jag bara utmattad liksom av min viljekamp för att få mera kraft och energi.

Tänkte då att, kan jag inte få kraft och energi till att ens klä på mig ytterkläder och skor. Så får jag väl skynda mig att i innekläderna gå ut på min balkong för att åtminstone hinna se solen i alla fall. Då hade molnen börjat tätna och solen sken bara med ett trött dis på avstånd. Det kändes då rätt deprimerande att vara en trött dystymiker. Här hade jag med garanti förra året hämtat mig nåt alkoholhaltigt. Men jag hade inte nåt alkoholsug alls, var mest bara rent kroppsligt trött och slut.

Det enda rimliga att göra i den situation som jag befann mig i var att ”gilla läget” och göra det allra bästa av det hela liksom. Hade inte ork att gå ut i köket och hämta min mp3-spelare för lite uppiggande musik ens. Så det fick bli balkongmeditation direkt utan nån musikalisk stimulans. Så tog ett andetag och pustade ut och lät sen tankarna flyta fritt förutom att jag medvetet föste bort negativa känslor och tankar. För det går ofta om man inte är allt för nedstämd att parera sånt tankemässigt lite bättre som nykter. Detta om man bara ger sig sjutton på det hela med ett milt och positivt sinnelag har jag märkt.

Det tänkte jag när jag såg en björk en bit bort och upptäckte att de gröna vackra löven blivit bra mycket färre än de var sist. Ja, alltså än när jag hade balkongmeditation förra gången. Det var som sagt molnigt och solen lyste i stort sett med sin frånvaro. Allt medan jag såg hur gulnade blad från björken sakta ett och ett, stilla singlade ned från nån gren och sedan bars några meter av vinden för att sedan sakta falla till marken.

När jag förra året den här tiden med säkerhet nog varit rätt berusad, så skulle säkert en mild depressionskänsla ha infunnit sig. Kan väl inte påstå att jag blev munter av höstkänslan. För är man en sommarmänniska i grunden, så är man. Gick i alla fall ut här i köket och hällde upp ett litet glas med vanlig läsk och skrev av mig lite tok i stället för att deppa till helt i onödan som synes alltså. Det var förresten kul att du @Carisie tittade in en sväng och skrev lite trevligt, sånt uppskattas alltid.

Ha en fin dag kompis!

Måndag. Ja det är måndag. Helgen gick bra. Skönt att vakna nykter och ha en fungerande hjärna igen. Kanske är den inte helt fungerande men bättre än på länge. Fick chans att arbeta hemifrån idag vilket jag inte tackade nej till. Det ger kanske sinnet och hjärnan även mer återhämtning. Jag är fortfarande trött och skäms lite men har lagt mig i soffan nu en stund. Innan dess så gick jag ner till vattnet en bit här i från och svalkade kroppen. Väldigt skönt. Jag borde ju minnas hur lång tid det tog sist innan kroppen började kännas lite piggare. Blir lite rädd att alkoholen ska ha satt någon form av permanent minnesförlust i min hjärna, det känns som att det är mycket jag inte minns. I alla fall så jag är kopiöst trött. Somnade redan vid 21.30 igår och var inte redo att kliva upp i morse när klockan ringde. Svettningarna har börjat klinga av en aning, det känns så bra! Jo suget finns där och flera gånger i dag har jag noterat de förbiflytande tankarna om att jag vill gå och handla. Tankar som: klockan 16 idag går jag förbi systemet och då kan jag göra det och det också...eller bara en sista gång, det skulle vara så skönt och "gott". Jag blir galen på tankarna, dom lämnar mig ingen ro. Bara att vänta ut dom. Skulle som sagt vilja hitta någonting som kan ge mig en intensiv glädje för stunden, när tankarna dyker upp. En bok, en film, ja vad som, men ingenting verkar kunna mäta sig. Så stark den är, kraften.

@B.Å Spot on! 🔴 Från början kanske det var anledningar. Rent sporadiskt. Men sen tror jag att du har helt rätt i att alkoholismen tog över. Lurendrejeriet tog över. Våra medvetanden kidnappade och hjärnor radiostyrda. Men inte längre.
🩵

@B.Å
Tack så mycket för dina fina ord!

Ja det är verkligen ett nytt liv att leva utan alkohol.

Som du beskriver också att man hittar ursäkter för att dricka kan jag verkligen relatera till. Jag kunde hitta en bra anledning till varje gång jag skulle dricka. Min hjärna var helt kapad och jag visste inte hur jag skulle kunna leva utan att få ha alkohol i mitt liv.

Det kräver tid och hjälp att hålla sig nykter och det är helt fantastiskt att kunna hjälpa till ❤️ ha en fin dag du med!

Hej, precis gått med i detta forum för jag känner att jag behöver få bolla alla mina snurrande tankar med er som kanske är eller varit i samma situation. Min bror har varit alkoholist i närmare 20 år. Jag är mycket yngre och har växt upp med detta och den ständiga oron för ”hur full och otrevlig blir han den här gången”. Vi har haft bråk kring detta där jag fått nog, sagt vad jag tyckte och vi pratade inte på ett år ett tag. För några år sedan blev det för mycket för hans kropp och han fick bukspottkörtelinflammation och var nära att dö. Han höll sig nykter ca 2 år innan han trillade dit igen. Kroppen sa återigen ifrån och han fick åka in akut en andra gång men lyckades bli nykter igen. För mig, hur hemskt det kanske låter, var det det bästa som kunde hända att han fick denna inflammation. Äntligen kunde jag andas ut lite och slippa oron. Nu träffades vi i helgen och jag såg att han hade druckit ett litet glas alkohol. Vår äldre bror hade troligtvis gett honom det, jag tror inte att han vet/förstår hur illa det har varit med vår brorsa. Jag pratade med mina föräldrar och man om detta för min instinktiva känsla är att vi måste göra nåt…men de tänker att han vet vad han gör när han väljer att ta ett glas igen, han vet riskerna och det är ingen idé att säga något, han kommer bara bli arg och fortsätta dricka i smyg, så är det säkert. Man vill så gärna skaka tag i honom och få honom att fatta att han inte ska dricka men jag behöver också på något sätt släppa detta då jag inte orkar med att börja oroa mig igen och lägga ner tankar och energi på hans beroende. Så tacksam för era tankar och reflektioner!

@livima jag känner igen det du säger att man inte vad som är hönan och ägget…man drack för att sova (sover mycket bättre utan) drack pga ångest (ångesten är borta) drack för att bli glad (mycket gladare utan) drack för att varva ner (mycket mysigare utan) drack för att komma igång (full av energi utan a)

Tror vi kan konstatera att vi alkisar har en sak gemensam och det är att vi är jävligt duktiga på att lura oss själva. Vi drack alltså helt enkelt för att vi är alkisar – allt det andra var ursäkter vi hittade på för att kunna fortsätta lite till.

@Leevi91 hej och grattis till ditt nya liv!

Som du säger så är det är väldigt avgörande för många av oss att inte känna oss ensamma. Det är så mycket känslor som uppstår när vi väljer att bli nyktra – det är omtumlande att bli nykter men lättare när man har andra att luta sig mot.

Tack så himla mycket för att du delar med dig. Det betyder mycket för många oss som precis börjat våra resor.

Ha en fin dag ❤️

Ett tag in i min nykterhet slog det mig att det finns två olika strategier kring bråk i relationer. Det finns de som skickar över allt ansvar på andra då de inte klarar vända spegeln mot sig och sedan de som gör tvärt om. Båda är osunda. Vi är lite oskolade att våga titta på situationer neutralt. Titta på oss själva med snälla ögon så man kan vägleda sig själv och vi fultolkar gärna andra.

För min del innebär den insikten att jag som lätt suger åt mig andras problem och tar över dem måste bli vaksam. Även lära mig sätta gränser då det inte är speciellt sunt att ta över andras tillkortakommanden. Säga det hör till dig och inte automatiskt tro att allt har med mig att göra.

Det har verkligen gjort susen. Man mår bra av att sätta gränser och se att man inte måste hantera allt och alla. Så mitt tips. Släng över bollen och be dina föräldrar hantera sina känslor. Inte lägga över dem på dig. Sedan se till att vara lite snabbare under konflikter att fundera över. Handlar detta om mig eller handlar det om motparten? Sedan lära sig sätta apan där den hör hemma och låta dem lära sig hantera sig. Alla måste inte tas hand om. De är ok att folk är lite halta och lytta.

@livima
Tack för ditt svar!

En av dom största vinsterna för mig i att hålla mig helt ifrån alkohol nu är att jag lär känna mig själv på ett helt nytt sätt. Jag kan känna efter vad jag vill göra och vad jag tycker är viktigt i mitt liv utan att gå runt i en dimma och tänka på när jag ska ta nästa glas och hur det ska få mig att känna.

Jag tog hjälpa av en psykolog ungefär en månad in i min nykterhet för att prata om min sociala ångest. Jag insåg att det var en stor anledning till varför jag drack. Jag hade jättesvårt att möta människor utan att vara berusad.

Med det sagt så är det väldigt inviduellt vad som hjälper en att hålla sig nykter men en sak är säker för min del. Genom att inte dricka så blir det oändligt mycket lättare att sätta fingret på vad det är för saker som skaver i mitt liv och vad jag kan göra åt dom.

Idag har jag mycket roligare när jag går på fest eller middagar som nykter än vad jag gjorde när jag drack alldeles för mycket och knappt kunde minnas vad jag pratade om med dom människor jag umgicks med.

@Påvägmothälsa Men vad roligt att göra äppelmust. Det är ju så gott!
Ja, visst reser vi på oss. För mig går det bra med enheterna, det ska hålla i sig!

Nu skapar vi en bra måndag och en bra vecka!

@Påvägmothälsa ❤️

God morgon ☀️ Jag har skickat hem mamman till Småland nu och sitter och dricker kaffe och lyssnar på Kjell Höglunds "Genesarets sjö". Vackert.

Inget nervgift så långt ögat når. Inget nytt & fräscht iaf. Möjligen nån gammal botoxskvätt kvar i pannan 😂

Nu ska jag sätta huset på fötter och bege mig till gymmet. Hoppas du får en fin dag.
🩵

Tack för att du delar med dig! Har varit så osäker på om jag gör tillräckligt för min nykterhet. Jag läser och lyssnar och börjat skriva lite här på forumet. Det känns tillräckligt just nu. Det jag funderar på är väl frasen "drickandet är ett symtom", dvs det finns något som man kanske behöver ta tag i i övrigt (mående, nåt obearbetat trauma eller så) för att inte hamna där igen. Hur tänker du om det? Jag kan bli lite kluven. Å ena sidan tror jag definitivt att jag drack för att döva/fly från saker. Efter en tid som nykter känns det som att i vart fall det mesta som jag ville fly från orsakades av alkoholen och att det försvunnit genom att bara ta bort alkoholen. Just nu är jag osäker på vad som var hönan och vad som var ägget om du förstår hur jag menar.

Tänkte nyss koka på en kanna med kaffe för att vakna till en aning. Här brukar jag även ta och plocka fram nån gammal svängig rocklåt för att banka in lite rytmisk energi i min rätt trötta kropp. Men man måste väl kunna variera sig en aning ibland. Så idag valde jag i stället lite andlig musik som faktiskt även har sin plats hos mig och väl har funnits med mig i en massa år. Så just nu i denna skrivande stund så är det Curt & Roland och låten – Högt på ett berg, som snurrar runt i mina gamla slitna favorithörlurar. Tänk att det kan räcka med att bara dricka lite vanligt vatten för att komma i balans. Konsten att kunna känna en äkta förnöjsamhet och ett inre stilla lugn utan att tvingas att vara jagad av längtan till själsdödande berusning av sånt som alkohol är då något att vara verkligt tacksam för.

Ha det gott!