Senaste kommentarerna i forumet

@Samna Tack så mycket för ditt svar!❤
Min sambo tog egentligen inte tag i problemet själv eller frivilligt , det var hans kropp som fick en fysisk reaktion orsakad av mycket drickande under lång tid. Han blev då erbjuden hjälp och tackade ja.

Hade inte det hänt hade han aldrig slutat, så det var verkligen "tur i oturen". 🙏

@Himmelellerhelvette Jag får obehagskli i hela kroppen när jag märker att folk börjar slira. Häromdagen på en uteservering var det en kvinna som prompt ville hälsa på min hund. Jag sa att det är inte lönt, han duckar undan för främlingar. Hon tjatade och höll på, försökte nojsa med hunden. Till slut gav hon upp. Och givetvis var hon inte nykter. Värst är när de försöker lisma och bete sig som fån, försöker dölja att de druckit. Jag färdas blixtsnabbt tillbaka till barndomen. Hu.

Kram 🐘

Kvällsavstämning ✅
En nolla från mig till John Blund 0️⃣
Ska bli skönt att komma hem till ett "tomt" hus. Alla åker vid lunch imorgon så när jag kommer hem från jobbet (7-21.30) är det "bara" maken hemma ❤️ Den enda jag egentligen vill ska vara hemma 🙈 😅 Men det har varit fantastiskt att ha alla omkring sig. Nu ska jag återgå till ett onormalt liv! Har hela sex pass lediga på hela augusti. Sen får jag kämpa mig igenom september utan några vidare ledigheter heller. Skit när man har familjen 35 mil bort! Syrran & jag var & tränade på gymmet och jag gick all in som jag brukade göra. DET lär kännas imorgon 🥹

Nåväl.. jag tackar för mig och säger god natt
🩵

@Himmelellerhelvette @vår2022 Jag tänker inte att det är så konstigt att man reagerar när människor personlighetförändras i synnerhet inte om det är någon nära. Det är högst sällan min man dricker ngt som är starkare än 3,5. Det var även många många år sedan som jag såg honom personlighetförändras pga alkohol. Min son var också väldigt länge sedan men min dotter nu senast när hon var manisk vilket var så obehagligt för hon blir personlighetförändrad när hon är manisk. Som oftast dricks det ingen alkohol när vi ses inom familjen. Sedan jag blev nykter har jag inte direkt varit i miljöer där människor blir onyktra. Skulle nog gå därifrån om den möjligheten fanns för att prata med någon som är påverkad blir ju ett helt annat samtal…lite tomt.

Kram🥰

Nu har det gått nästan två veckor till sen separationen.
Jag känner mig tryggare och stabilare.
Även om jag inte helt släppt mina luftslott.
Men det känns som att jag grejjar d3t här faktiskt.
I alla fall idag.

@Himmelellerhelvette Jag tycker också att det är obehagligt när de som står en nära är påverkade. Min man blir som tur är sällan påverkad, han dricker som starkast 3,5 öl. Min dotter bor inte hemma så henne ser jag heller inte påverkad, men såg min brorson påverkad och det kändes jobbigt. För min del triggas jag av att ha sett mina föräldrar påverkade när jag var barn och att det många gånger blev kaos i samband med det. Det triggar även den egna upplevelsen av att var full och bakis med ångest och ibland med kaos. Som nykter ifrån ett alkoholberoende så vill jag inte behöva uppleva personlighetsförändring som sker i samband med berusning. Det är liksom något som jag tagit avstånd ifrån och som ger någon slags oro. Jag bryr mig heller inte om andra dricker, men då ska det vara måttligt och under kontroll. Är jag borta kan jag alltid lämna om det känns jobbigt. Kram❤️

@prinsessa Alltså alla borde prova det. Jag bakar fröknäcke själv
https://www.koket.se/varldens-godaste-froknacke-leilas-recept

Ibland halva receptet beroende på åtgång. Mitt knep för att inte kavla det är att bara vänta 5 min under omrörning och bara bre ut fröblandningen på bakplåtspappret för att få det så tunt (= krispigt) som möjligt.

När i kroppen ska jag nu lägga mig inför 7-21.30 imorgon i saltgruvan 😖
🩵

Senaste dagarna har tankarna varit lite mer positiva. Istället för att tänka på dem få positiva delarna med alkohol. Mest socialt då. Har jag tänkt på hur skönt det är att slippa den fruktansvärda ångesten när man blivit för full eller när man druckit flera dagar irad. Ångesten över att ha gjort sambon ledsen/besviken. Har tagit del av en del livshistorier på jobbet som påmint mig om hur alkoholen kan förstöra för barnen. Har inga egna barn ännu men vill ju verkligen inte att när jag själv blir pappa att dem ska ha det som jag hade. Som jag skrev tidigare har det varit mycket funderingar på om jag i framtiden kommer kunna ta ett glas, är jag beroende av alkohol eller har jag självmedicinerat mitt dåliga mående med alkohol. Spelar det egentligen någon roll? Vågar jag riskera att hamna på botten igen för att jag var tvungen att testa en sista gång om jag klarar av att dricka. Nej just nu känns det inte värt det. Har fortfarande inte kommit till punkten att jag öppet vill säga som det är till bekanta eller ytliga vänner. Så jag undviker sociala tillställningar ett tag till där alkoholen är i stort fokus.

@Varafrisk Tycker du också det är jobbigt med personlighetsförändringen när folk blir påverkade? Speciellt de som står mig nära som min man eller dotter. Jag tycker det är så obehagligt och får ångest av det. Jag blir heller aldrig triggad till att dricka själv men jag önskar slippa obehaget och ångesten.
Andra människor, kollegor eller vänner tycker jag mest blir jobbiga och dom blir jag irriterad och på. Jag önskar att detta kan lägga sig för mig, att det inte ska vara så starka känslor för mig av att andra dricker. Kanske något skav som jag inte kan få tag på som jag behöver fortsätta leta efter så det kan lösas upp? Kram

@jurryj verkligen starkt att du kunde stoppa vid 2 öl!
Fortsätt kämpa!

@Vjlo Jag är så glad för din skull, att du har hittat en fin tjej ❤️ Tvåsamhet är bäst - om den är riktigt bra.

Jag separerade från barnens pappa för 10 år sedan, och då hade vi levt ihop i 24 år. Så jag har lite självsamhet att ta igen. Nu är jag dessutom sen drygt ett år tillbaka sambo med en storpudel, och han älskar att hålla mig sällskap på allt jag hittar på.

Lever man i relation måste man jämka och synka, har inte riktigt lust att göra det längre 🤣

Kram 🐘

@TessanTuss tack för dina fina ord. Du har rätt jag börjar om från början ... Ett nytt liv. Har druckit några öl i veckan. Kanske intressant . Jag drack två öl i måndags och två öl igår . Jag höll mig till det. Är ganska stolt att jag hade karaktären för att sluta där. O inte ville ha mera .

@Carisie Oj så gott det lät och hälsosamt, särskilt din nolla! Du är så duktig!

@Andrahalvlek & @Varafrisk

Ja jag kan nog vara jättestolt över det. Kommer aldrig återvända till drickandet. Finns inga vettiga anledningar att dricka - enda gången det finns skäl är ju typ något svepskäl - "nu förtjänar jag", "nu mår jag så dåligt att jag"... osv... och det är ingen anledning som håller.

Kärleken / förhållandet finns kvar och har ju börjat kännas ganska stabilt att hon finns här i mitt liv, eller om det är tvärtom :) Men jo... det är mkt att lära känna hos en annan människa... Men mkt rolig och trivsam mysig sommar...

@Varafrisk ❤️🐳

Hej 👋🏼
Det fick bli eftermiddagskaffe för mig ☕️
Det dök in fler till frukost och sen försökte jag fördela mina gracer här - vilket givetvis inte funkade. Men jag lurade med mig syrran till gymmet 🏋🏼‍♂️ så nu har jag kört slut på både henne & mig! 💪🏼 SÅ skönt! Nu är vi duschade & har ätit fröknäcke med mosad avokado & keso - SÅ gott. Ska strax gå ut i köket IGEN och dra ihop köttfärsen till tacomiddagen 🌮
Noll 0️⃣ för mig även idag 🙏🏼
🩵

Hejsan i Kaffestugan! När man inte har så himla mycket energi så behövs det då ibland en uppiggande kopp med nykokat kaffe. Tar man sedan och lägger till lite svängig Rock n Roll från 50-talet så kan det bli riktigt bra. Så sitter i skrivande stund och lyssnar på Billy Harlan i mina hörlurar och kan säga att låten I Wanna Bop inte var ett så dumt val liksom.

Ha en fin dag!

@Martin76 Hej 👋🏼
Skriv, läs, gör självhjälpsprogrammet. En dag i taget- ibland en timme - ibland en minut. Det enda det inte blir bättre av är ju alkoholen. Lita på processen - det blir bättre 🩵

Semestern rullar på och min alkoholfrihet håller i sig. Det har funkat hyfsat fint, men det är oftare än annars som jag känner suget efter att få ta ett glas eller två. Men jag vill inte bryta nykterheten nu och börja om igen, därför övervinner jag känslorna när suget kommer. Men det är inte utan att jag känner ett visst vemod och deppighet över hela situationen....semestern känns faktiskt lite tråkigare än annars. Sambon går ut och festar till det med sina vänner och jag håller mig mest undan från sådana tillfällen.....känner mig lite ensam på nåt vis. Inser att de flesta av mina vänner är just bara partyvänner....kontaktar dem därför inte. Undrar vart jag tappade mina nära vänner? När man är 40+ så är det ju inte så lätt att hitta nya, i synnerhet inte när man tänkt sig leva nyktert, känner mig galet tråkig.

Så summa summarum över dagens reflektion: jag håller mig nykter, men jag har inte kul.

Men om man jag ska se en ljuspunkt idag, så har inte en endaste dag av min semester gått åt till att ligga med ågren, infernalisk huvudvärk och kräkningar. Det är ett stort ljus i det övriga gråa tråkiga. 😃

Man får då inte mycket gjort här i världen fast man ibland kan ha hur goda intentioner som helst tänkte jag nyss då jag vaknade till efter en timmes slummer i sängen denna vilodag. Hade ju haft för avsikt att liksom ta mig utanför dörren och inhandla några burkar med en god inlagd sallad idag och kanske även eventuellt ta mig en liten trevlig simtur då solen ju skiner så fint denna sommardag.

Men hamnade efter intag av mitt dagliga bröd i form av mjölkchoklad och limpmackor samt diverse ord från olika pastorers predikningar på nätet i samma känsla som vanligt. Det här om att varför ska man rusa iväg helt utan nåt mål när man kan ta det lugnt. För att rusa iväg utan tanke det har man då gjort så himla många gånger genom åren, och det har väl ofta slutat med att man bara har kommit hem med en massa öl, vin eller annan onyttig alkohol om det varit vardag vill säga.

Men idag är det ju söndag så någon vandring in på bolaget hade det ju inte blivit. Men risken att kanske falla för frestelsen att inhandla ett sexpack eller två med pilsner när man väl är lite allmänt förvirrad och ofokuserad finns ju alltid. Känner mig fortfarande rätt trött nu här vi köksbordet. Så undrar om jag ska ta mig en kopp kaffe eller en energidryck, undrar vad skaparen rekommenderar, men det lutar väl mest åt en slurk vanligt vatten kan jag tro...

Ha det gott mina vänner!

Igår morse erkända jag för mig själv och mina närmaste att jag är alkolist. Efter att ha behövt åka till Psykakuten för andra gången på kort tid. Har precis börjat med antabus. Dock mår jag dåligt just nu och har brutal ångest. Har fått ha mina barn här för att jag är rädd att vara själv. Men nu ska dom åka till mamma igen och då blir det bara jag och hunden hemma igen. Hur ska man klara ensamheten?

Finaste @Geggan❤️ Så länge sedan jag tittade in h dig. Ditt liv flyter på. Tycker du är beundransvärd att du är där du är efter allt du gått igenom. Dina nya lägenhet…låter så mysigt! Vila och var rädd om dig!

Kramar ❤️

@B.Å Ha, ha! Låter som en rolig podd. Jag kan känna igen mig i det att unna mig ”bakisdagar”. Men inte så ofta för jag har blivit så mycket piggare sen jag slutade dricka. Man får iof mycket mer tid över när inte vindrickandet och bakisdagarna längre stjäl tid, så jag hinner både ta det lugnt och vara mer aktiv. I början rensade jag bort skit och renoverade sovrummet för att känna av en ny fräschör😁. Kastade alla vinflaskor och boxar som samlats i garaget, så skönt!

Ha en fin söndag och se fram emot en bättre version av dig själv som nykterheten innebär❤️

@Himmelellerhelvette Jag är också oerhört glad att jag slutade i tid dvs jag har min familj, mitt körkort, mitt jobb kvar...jag stod inte på ruinens botten. När jag gick på behandlingen ingick det att ta del av tolvstegsprogrammet för delvis utgick behandlingen från programmet men man kanske hann endast prata om de första stegen. Man skulle även gå på möten. Min känsla är att det finns ett stort mörkertal bland i synnerhet kvinnor men även män i medelålder som har arbete och familj men dricker hemma/smygdricker som aldrig någonsin skulle söka sig till AA/NA men däremot Alkoholhjälpen där man kan vara anonoym. Det råder ju anonymitet även på AA/NA men där möter man ju andra människor och man vet aldrig vem man möter. Jag hade väldigt förutfattade meningar innan jag gick på möte men oavsett vilken bakgrund vi har så har vi ändå samma problem. Många som går på möten har även gått behandlingar. Vad jag har fått till mig är att personer som går på NA är oftast yngre än AA. När jag började på NA fanns det inget annat alternativ eftersom AA inte hade startat upp. Nu tycker jag om att gå till NA eftersom jag känner många av dem när vi ses där men utanför gruppen umgås jag inte med någon. Jag förstår att de yngre umgås eller har kontakt med varandra. Jag skickar sms till en yngre person då och då för att höra hur hen mår. Hen är drogfri/nykter men svårt sjuk i anorexia och jag känner oro för hen där men är lugn på så vis pga att hon har ett skyddsnät omkring sig. Jag känner ingen hemlös som går på möten men flera som har bostad genom socialtjänsten. Även om min berättelse skiljer sig ganska markant från övrigas berättelse så när jag lyssnar till de andra blir jag så tacksam över att jag är nykter....att min man och jag finns för varandra och för våra barn...att vi är en familj.

@Sattva Tack:) Ja, eftersom tolvstegsprogrammet är finns över så stora delar av världen och används i behandlingsprogram där människor har blivit nyktra så vår det dumt att förkasta det helt och hållet.

Det är fint med förlovningen. Igår ordnade min man och jag en överraskningsfest för vår son och svärdotter. Vi hade först hängt upp ballonger och serpentiner i deras lägenhet. Köpt en jättefin bukett. Och skrivit inbjudan där det stod att vi skulle komma och hämta dem under em. Köpte färdig potatisgratäng men gjorde den exotiska brickan själv. Köpte även ett vackert hjärta av glas till dem som ett minne från förlovningen. Mina barn har inte tagit studenten, min son konfirmerade sig men var så olycklig min dotter ville inte konfirmera sig vilket var helt ok och vår dotter låg inlagd på psykosavdelningen när hon fyllde 25 år. Det kändes därför så gott i mitt modershjärta att få ordna denna fest för dem. Vi åt, pratade och spelade kubb. Rättare sagt de spelade och jag tittade på...jag var Så trött då. Vår dotter var också med. Senare på kvällen skjutsade jag hem dem. Vi brukar inte bjuda på alkohol men min man och jag hade fått en flaska bubbel så den skålade dem i. Min dotter och jag drack alkoholfri cider. Det blev även lite rött vin och någon öl men inte mycket vilket kändes väldigt bra för mig beroende på att jag vill inte att någon ska bli påverkad el förändra sin personlighet. För mig är det inget problem att någon annan dricker jag blir inte sugen..det triggar inte mig längre. Idag är vårt hem åter igen fritt från alkohol vilket är den bästa känslan!

Nu ska jag byta om för att åka på NA-möte och ta emot medalj (nyckelring) för 18-månaders nykterhet. Den dagen inföll ju förra söndagen men har inte varit på NA-sedan dess så det blir idag.

Ha en fin söndag! Kramar:)

@Sattva Jag är inte så bra på att skriva hos nykomlingar men ibland gör jag det. Jag ser att några härifrån Det vidare livet skriver hos nykomlingar vilket är jättefint. Eftersom jag har skrivit så länge på forumet så innan jag blev nykter hade många som började skriva när jag började gått över till Det vidare livet eller försvunnit. Så därför läste jag på Det vidare livet eftersom många av vännerna fanns där. Jag tänker att när man är på AA/NA-möten finns det både nykomlingar och de som har varit nyktra en längre tid på ett och samma möte. Den blandningen känns fin, tycker jag. Hur som helst ...jag tror att vi är viktiga för varandra oavsett var vi befinner oss.

Tänker även på det här med anknytning....mina barn är ju adopterade...så vad man pratade om innan vi fick våra barn var anknytningen hur otroligt viktig den är. När vi fick vår son var vi sex veckor i hans födelseland och åtta veckor med vår dotter. Det var bara min man och jag som tog hand om dem och vi kunde dela på omsorgen. Minns hur vi la våra barn hud mot hud med oss. När vi kom till Sverige fick knappt någon annan ta i våra barn pga anknytningen. Många upplevde oss väldigt överbeskyddade men för oss var det så viktigt att barnen skulle känna att vi var deras anknytningspersoner. Eftersom detta finns så starkt inom mig så har jag så svårt för om en kollega kommer till jobbet med sitt nyfödda barn och barnet ska nästan gå laget runt för att alla ska få hålla barnet.

Kom att tänka på att min B-uppsats på utbildningen handlade om mammor med alkoholmissbruk och hur det påverkade anknytningen med deras barn. Tror att den uppsatsen ligger på vinden någonstans....

Önskar dig en fin söndag/vecka! Kramar:)