Senaste kommentarerna i forumet

Hej!
Idag är min femte dag som nykter. Vaknar med huvudvärk men utan fylleångest i alla fall. Igår hade jag en svacka och kände att jag hade ”mått bra” av lite vin och att slappna av. Tur att de dumma tankarna inte vann och att jag stod emot.

Jag är ny härinne och jag är en kvinna på 50+ med man och tonårig son. Jag har bestämt mig för att inte dricka idag. Törs inte skriva aldrig mer, är rädd för de ”stora orden” men vet egentligen att det är så det måste bli. Jag har försökt att dricka måttligt och det funkar ibland men det kan lika gärna bli total urspårning och kaos. Jag gör det här för mig själv men nog mest för min son som drabbas och verkligen hatar när jag dricker (såklart, eftersom det oftast spårar). Jag växte själv upp med en alkoholiserad mamma så jag VET ju hur det är och hur dåligt man mår. Vill inte ge min son samma otrygga miljö.

Är riktigt trött och har som sagt huvudvärk mest hela tiden. Förstår att det är väldigt individuellt men hur länge satt det i för er andra när ni blev nyktra?

Min semester startar idag eller egentligen redan i fredags em när jag slog igen datorn. Mycket märkligt att inte fira in den med alkohol, första gången i hela mitt vuxna liv tror jag. Men känner mig stolt och stark (för det mesta) med att jag går in i denna semesterperiod och kommer minnas allt och inte behöva ha ångest och dåligt samvete över saker jag gjort och sagt på fyllan.
Semester är väldigt starkt kopplat till alkohol för mig och nu blir det faktiskt spännande att se hur den kommer bli när jag slipper fokusera på nästa glas hela tiden.
Jag ska kämpa på och jag vill vinna tillbaka mig själv i kampen mot det stora monstret!

@Natalia Det låter som bra planer och föresatser. Var snäll mot dig själv. Du kan vända detta, det har du gjort förut ❤️ En dag i taget !

Godmorgon!

Är lite bombad i huvudet i uppvaknandet efter sömnmedicinen men det släpper upp efter hand. Sitter på balkongen med morgonkaffet. Har ett par veckor till ledighet. Men ett så frekvent drickande jag haft nu har det förstört mycket av sånt jag egentligen vill ha energi och motivation till att göra. Jag tror dagen kan bli utmanande med sug, impulser och känslor av mild abs. Ska fokusera på och nog skriva en liten lista över vad jag egentligen vill fylla den här dagen med. Hur jag vill att den ska se ut och hur jag vill att den ska sluta. Och med ett fokus på att inte vilja förstöra morgondagens energi genom att falla för enheter idag.

En dag i taget. Nu skapar vi en ny dag ❤

@Carisie Fantastiskt med din nollor! Hatten av! 13 timmars sömn, det var nog välbehövligt. Skönt!

Vet inte vad som hände igår . Va på gymmet på morgon sen efter gymmet kännde jag mig så trött å ängslig förbannad. Så jag sov bort hela dagen . Måste var abstines eller nåt . Mår bättre idag iallfall är på gymmet nu . Dag 8 nykter

God morgon ☕️
Vaknar pigg & nykter efter att sovit 13h 💤
Det var verkligen nödvändigt efter nattjobbshelvetet med 1,5h sömn. Var helt skör & gråtfärdig igår 😢 Ytterligare stärkt i att sagt upp mig! Aldrig mer nattjobb på det här viset!

Hela helgen nollor så långt ögat når. Fortsätter trenden idag 0️⃣
🩵

@Alkis007 👋🏼 Läste dina gamla trådar. Vad hände? Det verkade ju gå så bra?
🩵

@Natalia Låter mysigt, naturen gör en gott.
Påvägmothälsa: Hallon! Mums!

Vi skapar en bra måndag!

Samma här. Blev elak, dumpade min kille, bråkade med exets nya tjej. Klarar inte av att dricka vin, det bara smäller till. Sen är jag liksom inte med längre. Som nån tagit över. Sjukt obehagligt. Bestämde mig för att sluta igår, än om jag oftast kan ta ”en öl”. Ibland kan jag inte och allt går åt helvete och jag hatar den jag blir.

Godmorgon, måndag andra arbetsveckan mellan ledigheter. Söndagen blev produktiv med trädgårdsarbete,och intag av mycket vatten eftersom det var varmt. @Natalia även jag tog en enhetsfri söndag, och det ångrar en ju aldrig! Njuter gott kaffe från bryggare , och frukost med egenskördade hallon. Nu tar vi en nykter måndag 🥳

@has Tack ❤️
Du inspirerar mig!
Din styrka, handlingskraft o ödmjukhet är beundransvärd.
Läst lite mer bakåt i dina trådar nu o är tacksam för att du delat med dig. Finns mycket att ta till sig, särskilt då jag känner igen mig i mycket av det du beskriver. Vet att jag läst de inläggen mer i realtid men kan relatera mer nu kanske.

Stora svårigheten för mig är att han o jag inte pratar öppet om hans problem, om min mans drickande. Jag är så rädd, tror jag, för den dåliga stämningen o de vassa hårda blickarna. Är skrämmande att bara tänka på hur stämningen i rummet (troligen) fryser om jag på allvar tar upp alkohol/beroende.
Ett par bra samtal har vi haft under senaste året ca. Han påstod då att han höll med om att han nog drack lite för mycket men att han inte hade några problem med att sluta/dra ner.
Jaha...
Sen har allt fortsatt, han dricker mer o mer o smyger med det ännu mer.

Han är som nöjdast o gladast o goast lite småberusad. Lätt att hantera sas. Men snacket blir inget värt, han vill eg inte höra vad jag har att säga o goset har motsatt effekt på mig. Blir bara kladdigt. Less på fyllesvamlet, som jag numera hört massa gånger. Samma samtal.
Sen dricks mer under kvällen o han blir små-dum o ibland mer irriterad. Oförutsägbar. Aldrig så jag är rädd för något ska ske, men märker hur jag anpassar mig o håller god min för att inte irritera mera. Inte säga fel. Vill inte starta en meningslös diskussion.

Jag tycker ju att jag måste säga något! Att jag måste adressera problemet. Ställa honom mot väggen med vad jag vet. Att jag fattar. (Hur kan han inte förstå att jag inser vad som eg pågår?! Hur dum tror han jag är?)
Men jag törs inte ändå!!
Men om jag inget säger kommer inget förändras, inte till det bättre iaf.

Det har gett lite hopp att få del av er resa samtidigt, att förändring är möjlig, o jag gläds åt din mans långa nykterhet.
Fortsatt lycka till!
Men nyckeln är insikt av den med problemet.

Tack för boktips också!

Fortsätt ta hand om dig!
Kram!

Tack för alla svar , jag uppskattar dom verkligen.
Såklart kan jag inte till 100% veta att ingen i vår närhet misstänkt något , men sambon har haft samma jobb och samma chef i snart 10 år.
Han har en ganska hög position på sitt jobb och är vad jag märkt väldigt omtyckt av alla kollegor och chefen.

Han har aldrig kommit varken full eller bakfull till jobbet.

Jag inser mer och mer att skulden och/eller skammen inte är min , och att jag inte bär ansvar för hans drickande.

Just nu fokuserar vi på nuet men också framtiden, och att sambon ska få fortsatt hjälp med sitt beroende.

En liten uppdatering. sommaren har gått och vi har delat upp tid med barnen på varsitt håll. Han har skaffat en lägenhet och börjar flytta i morgon. På ett vis går allt smidigt men å andra sidan finns det så mycket sorg. Jag märker att jag trots skilsmässa är så fast i min alkoholist. Som att jag inte kan dejta andra för att han skulle bli svartsjuk (än känns inte tiden inne för det men att jag tänker på hur han skulle reagera). Han vill fortfarande ha mig tillbaka och är ömsom ledsen för vad han orsakat och ömsom anklagande för att jag lämnar ett 15-årigt förhållande och en familj (tidens melodi, säger han). Han säger att han inte supit under sommaren men nog druckit men att han slutat supa som han gjorde förr. Haha kan man ju säga, jag tror att det stämmer men vet att det inte bevisar någonting. Ändå blir jag ledsen när han idag berättar att han är hemma hos en gammal knark/supar polare. Det känns så jobbigt att få falska förhoppningar även om jag inte vill ha honom tillbaka. Det är det där medberoendet som gör det så svårt att inte bli påverkad av vad han gör. Bara en påminnelse till mig själv, ord betyder inget bara handling.

Jag hör mig själv i det du skriver @Kameleont! Eftersom jag nästan aldrig dricker något själv så drog min man istället upp jämförelsen med att jag drack läsk och åt choklad.

Det var så dumt! Och ändå tappade jag nästan kontakten med min verklighet - att det självklart inte går att jämföra alkohol med dryck och godis då man inte blir berusad av det.

Min man har nu varit nykter i ett halvår. Han ser nu själv (och kan kommentera hur det var och be om ursäkt för det) hur otroligt sjukt allt blev. Han fattar inte själv idag hur han kunde göra/säga allt han gjort. Han hade helt tappat kontrollen, alkoholen styrde honom med järnhand!

Jag lyssnade på boken Beroendepersonligheten när jag började förstå att min man på riktigt hade blivit alkoholist. Det hjälpte mig lite i att inte sugas in i alla hans helt orimliga förklaringar och försvar. Eftersom typ alla förklaringar fanns beskrivna i boken.

Alkoholism och missbruk är en så lurig sjukdom, allt vi som finns runtomkring kan göra är att försöka hålla fast i att vara den friska, spara på energin till viktiga saker och inte dras med i de helt sjuka resonemangen.

Jag vet att det är så tufft att vara i den situationen du är i och jag känner verkligen med dig❤️

Söndagen har varit alkoholfri och det känns skönt att avrunda kvällen med serier och sovmedicin. Har varit i naturen vid vattnet men det är en daglig rutin när jag är ledig. Alltid skönt. Tar med picknick och njuter av lugnet.

Önskar oss alla en god nattsömn.

Kram

21v. utan A och tredje semester v. utan A.
Så tacksam för varje dag jag avstår A. Veckan som gått har jag inte tänkt så mycket på A. Reflekterade i helgen när jag umgicks med några vänner hur lite A de drack. Förr hade jag blivit så stressad av att fått så lite A nu glad att jag slutat. Ha en skön kväll alla i forumet.

Här ligger man i sängen med abstinens fr helvetet. Drack min sista starköl vi 12 tiden idag. Asså jag hatar mig själv just nu. Vill sluta dricka men trillar dit hela tiden. Denna helgen var hemsk. Fick snetändning och bråkade med min kille och betedde mig helt galet. Jag hatar när alkoholen tar över mig. Jag blir en hemsk och elak människa. Fan vad jag skäms just nu. Har ångest ifrån helvetet just nu. Fan jag orkar inte mera!
Ska till jobbet imorgon. Men helst utav allt vill jag försvinna ifrån jordens yta. Jag hatar denna jävla sjukdomen.

@Varafrisk Tack snälla😊 Det går riktigt bra! Jag har cyklat en hel del med min dotter vilket varit jätteroligt. Har för avsikt att fortsätta på min inslagna bana. Då kan jag utan några större problem avhålla mig från alkohol. Träning och alkohol är ingen bra kombination. Men båda dagarna under helgen har tankarna på alkohol funnits. Det finns där och jag vet att det inte behövs mycket för att det ska tippa över tiĺl alkohol. Känner mig nöjd med en vit helg. Hur är det med dig? Sköt om dig😊

Det är intressant det här med alkohol och att vi människor kan ha en vardag som ser hur olika ut som helst. Men ändå så har vi ofta problemet med konsumtion av starka drycker gemensamt i olika hög grad så att säga. Måttlighetsdrickare, eller findrinkare var man väl inte direkt förra året vid den här tiden. Det kan man då se inte minst på de skrynkliga kassakvitton från bolaget som nu har sparats i en bunt som varnande exempel då alkoholdjävulen så att säga ibland hälsar på i ens sinne.

Denna söndag har det varit rejält varmt och soligt och nog har man väl tänkt tanken att det skulle vara trevligt med en kall pilsner vid nån badstrand i närheten. Men sen vet man ju hur det blir. Då kommer tankar som från ingenstans rätt som det är, att gick det bra med nån folköl, så går det säkert även bra med ett glas portvin, nån snaps, eller varför inte bara en god likör till kvällen och så vidare.

Så går då inte utanför dörren idag och iväg till lokala matbutiken efter mera mjölk som kanske skulle behövas. Detta då risken finns att man i sommarvärmen även kanske kommer hem med ett sexpack pilsner eller två beroende på känslan i stunden. Man ska ju inte kasta sig i fara i onödan har man hört. Kör alltså helt alkoholfritt vidare precis som från dag ett på detta eminenta forum. Det tog jag mig allt en slurk med kall energidryck på faktiskt.

Ha en fin kväll!

@has Tack, jag tar emot styrkekramarna ❤️

Du beskriver det så bra.
Är mycket som blir snedvridet.

Det är så knepigt att ingen annan ser det jag ser. Får mig att ifrågasätta min upplevelse av att det är snett. Men de lever ju inte mitt liv med min man. Och eg vet jag ju med förståndet o med den fakta jag har så ÄR det snett. Det är inte normalt att vara berusad i princip varje dag utan att låtsas om det.

Reagerade här om dagen på att min man gav mig en pik när jag tog ett glas vin. Sjukt snett.
Under semestern unnar jag mig nåt glas mer än vanligt. Har ett hälsosamt förhållande till alkohol. Dricker måttligt skulle jag säga, men mindre o mindre nu sedan mannens problem tagit över. Inte alls samma känsla. Jag föreslår ju aldrig längre att vi ska ta något 'glas' ihop. Och en nykter vuxen vill jag ha i huset oftast.

Jag hade iaf tagit ett glas vin till kvällsmaten o fyllde på lite grann. Han hade druckit X antal stora öl o sa lite sarkastiskt ungefär 'jaha, det blir jag som får köra imorgon'
Jag fann mig inte riktigt men påpekade att han antagligen druckit mer. Varpå han svarade 'jag har inte druckit något med 14% iaf'.
Antal burkar spelar tydligen inte roll. Jag kände hur löjlig hela diskussionen blev o la ner.
Och att han ens påpekade något var så lågt.
Kanske en lite fånig grej att berätta, men skönt att få ur sig lite snedvridna saker.

Känner det som om jag inte vill dricka alls med honom, för det ger honom saker att kasta tillbaka på mig vid ev dryckes-vane-diskusson framöver.

Allt jag dricker gör jag öppet o det handlar om ett glas vin på fredag kväll eller nåt till maten under helgen. På fest kan jag dricka mer men har aldrig gillat att bli bakis o stoppar oftast i tid för det.

Han dricker allt i smyg utom till helgerna. Då tar han fram några burkar till maten tex. Och bara jag vet att de burkarna är nr fem, sex eller kanske sju, åtta ibland.

Det känns så orättvist!
Sen kan jag undra över mitt egna förhållningssätt mot mina glas vin. Ska jag inte bara kunna skippa dem då?
Men är just detta med känslan av orättvisa. Han funderar aldrig över att det kan vara bra med en nykter ansvarstagande vuxen hemma tex.

Äh, nu känner jag mig barnslig.
För o emot, fram o tillbaka.
Trött på alla tankar.

Ändå tacksam för reflektioner!

Haft en skön dag i solen med barnen idag, o även mannen (var han nykter-nej).
Fokuserar på det goda just nu.
☀️

@vår2022 Tack snälla du för fina ord. Här är det färdigsvalt. Eller inte helt 😂 Jag har faktiskt tagit en sömntablett för jag är så övertrött att jag inte kommer att komma ner i sömn av mig själv. Det är det här jag kämpat mot i fyra år och äntligen fått ordning på och EN enda natt vänder uppochner på hela tillvaron.

Nu ska jag sova (orkar inte vänta till kl 20) 😴
Hoppas du haft en fin helg och att du mår som den stjärna ⭐️ du är.
Kram ❤️

@Andrahalvlek Varmt tack❤️

@Sattva Och varmt tack till dig❤️ Det personliga ombudet som min dotter högst sporadiskt ber om hjälp ger mig möjligheten att ringa t henne utan att hon bryter sin sekretess. Hon har erfarenhet av bipolär sjukdom/psykisk sjukdom så ibland kan jag bara ringa henne få råd/”skrika” ut min frustration. Det är inte så ofta jag gör det men ombudets erfarenhet är att när individen närmar sig 30-årsåldern då börjar individen ta till sig de råd de får på ett annat sätt. Man behöver mogna…typ…jag behöver det är för att mitt liv ska funka. Jag hoppas på att min dotter med stigande ålder tar till sig mer hjälp. Fast vissa saker tillhör sjukdomen andra saker personligheten.

@vår2022 Och även ett varmt tack t dig och dina ord❤️

När min man och jag var på väg hem fr badet så ringde vår son. Han är på Öland m sin sambo. Han ringde och berättade att de hade förlovat sig idag❤️Å det kändes så varmt i modershjärtat
❤️Hans sambo hon är som en dotter för oss🙏🏻 Hennes föräldrar är skilda. Har aldrig träffat hennes pappa men mamman kanske tre gånger. Bor ca tio mil fr oss. Hon har dock tät kontakt med mamman men pappan bryr sig inte så mycket. Har svårt att förstå det. De var tre syskon fr början men ett syskon tog sitt liv. Så himla sorgligt! Jag är iaf tacksam över vår fina kontakt🙏🏻

Kram 🌺

Hej. Jag var aktiv här för ett år sedan och några av er kanske minns mig. Jag hade som intention att bli helnykter och inledde starkt med tre nyktra månader. Det var inte ens speciellt svårt när man väl hade bestämt sig. Så långt allt väl.

Så blev det plötsligt tyst från mig och en och annan tänkte väl sedan att hon har rasat igenom igen. Not so :D Här är jag ännu, still going strong. Fast lite kanske det är en sanning med modifikation, så vänta, vänta jag ska berätta. Ifall någon har råkat ut för något liknande kanske jag kan vara med och inge hopp.

Tre månader gick alltså bra fast det stormade rejält omkring mig då. Jag passade på och förlängde min utlovade nykterhet till fyra månader i stället, jag lovade Självhjälpsprogrammet det.
Någonstans började det gå snett här fast jag inte riktigt var medveten om det där och då, då det i övrigt var mycket turbulens kring mig. Hjärnan började vråla att VA F*N ÄR DET HÄR! VI SA JU TRE MÅNADER! TRE!! INTE FYRA! Så nästan på dagen som tre månader nykter tog jag mig ett glas med mycket blandade känslor. Ena delen av mig ville bara hälla ut glaset och den andra delen drack upp två glas vin.

Därifrån tog ett måttligt drickande vid, som jag inte ens kände igen som ett måttligt drickande. Jag hade ju intentionen att bli helvit och fattade inte att jag hade gått och blivit måttlighetsdrickare. Med måttlighetsdrickande menar jag att jag drack en fjärdedel till en femtedel av vad jag tidigare druckit och med rätt långa pauser där emellan. Så den delen är faktiskt sann: en längre tids paus får hjärnan att reboota sig och vissa kan faktiskt bli måttlighetsdrickare. Kruxet är bara att hur definierar man måttlighetsdrickande, det är ju sist och slutligen väldigt personligt, och hur ska man få det att hålla över tid?

Nå väl, turbulensen lugnade lite ner sig och jag fick tid att fundera över mitt drickande igen. Jag definierade drickande plus tre andra bromsklossar som begränsar mitt liv, och som jag inte vill släppa. Jag funderade över att vad ger dessa bromsklossar mig som jag inte vill/kan släppa, och är det faktiskt sant att de ger mig det här? Eller är det en myt? Eller har bromsklossarna faktiskt tidigare gett mig något, men som inte längre tjänar till något idag?

Långt, långt blev det här så jag ska begränsa mig här nu för tillfället. Min nya tråd lägger jag upp i Det vidare livet för det är där jag känner att jag är. Helnykter är jag igen, då jag identifierade alkoholen som en av bromsklossarna och krossade flera myter. Ser fram emot att få diskutera övriga bromsklossar som ju också finns i livet, tillsammans med er.

@Jan.3. Tack!❤️ Det räcker gott! Om 70 dagar är det dags för dig att fira 1000!😁

@vår2022

Jag gör ingen större utläggning i dag😄 det blir bara.
⚡💥🌟💫🎉
💐🥀🌹SNYGGT JOBBAT!! 🌺💐🌷
🎉🌟💫🪷⚡💥

Ha det så bra. 🤠