skrev vår2022 i Min värderade riktning

Tack @Andrahalvlek @Himmelellerhelvette @Ros för gratulationer och för så fina ord. Det ger meningsfullhet och det värmer❤️


skrev Surkärring i Gaaaaaahhhhhh!!!!!

30 dagar har passerat.
Det jag känner en sorg på ett vis.
Fast ingen stor sorg. Jag vet att mitt liv är bättre utan alkohol. Fast jag saknar salongsberusningen. Det kanske går över, eller inte. Det är bara att gilla läget.


skrev Surkärring i Hjälp! Har panik!

@soho86 hur är det med dig nu?
Hur har det gått för dig?


skrev spoix90 i Promillebikt

@Flarran Det är förmodligen många nya som läser dina texter också! Du skriver otroligt fängslande och bra! Du ger nog mer positiv energi åt andra än vad du tror och tänker! Du beskriver en kamp som är otroligt stark. Det visar och ger styrka åt andra! Kämpa på hejja dig!


skrev Flarran i Promillebikt

Denna lördag går mot sitt slut. Tog mig ut med ett par soppåsar och sedan iväg efter mjölk och några färdigrätter som ju är bra att ha i frysen till kommande dagars mikrofester. Kanske inte så värst mycket att skryta om. Då jag ju inte gick av glädje eller motivation utan bara på en ren automatisk självbevarelsedrift. Kanske mest en inbyggd instinkt eller nåt. Skulle kunna skriva mer och vara en aning filosofisk här kanske, eller citera någon klok tänkare som vandrat före i denna jämmerdal.

Men varför bry sig så mycket. Varför tänka så himla mycket egentligen. För sånt bli man ju bara trött av. Men innan jag orkade ta mig de sista metrarna upp till min enkla boning. Då satt jag i min källare och stirrade i väggen och tänkte lite djupare än vanligt. Analyserade de dagar som kommit och gått. Sedan tog jag en titt på mina matkassar i hörnet och förstod att dessa ju borde upp i lägenheten och att frysmaten ju inte skulle stå där och tina upp och riskera att bli förstörd. Någon ordning får det väl vara alltså.

Nu har man då veckohandlat än en gång och haft ett träningspass vare sig man ville detta eller inte. Om jag skulle betygsätta den här dagen och vad den har givit mig av positiv känsla. Så skulle väl betyget inte direkt glimra och sticka ut och vara något som något jag ville ha kvar i mitt minne och titta tillbaka på framöver vid tunga dagar om man så säger. Du kan allt brukade farsan ibland säga, och visst går allt om man ger sig sjutton på det. Men vad är det för mening med att hålla på och kämpa som man gör kan man ju filosofiskt ibland fundera över.

Men nu har jag lyckats att ta mig igenom ännu en dag utan att mata bolaget med en massa stålar för alkohol och det tveksamma nöjet att få slå sig själv i skallen med nån flaska vin eller sprit eller att vada igenom en mindre ocean av blandade burkar av diverse starköl. Allting går om man bara biter ihop, gillar läget oavsett, och skiter i hur man egentligen mår. Nu är det lugnt och nu behöver man då inte fundera över vad man ska tugga i sig som livsmedel framöver på ett tag. Den biten är då löst än en gång.

Det var trevligt att se att några tydligen inte har tröttnat helt på denne dysterkvist som ju bara skriver en massa tok som väl knappast lär vara så värst hjälpsamt för de som vill få sig lite positiv energi i kampen mot inre demoner som kan driva en rakt ned i alkoholträsket eller väl kanske en bit längre in i det eviga mörkret om man så säger. Tackar för att ni @Carisie och @Molnet tittade in här idag. Sånt uppskattas mina vänner.

Ha det gott!


skrev Andrahalvlek i Det riktiga livet

@aeromagnus Grattis till 9 nyktra månader! 🥳🥳🥳

Kram 🐘


skrev Annelie56 i Hur hanterar jag skammen

Ingen har sagt något, vilket känns lite konstigt. Verkar som om de inte bryr sig om sin personal. Eller så drömmer de mig. Jag kan ju inte veta. Så jag försöker att ta en dag i taget


skrev hoppfullsambo i Hur pratar jag med min sambo om hans drickande utan att förstöra allt?

Jag har exakt vad jag ska säga.
Jag ska säga att jag har sökt stöd för min skull. Jag ska berätta att min mamma vet om hans problem och att jag kommer prata med henne om det för jag behöver det stödet. Att hon älskar honom lika mycket som innan och vill även vara ett stöd för honom om han vill ha det.
Jag ska säga att jag måste leva i sanningen och inte täcka över och dölja för hans barn, att de vet och de förtjänar att bemötas med sanning.
Och att jag framåt kan komma välja att lämna hemmet när han väljer att dricka, inte för att straffa utan för att skydda mig och oss. Exakt hur jag ska säga, det är memorerat, det är korrigerat, uppdaterat och finslipat. Jag har så många gånger bestämt mig att idag måste jag men så hittar jag en ursäkt för att inte ta det, eller vill jag bara njuta för vi har en så fin stund. Eller vill jag bespara honom det så han har haft en sån skitdag på jobbet som han så ofta har, eller bråkar exet med honom som hon så ofta gör och jag sitter tyst om mitt och bara stöttar honom. Igår kväll bestämde jag mig igen. Jag vara nära att vråla allt i ansiktet på honom men bet mig i tungan och smekte hans hår så han somnade innan 21.30, jag tänkte att jag tar det idag men vi var barnvakt från att vi vaknade och sekunden föräldrarna till barnet kom så knäppte han första ölen, då vart det inte idag heller. Idag var han ordentligt full innan vi ens ätit middag. Jag åkte iväg för att skjutsa min mamma och hennes vänner en sväng, jag ville svänga in och gå o lägga mig på soffan hos henne istället för att åka hem men eftersom jag inte pratat men honom om det innan så måste jag hem, hur ledsen och trött och ont i magen jag än får av det för jag måste prata med honom innan och jag kan inte göra det när han druckit så då måste jag vara genomlida kvällen. Idag somnade han också runt 21.30-21.45, skönt kan man tänka för man slipper den där fulla versionen men också så fruktansvärt tråkigt och tragiskt att det här är min barnfria lördagkväll med min sambo, min fästman.


skrev aeromagnus i Det riktiga livet

Nåväl 9 månader nykter nu. Känns skönt. Städat hela undervåningen. Klarade en examination i fredags på speciallärarprogrammet. Ska till Ullared torsdag. Bokat Himmelsby spa till frugan på hennes 50-års dag i december.


skrev funderarmest i Varför blir jag den onda?

Mitt ex, pappan till min bäbis är alkoholist. Dricker varje dag och tar inte hand om sina barn. Han har varit våldsam mot mig och barnen.
Hans pappa är alkoholist, han drog när exet var liten. Exet växte upp med sin mamma och systrar. Mamman träffade ny man som älskar alkohol och systrarna varsin man med samma problematik.
De dricker framför barnen på jul, påsk, midsommar och alla andra helger. Barnen är uppväxta med att somna bland fulla vuxna.
Så dök jag upp som inte alls dricker. Hamnade där i gruppen som någon slags beskyddare för barnen. Alla drack utom jag. Jag fick en nära relation till hans barn och han och jag fick ett gemensamt.
Så rasade jag ihop. Efter flera månader med liten bäbis helt ensam bland massor av alkoholproblematik och inget stöd sökte jag hjälp hos kommunen. Det skrevs genast en orosanmälan.
Utredning på socialtjänsten startad men alla är emot mig.
Varför? Jag har inte gjort något fel? Jag vill att han ska bli nykter så han kan ta hand om sina barn. Hans exfru tror mig inte. När jag berättar att han dricker varje dag. Varför skulle jag ljuga om det. Förresten har jag bildbevis. Men jag verkar vara den onda.. fast allt jag vill är att skydda barnen..


skrev spoix90 i Bli fri från skiten

Ingen alkohol idag i heller än sålänge och kommer ej bli så. Känt mig piggare och gladare idag än på länge!


skrev Andrahalvlek i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

@Himmelellerhelvette Bra! Ut med det! Nu får samhällets skyddsnät steppa upp. Det finns gränser för vad en dotter ska göra. Den gränsen är passerad.

Massor med kramar till dig!

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Ros 1år Tro, Hopp o Kärlek

@Ros Grattis till 21 nyktra månader! 🥳🥳🥳

Kram 🐘


skrev Himmelellerhelvette i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

Lite kvällstankar som jag vill ska få flöda ut. Jag känner att sak efter annan nu bara fallit på plats och att vinden är med mig. Jag kände idag så starkt att det får vara nog nu! Snälla det får räcka nu med att min mamma får förstöra mig mer, hon har traumatiserat mig genom hela min uppväxt och alltid varit en frånvarande förälder som aldrig kunnat se annat än sig själv, ändå har jag hjälpt och hjälpt i någon vansinnig tro om att bli sedd och vara duktig och något hon kan vara stolt över, velat att hon ska se vad jag åstadkommit, velat visa upp och få bekräftelse men hon har inte sett mig, hon har haft fullt upp med sig själv, bara levt i sin egen bubbla av sina problem eller sina gjejer att sköta. Jag har skrikit inom mig -SE MIG!, jag har gjort allt för att bli sedd men aldrig har hon haft förmågan och alltid bara tagit mig föregiven att hjälpa henne. Nu är jag färdig med att vrida in och ut på mig själv, jag känner mig så galet färdig med allt som har med henne att göra. Varför har jag trott att jag har skyldighet att hjälpa henne, hur kan banden byggas så starkt och hur kan man bli så medberoende till någon som aldrig varit mamma för mig? Medan min pappa bara såg min syster och aldrig mig, sa mamma att hon älskar mig, och det hängde väl upp mig på att jag kände ändå kärlek därifrån och därför blev väl bandet som det blev. Jag är så färdig med att läcka min energi på henne nu! Jag vill bara få slippa henne i resten av mitt liv! Hon är mitt enda problem som jag har kvar som jag ser det just nu! Jag har bett Gud att ta tillbaka ansvaret för henne? Jag vill inte ha det på mina axlar länge, jag vill få bli fri från hela vår trasiga relation, jag ser bara framför mig alla gånger hon skrämde livet ur mig som barn! Hade jag bara kunnat se någon enda period i hela mitt liv som hon gjort något för mig, tagit mig till skolan, till min träning, fixat kalas, kommit på jul men nej hon har aldrig funnits för mig, varför känner jag fortfarande ansvar för henne? Jag vill inte ha det ansvaret mer! Jag vill få bli färdig!


skrev Ros i Min värderade riktning

@vår2022 Stort grattis till 4 år🥳
Tack för att du delar med dig och stöttar. Du har hjälpt mig på min resa, tusen tack🤗


skrev Ros i Ros 1år Tro, Hopp o Kärlek

21 månader utan A. Jag är så tacksam över min resa. Tack alla för stöd o pepp jag fått. 🤗


skrev Himmelellerhelvette i Min värderade riktning

Grattis @vår2022, 4år! Underbart! Tänk så många du hjälpt att ta steget över på den nyktra sidan! Du är helt otrolig! All ensamhet jag känt tusen gånger och du varit där och visat att jag inte är ensam! Kram och kärlek!


skrev Himmelellerhelvette i Det är aldrig försent

Så himla fint @Sattva ❤️

Jag kommer på mig själv med jämna mellanrum att jag blir ledsen när jag ser folk haft trygga uppväxter och haft det tryggt som barn och sedan har bra relationer till sina föräldrar. Mina har svikit mig genom hela livet, och jag är ledsen för mitt lilla jag inte förstod detta förrän jag blev nykter.

Jag är så glad för din skull att det känns fint och att du bygger upp ditt eget nu, harmoniskt, lugnt och tryggt! Jag blir alltid så sugen på att åka på yogaretreat när jag läser att du ska iväg! Någon gång ska jag ta mig iväg, alldeles på egna ben och trygg i mig själv, när jag har landat lite till. Än är jag inte så trygg att jag vågar åka själv men det känns inte långt bort❤️🙏Kram


skrev Himmelellerhelvette i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

Tack @Andrahalvlek och @vår2022, ja det är verkligen så oerhört viktigt att lära sig att lyssna på kroppens signaler och välja nya vägar när något känns fel. Jag är chauffören i mitt liv🙏❤️


skrev Himmelellerhelvette i Nykter livet ut

Jag har också sett den dokumentären @Se klart, den var väldigt bra! Och jag älskar Björn Natthiko Lindeblad, har du läst hans bok ”Jag kan ha fel”? Så fin! Så bra och som jag grät! Kram