Senaste kommentarerna i forumet

Dag 1 och nykter.
Har tagit mig igenom en helvetes natt med panikångestattack, frossa, svettningar, hög puls och en bankande huvudvärk.
Jag känner mig helt orkeslös.
Tycker livet just nu är kattskit.

@vår2022 Tack för dina fina kloka och peppande ord! 🙏🏼❤️

Tänk hur det kan bli. Ingen sol ute idag knappt och det känns hur bra som helst. Det är märkligt att jag blir så stressad av solen. Men så har det jämt varit. Skiner solen ute och det är sommar så ska det vara full fart och något roligt helst mest hela tiden. Det spelar ingen roll hur trött man än är så nog försöks det i alla fall. Det känns då rätt bra nu att man kom iväg och cyklade samt simmade en del i förra veckan. Har nyss kollat lite på mina foton tagna med mobilen och känner mig som sagt rätt så nöjd med mina små sommarturer här i staden. Det bästa av allt var då att man inte föll för alkoholsuget som spökade en hel del i värmen alltså. Ska nu ta mig en slurk kokkaffe på balkongen. Det behövs då inte så värst stora och märkvärdiga grejer för att man ska må rätt skapligt ibland.

Ha det gott mina vänner!

@vår2022 Varmt Grattis till dina 1000 dagar🥳Så stort💪🏻Du är så klok som en bok🙏🏻Var megastolt! Kramar ❤️🥰

@vår2022 Tusen grattis till dina 1000 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Och tack för att du är en sådan fin och klok person, som finns till för både nya och gamla här på forumet 🥰

Kram 🐘

Jag är helt urlakad. Parkerade bilen 23.30, det tog någon timme att varva ner och kl 7 ringde alarmet. Dags att upp och jobba. Men jag är fortfarande euforisk efter festen igår, så jobba fixar jag nästan med vänsterhanden. Gör det jag absolut måste idag.

Gårdagen vara hundra procent lyckad 🥰 Maten räckte, alla gäster var glada och nöjda. Allra mest nöjd var dottern ❤️ Det blev sång som underhållning, med två sångerskor, och dottern klev upp på scen och sjöng ”Idas sommarvisa”. Jubel och applåder. Alla hennes kompisar ville upp på scen och sjunga också efter det. Modiga ungdomar!

Lokalen var toppen, all planering hölls. Paketöppningen var stor succé, alla gäster trivdes. Storasysters tipsrunda, portträttävling och skattjakt, med fina vinster, uppskattades. Kusinens dotter, 6 år, gick hem med flest vinster 🥰 Vi gjorde helt enkelt ett jävligt bra jobb! Men jobb var det, pust. Fullt ös från 8 till midnatt. Idag kan jag knappt gå, mina knän värker massor. Men jag gillar läget och gör korta hundpromenader oftare, låter lillprinsen lukta noga på alla fläckar.

Och jag valde frukt framför tårta! Och dissade chips och godis. Sockerstopp-klockan tickar på, idag 20 dagar, tjoho!

Kram 🐘

Stort grattis lite sent från mig fina @varafrisk 💕🌸 ovh dubbelgrattis till sonens förlovning, så fint och hoppfullt! Livet tar små skutt framåt helt enkelt. Stor kram! 🥰

Nio månader gammal precis är man idag som nykter skribent på detta eminenta forum. Alltså nästan som en jollrande liten unge i nykterhetens tecken för att väl skoja till det hela med en liten glimt i ögat så att säga.

Kom att tänka på vad farsan sade nån gång när man var en liten grabb. Han hade visst inte velat haft några ungar, husdjur eller ens några blomkrukor att släpa och dra på. Men morsan hade andra tankar på den punkten så att säga. Först så kom blomkrukorna, sedan en katt och en höstdag visst denna knepiga skribent.

När farsan såg en för första gången så var han faktiskt visst rätt glad över ens ankomst hur som helst. Nog är livet en märklig resa allt. Nu är de väl dags för lite lunch känns det som och kanske dags för pytt i panna eller kanske lite korv och mos.

Har inte riktigt bestämt menyn ännu, men det ger sig nog liksom. Bara man går på magkänslan så blir det nog rätt. Det står väl även skrivet nånstans att det mesta går att äta och dricka, men att allt väl inte är så nyttigt.

Så något flytande nervgift i form av alkohol är då uteslutet även denna dag som dryck till det man tar sig till sitt dagliga bröd så att säga. Vin och öl kan säkert i lagom mängd vara bra för de som inte har problem med överkonsumtion av sånt. Men till denna skara tillhör man ju inte vilket man väl har förstått liksom. Så hoppar över starka drycker även denna dag då det nog är det bästa i alla fall.

Ha det gott!

@Gabi79 Ja jag bestämde mig oxå igår för att sluta. Jag vill sluta. Men rätt som det är så står man i kassan på bolaget med 20 st Sofiero. Jag betedde mig hemskt nu i helgen. Var så jävla elak mot min kille.
Fattar inte hur han har orkat att vara med mig i snart 15 år?! Jag förvandlas till djävulen.
På den senaste tiden så har jag fått minnesluckor som fan.
Vaknar upp med ångest och är så skakig att jag knappt kan hålla ett vattenglas.
Springer runt och kollar i varje burk och drar alla slattar som är kvar.
Så jävla pinsamt!
Nu måste jag sluta helt.

@Carisie Det gick åt helvete rent ut sagt. Har haft en hel del motgångar den sista tiden. Känns som att när man tar 1 steg framåt så hamnar man 10 steg bakåt.
Livet har inte rullat på direkt. Känns som att man har otur i precis allt. Jobb, ekonomi, hälsan, fick en misslyckad magoperation så man har sett hemsk ut, har även drabbats utav vuxen acne. Har knappt vågat visa mig ute för jag skäms. Men då har jag istället valt att gå in i dimman igen.
Jag vill sluta dricka. Är så trött på allt just nu. Denna jävla alkoholen gör mig till en hemsk människa.

@MärtaMaria Hej och välkommen hit! Vad fint att du tagit tag i saken och att du vill göra detta för din son, att han får en nykter mamma som han kan känna trygghet och tillit till. Det är en plåga att växa upp med en alkoholiserad förälder. Och det är också viktigt att du gör detta för dig själv för att må bättre och då det hänger på dig.

Det är som du säger individuellt och jag hade huvudvärk och sov dåligt av och till första månaderna, men jag visste att det går över och jag var i alla fall nykter😁. Hjärnan behöver få återhämta sig och komma i balans igen och det kan ta sin tid. Så det går över. Jag åt b-vitamin, b-jäst från Ica, det ska vara tiamin i. Man kan ha lite brist på det om man druckit mycket, samt d-vitamin och en om dagen vitamin. Alvedon botar huvudvärken.

När jag slutade dricka för drygt 2,9 år såg jag fram emot en nykter sommar. Att få njuta av all grönska, känna alla dofter och höra fåglarnas sång med klara sinnen. Att vara tillgänglig för mina barn, familj och även för mig själv. Det var så otroligt skönt att varje dag vakna nykter utan ångest och jag kände mig så stolt. Det är så skönt att slippa planera när, var och hur man ska dricka och man får mycket tid till annat, att ersätta dåliga vinvanor med goda nyktra vanor. Att röra på sig, träna, promenera eller springa gjorde jag till en daglig rutin. Små projekt i trädgården, inomhus och positiva tankar om hur skön framtiden som nykter kommer att bli, vad det ska innehålla och vad jag vill fylla det med.

Det är det bästa beslutet i mitt liv och jag har fått en ny chans till att utforma det som jag önskar ha det. Som nykter känner jag livsglädje, är balanserad och kan hantera livet bättre. Alkoholen är det motsatta och skapade ett ångestfyllt mörker. Ge dig själv en chans till att må bra liksom din son. En dag i taget!❤️

Nu är det måndag och en ny vecka har tagit sin början. Har sovit några timmar men är väl rätt trött ändå, det tar ju en stund innan man kommer igång, det brukar det ju ofta göra. Nu är det lite grått utanför mitt köksfönster men det känns ändå rätt lugnt och fint på nåt sätt. Nu när jag dricker mitt morgonvatten så tänker jag tillbaka på helgen och förra veckan som gick. Det var verkligen fina sommardagar med en sol som nästan sken lite alltför varmt. Man är då aldrig nånsin riktigt nöjd, men nog var det väl rätt fina dagar man fick vara med om som nykter och faktiskt helt alkoholfri.

Har läst lite i min mors gamla dagbok och sett hur hon kämpade med både tankar på det andliga och hur hon hade att brottas med vanliga mänskliga tankar. Det var väl lite som vädrets skiftningar i hennes sinne precis som det väl är hos de flesta människor. Det är mycket som sker som man inte kan se utanpå folk direkt och mycket förstår man väl lite bättre när man fått smälta saker och ting och allt liksom kan beskådas i sitt rätta perspektiv liksom.

Jag växte då upp i ett helnyktert hem, men inte var det väl lugn och frid alltid för det kan jag då säga. Min mor hon hade sin psykiska sjukdom att dras med och levde och kämpade för att få komma hem till Jesus och Gud fader. När jag tänker på min far så hade han också en stark tro på Gud och Jesus och han gjorde också sitt allra bästa och kämpade på för att saker och ting skulle fungera. Han hade då allt en stark livsvilja ända till sista andetaget. Jag har inget illa alls att säga om mina föräldrar då de faktiskt gjorde allt som de kunde utifrån sina unika förutsättningar. Man kan inte göra mer än sitt bästa eller lära ut sånt som man inte kan.

Måste väl nu i denna stund säga att jag trots allt är tacksam för att jag fick ha de föräldrar som jag fick mig tilldelat. Har sett mycket inifrån och även förstått vad en familj är för något. Man behöver inte ha mycket till jordiska tillgångar för att kunna känna sig rik. Det tar ibland många år innan man kan förstå saker och ting. Kan då säga att det är sant att man inte får mera prövningar än vad man klarar av. Skaparen vet då verkligen vad man behöver. När jag lyckades ta mig utanför dörren och badade i lördags efter en cykeltur och simmade på den plats som jag gjorde så hade jag längtat efter detta i flera dagar. Ja, att just få komma till denna plats för att få uppleva den med ett nyktert sinne.

Har tittat lite på de bilder som jag tog med min mobilkamera och ser att jag nog var och nosade lite på en del av det som var eller är som nog är en glimt av hur paradiset kanske kan vara. Jag brukar bara deppa, gnälla och gny, men så är väl vi människor rätt ofta då vi inte kan se det vackra som finns i stunden innan det fina och vackra kanske är på väg bort. Tacksamhet för det enkla och naturliga är väl något man har att jobba på för att väl få ett högre själsligt lugn kan kan tro. Det är mycket tok man tänker och gör i svaga stunder och ibland blir det bara för mycket och då är det allt tur att man har känslan av närhet till skaparen.

Man är nog som starkast när man inte tuffar till sig konstlat utan vågar att vara naturlig och den man väl egentligen är. Det är nog ingen slump var man som människa hamnar på för slags ställe eller vilka saker man måste gå igenom för att växa liksom. När jag gick i skolan var jag utanför och inte med i någon gemenskap alls egentligen. Var dag i skolan upplevde jag bara som ett jobbigt tvång. När jag ofta kände mig mobbad och utsatt så bad jag till Gud om att få vara osynlig så att mobbare inte skulle se mig, och inte en enda gång så svek mig skaparen när jag bad till honom om vad jag behövde så att säga. Det står i skriften om att man ska bedja och att det då ska vara en givet.

Har väl inte varit så duktig på att bedja om sånt som är det bästa att be om kanske. Men jag försöker då ibland att be om kraft att stå ut och orka gå vidare ännu en dag. Men ser egentligen ingen mening med den vandring man har att pyssla med på denna jord. Känner mig egentligen inte ens direkt hemma i nån församling av idag. Då de väl ofta tycks ha kommit långt bort från den enkla tron på skaparen som väl bär en vägen fram. Men man ska väl inte döma och det är inget jag gör heller, men nog finns det en känsla av att församlingar kunde göra ett bättre jobb för skaparen än vad de väl ofta kanske gör.

Nu är det alltså måndag igen och luften känns lite sval, men jag upplever då ingen stress av att behöva rusa iväg för att ta vara på dagen i alla fall. Det känns rätt lugnt här vid mitt köksbord. Pysslade lite i natt med att göra lite enkla rytmer med mina nya studioprylar jag köpt de senaste veckorna. När jag gör musik så tänker jag ofta på min mormor som var duktig på handarbete som att sticka strumpor och virka gardinkappor och sånt där. Det är lite liknande att göra musik.

För toner de kan fogas samman till mönster som sedan kan bli till en intressant helhet om man har en någorlunda vettig tanke på vad man vill åstadkomma så att säga. När jag gör musik så går jag på ren inspiration och knåpar ihop sånt som känns rätt i stunden. Brukar ofta börja med en trumrytm och sedan lägga en basgång och så vidare. Det handlar inte om att göra verk som ska kunna dra in en massa pengar genom att följa nån strukturerad mall för att kanske passa nån viss målgrupp eller nåt sånt. Nej, det är numera mest en slags terapi ungefär som att sticka en grytlapp eller att virka ett sängöverkast som tidsfördriv vilket väl gamla mormor pysslade med ibland.

Har ingen aning om vad jag ska hitta på att göra idag, men någon vända till bolaget för att handla alkohol står då inte på nån att-göra-lista. Det känns lite märkligt att inte ha fyllan som min bästa vän och en ständig berusning som min hobby längre. Men ibland så får man väl en känsla av att man skulle vilja få ledigt och vila sig från sig själv, men då får man väl kanske be till Herren om lite extra lugn, glädje och harmoni inom sig tänker jag nu i stunden. Har läst lite inlägg här på forumet igen och ser att många har det jobbigt på olika sätt. Nog är det knepigt att vara människa vissa dagar det känner man då allt till. Men här vid mitt köksbord så är det då lugnt i denna stund.

Ha en fin dag!

Tack @Påvägmothälsa, jag behöver höra det ❤

Hej!
Idag är min femte dag som nykter. Vaknar med huvudvärk men utan fylleångest i alla fall. Igår hade jag en svacka och kände att jag hade ”mått bra” av lite vin och att slappna av. Tur att de dumma tankarna inte vann och att jag stod emot.

Jag är ny härinne och jag är en kvinna på 50+ med man och tonårig son. Jag har bestämt mig för att inte dricka idag. Törs inte skriva aldrig mer, är rädd för de ”stora orden” men vet egentligen att det är så det måste bli. Jag har försökt att dricka måttligt och det funkar ibland men det kan lika gärna bli total urspårning och kaos. Jag gör det här för mig själv men nog mest för min son som drabbas och verkligen hatar när jag dricker (såklart, eftersom det oftast spårar). Jag växte själv upp med en alkoholiserad mamma så jag VET ju hur det är och hur dåligt man mår. Vill inte ge min son samma otrygga miljö.

Är riktigt trött och har som sagt huvudvärk mest hela tiden. Förstår att det är väldigt individuellt men hur länge satt det i för er andra när ni blev nyktra?

Min semester startar idag eller egentligen redan i fredags em när jag slog igen datorn. Mycket märkligt att inte fira in den med alkohol, första gången i hela mitt vuxna liv tror jag. Men känner mig stolt och stark (för det mesta) med att jag går in i denna semesterperiod och kommer minnas allt och inte behöva ha ångest och dåligt samvete över saker jag gjort och sagt på fyllan.
Semester är väldigt starkt kopplat till alkohol för mig och nu blir det faktiskt spännande att se hur den kommer bli när jag slipper fokusera på nästa glas hela tiden.
Jag ska kämpa på och jag vill vinna tillbaka mig själv i kampen mot det stora monstret!

@Natalia Det låter som bra planer och föresatser. Var snäll mot dig själv. Du kan vända detta, det har du gjort förut ❤️ En dag i taget !

Godmorgon!

Är lite bombad i huvudet i uppvaknandet efter sömnmedicinen men det släpper upp efter hand. Sitter på balkongen med morgonkaffet. Har ett par veckor till ledighet. Men ett så frekvent drickande jag haft nu har det förstört mycket av sånt jag egentligen vill ha energi och motivation till att göra. Jag tror dagen kan bli utmanande med sug, impulser och känslor av mild abs. Ska fokusera på och nog skriva en liten lista över vad jag egentligen vill fylla den här dagen med. Hur jag vill att den ska se ut och hur jag vill att den ska sluta. Och med ett fokus på att inte vilja förstöra morgondagens energi genom att falla för enheter idag.

En dag i taget. Nu skapar vi en ny dag ❤

@Carisie Fantastiskt med din nollor! Hatten av! 13 timmars sömn, det var nog välbehövligt. Skönt!

Vet inte vad som hände igår . Va på gymmet på morgon sen efter gymmet kännde jag mig så trött å ängslig förbannad. Så jag sov bort hela dagen . Måste var abstines eller nåt . Mår bättre idag iallfall är på gymmet nu . Dag 8 nykter

God morgon ☕️
Vaknar pigg & nykter efter att sovit 13h 💤
Det var verkligen nödvändigt efter nattjobbshelvetet med 1,5h sömn. Var helt skör & gråtfärdig igår 😢 Ytterligare stärkt i att sagt upp mig! Aldrig mer nattjobb på det här viset!

Hela helgen nollor så långt ögat når. Fortsätter trenden idag 0️⃣
🩵

@Alkis007 👋🏼 Läste dina gamla trådar. Vad hände? Det verkade ju gå så bra?
🩵

@Natalia Låter mysigt, naturen gör en gott.
Påvägmothälsa: Hallon! Mums!

Vi skapar en bra måndag!

Samma här. Blev elak, dumpade min kille, bråkade med exets nya tjej. Klarar inte av att dricka vin, det bara smäller till. Sen är jag liksom inte med längre. Som nån tagit över. Sjukt obehagligt. Bestämde mig för att sluta igår, än om jag oftast kan ta ”en öl”. Ibland kan jag inte och allt går åt helvete och jag hatar den jag blir.

Godmorgon, måndag andra arbetsveckan mellan ledigheter. Söndagen blev produktiv med trädgårdsarbete,och intag av mycket vatten eftersom det var varmt. @Natalia även jag tog en enhetsfri söndag, och det ångrar en ju aldrig! Njuter gott kaffe från bryggare , och frukost med egenskördade hallon. Nu tar vi en nykter måndag 🥳

@has Tack ❤️
Du inspirerar mig!
Din styrka, handlingskraft o ödmjukhet är beundransvärd.
Läst lite mer bakåt i dina trådar nu o är tacksam för att du delat med dig. Finns mycket att ta till sig, särskilt då jag känner igen mig i mycket av det du beskriver. Vet att jag läst de inläggen mer i realtid men kan relatera mer nu kanske.

Stora svårigheten för mig är att han o jag inte pratar öppet om hans problem, om min mans drickande. Jag är så rädd, tror jag, för den dåliga stämningen o de vassa hårda blickarna. Är skrämmande att bara tänka på hur stämningen i rummet (troligen) fryser om jag på allvar tar upp alkohol/beroende.
Ett par bra samtal har vi haft under senaste året ca. Han påstod då att han höll med om att han nog drack lite för mycket men att han inte hade några problem med att sluta/dra ner.
Jaha...
Sen har allt fortsatt, han dricker mer o mer o smyger med det ännu mer.

Han är som nöjdast o gladast o goast lite småberusad. Lätt att hantera sas. Men snacket blir inget värt, han vill eg inte höra vad jag har att säga o goset har motsatt effekt på mig. Blir bara kladdigt. Less på fyllesvamlet, som jag numera hört massa gånger. Samma samtal.
Sen dricks mer under kvällen o han blir små-dum o ibland mer irriterad. Oförutsägbar. Aldrig så jag är rädd för något ska ske, men märker hur jag anpassar mig o håller god min för att inte irritera mera. Inte säga fel. Vill inte starta en meningslös diskussion.

Jag tycker ju att jag måste säga något! Att jag måste adressera problemet. Ställa honom mot väggen med vad jag vet. Att jag fattar. (Hur kan han inte förstå att jag inser vad som eg pågår?! Hur dum tror han jag är?)
Men jag törs inte ändå!!
Men om jag inget säger kommer inget förändras, inte till det bättre iaf.

Det har gett lite hopp att få del av er resa samtidigt, att förändring är möjlig, o jag gläds åt din mans långa nykterhet.
Fortsatt lycka till!
Men nyckeln är insikt av den med problemet.

Tack för boktips också!

Fortsätt ta hand om dig!
Kram!

Tack för alla svar , jag uppskattar dom verkligen.
Såklart kan jag inte till 100% veta att ingen i vår närhet misstänkt något , men sambon har haft samma jobb och samma chef i snart 10 år.
Han har en ganska hög position på sitt jobb och är vad jag märkt väldigt omtyckt av alla kollegor och chefen.

Han har aldrig kommit varken full eller bakfull till jobbet.

Jag inser mer och mer att skulden och/eller skammen inte är min , och att jag inte bär ansvar för hans drickande.

Just nu fokuserar vi på nuet men också framtiden, och att sambon ska få fortsatt hjälp med sitt beroende.