Senaste kommentarerna i forumet

Söndagen har varit alkoholfri och det känns skönt att avrunda kvällen med serier och sovmedicin. Har varit i naturen vid vattnet men det är en daglig rutin när jag är ledig. Alltid skönt. Tar med picknick och njuter av lugnet.

Önskar oss alla en god nattsömn.

Kram

21v. utan A och tredje semester v. utan A.
Så tacksam för varje dag jag avstår A. Veckan som gått har jag inte tänkt så mycket på A. Reflekterade i helgen när jag umgicks med några vänner hur lite A de drack. Förr hade jag blivit så stressad av att fått så lite A nu glad att jag slutat. Ha en skön kväll alla i forumet.

Här ligger man i sängen med abstinens fr helvetet. Drack min sista starköl vi 12 tiden idag. Asså jag hatar mig själv just nu. Vill sluta dricka men trillar dit hela tiden. Denna helgen var hemsk. Fick snetändning och bråkade med min kille och betedde mig helt galet. Jag hatar när alkoholen tar över mig. Jag blir en hemsk och elak människa. Fan vad jag skäms just nu. Har ångest ifrån helvetet just nu. Fan jag orkar inte mera!
Ska till jobbet imorgon. Men helst utav allt vill jag försvinna ifrån jordens yta. Jag hatar denna jävla sjukdomen.

@Varafrisk Tack snälla😊 Det går riktigt bra! Jag har cyklat en hel del med min dotter vilket varit jätteroligt. Har för avsikt att fortsätta på min inslagna bana. Då kan jag utan några större problem avhålla mig från alkohol. Träning och alkohol är ingen bra kombination. Men båda dagarna under helgen har tankarna på alkohol funnits. Det finns där och jag vet att det inte behövs mycket för att det ska tippa över tiĺl alkohol. Känner mig nöjd med en vit helg. Hur är det med dig? Sköt om dig😊

Det är intressant det här med alkohol och att vi människor kan ha en vardag som ser hur olika ut som helst. Men ändå så har vi ofta problemet med konsumtion av starka drycker gemensamt i olika hög grad så att säga. Måttlighetsdrickare, eller findrinkare var man väl inte direkt förra året vid den här tiden. Det kan man då se inte minst på de skrynkliga kassakvitton från bolaget som nu har sparats i en bunt som varnande exempel då alkoholdjävulen så att säga ibland hälsar på i ens sinne.

Denna söndag har det varit rejält varmt och soligt och nog har man väl tänkt tanken att det skulle vara trevligt med en kall pilsner vid nån badstrand i närheten. Men sen vet man ju hur det blir. Då kommer tankar som från ingenstans rätt som det är, att gick det bra med nån folköl, så går det säkert även bra med ett glas portvin, nån snaps, eller varför inte bara en god likör till kvällen och så vidare.

Så går då inte utanför dörren idag och iväg till lokala matbutiken efter mera mjölk som kanske skulle behövas. Detta då risken finns att man i sommarvärmen även kanske kommer hem med ett sexpack pilsner eller två beroende på känslan i stunden. Man ska ju inte kasta sig i fara i onödan har man hört. Kör alltså helt alkoholfritt vidare precis som från dag ett på detta eminenta forum. Det tog jag mig allt en slurk med kall energidryck på faktiskt.

Ha en fin kväll!

@has Tack, jag tar emot styrkekramarna ❤️

Du beskriver det så bra.
Är mycket som blir snedvridet.

Det är så knepigt att ingen annan ser det jag ser. Får mig att ifrågasätta min upplevelse av att det är snett. Men de lever ju inte mitt liv med min man. Och eg vet jag ju med förståndet o med den fakta jag har så ÄR det snett. Det är inte normalt att vara berusad i princip varje dag utan att låtsas om det.

Reagerade här om dagen på att min man gav mig en pik när jag tog ett glas vin. Sjukt snett.
Under semestern unnar jag mig nåt glas mer än vanligt. Har ett hälsosamt förhållande till alkohol. Dricker måttligt skulle jag säga, men mindre o mindre nu sedan mannens problem tagit över. Inte alls samma känsla. Jag föreslår ju aldrig längre att vi ska ta något 'glas' ihop. Och en nykter vuxen vill jag ha i huset oftast.

Jag hade iaf tagit ett glas vin till kvällsmaten o fyllde på lite grann. Han hade druckit X antal stora öl o sa lite sarkastiskt ungefär 'jaha, det blir jag som får köra imorgon'
Jag fann mig inte riktigt men påpekade att han antagligen druckit mer. Varpå han svarade 'jag har inte druckit något med 14% iaf'.
Antal burkar spelar tydligen inte roll. Jag kände hur löjlig hela diskussionen blev o la ner.
Och att han ens påpekade något var så lågt.
Kanske en lite fånig grej att berätta, men skönt att få ur sig lite snedvridna saker.

Känner det som om jag inte vill dricka alls med honom, för det ger honom saker att kasta tillbaka på mig vid ev dryckes-vane-diskusson framöver.

Allt jag dricker gör jag öppet o det handlar om ett glas vin på fredag kväll eller nåt till maten under helgen. På fest kan jag dricka mer men har aldrig gillat att bli bakis o stoppar oftast i tid för det.

Han dricker allt i smyg utom till helgerna. Då tar han fram några burkar till maten tex. Och bara jag vet att de burkarna är nr fem, sex eller kanske sju, åtta ibland.

Det känns så orättvist!
Sen kan jag undra över mitt egna förhållningssätt mot mina glas vin. Ska jag inte bara kunna skippa dem då?
Men är just detta med känslan av orättvisa. Han funderar aldrig över att det kan vara bra med en nykter ansvarstagande vuxen hemma tex.

Äh, nu känner jag mig barnslig.
För o emot, fram o tillbaka.
Trött på alla tankar.

Ändå tacksam för reflektioner!

Haft en skön dag i solen med barnen idag, o även mannen (var han nykter-nej).
Fokuserar på det goda just nu.
☀️

@vår2022 Tack snälla du för fina ord. Här är det färdigsvalt. Eller inte helt 😂 Jag har faktiskt tagit en sömntablett för jag är så övertrött att jag inte kommer att komma ner i sömn av mig själv. Det är det här jag kämpat mot i fyra år och äntligen fått ordning på och EN enda natt vänder uppochner på hela tillvaron.

Nu ska jag sova (orkar inte vänta till kl 20) 😴
Hoppas du haft en fin helg och att du mår som den stjärna ⭐️ du är.
Kram ❤️

@Andrahalvlek Varmt tack❤️

@Sattva Och varmt tack till dig❤️ Det personliga ombudet som min dotter högst sporadiskt ber om hjälp ger mig möjligheten att ringa t henne utan att hon bryter sin sekretess. Hon har erfarenhet av bipolär sjukdom/psykisk sjukdom så ibland kan jag bara ringa henne få råd/”skrika” ut min frustration. Det är inte så ofta jag gör det men ombudets erfarenhet är att när individen närmar sig 30-årsåldern då börjar individen ta till sig de råd de får på ett annat sätt. Man behöver mogna…typ…jag behöver det är för att mitt liv ska funka. Jag hoppas på att min dotter med stigande ålder tar till sig mer hjälp. Fast vissa saker tillhör sjukdomen andra saker personligheten.

@vår2022 Och även ett varmt tack t dig och dina ord❤️

När min man och jag var på väg hem fr badet så ringde vår son. Han är på Öland m sin sambo. Han ringde och berättade att de hade förlovat sig idag❤️Å det kändes så varmt i modershjärtat
❤️Hans sambo hon är som en dotter för oss🙏🏻 Hennes föräldrar är skilda. Har aldrig träffat hennes pappa men mamman kanske tre gånger. Bor ca tio mil fr oss. Hon har dock tät kontakt med mamman men pappan bryr sig inte så mycket. Har svårt att förstå det. De var tre syskon fr början men ett syskon tog sitt liv. Så himla sorgligt! Jag är iaf tacksam över vår fina kontakt🙏🏻

Kram 🌺

Hej. Jag var aktiv här för ett år sedan och några av er kanske minns mig. Jag hade som intention att bli helnykter och inledde starkt med tre nyktra månader. Det var inte ens speciellt svårt när man väl hade bestämt sig. Så långt allt väl.

Så blev det plötsligt tyst från mig och en och annan tänkte väl sedan att hon har rasat igenom igen. Not so :D Här är jag ännu, still going strong. Fast lite kanske det är en sanning med modifikation, så vänta, vänta jag ska berätta. Ifall någon har råkat ut för något liknande kanske jag kan vara med och inge hopp.

Tre månader gick alltså bra fast det stormade rejält omkring mig då. Jag passade på och förlängde min utlovade nykterhet till fyra månader i stället, jag lovade Självhjälpsprogrammet det.
Någonstans började det gå snett här fast jag inte riktigt var medveten om det där och då, då det i övrigt var mycket turbulens kring mig. Hjärnan började vråla att VA F*N ÄR DET HÄR! VI SA JU TRE MÅNADER! TRE!! INTE FYRA! Så nästan på dagen som tre månader nykter tog jag mig ett glas med mycket blandade känslor. Ena delen av mig ville bara hälla ut glaset och den andra delen drack upp två glas vin.

Därifrån tog ett måttligt drickande vid, som jag inte ens kände igen som ett måttligt drickande. Jag hade ju intentionen att bli helvit och fattade inte att jag hade gått och blivit måttlighetsdrickare. Med måttlighetsdrickande menar jag att jag drack en fjärdedel till en femtedel av vad jag tidigare druckit och med rätt långa pauser där emellan. Så den delen är faktiskt sann: en längre tids paus får hjärnan att reboota sig och vissa kan faktiskt bli måttlighetsdrickare. Kruxet är bara att hur definierar man måttlighetsdrickande, det är ju sist och slutligen väldigt personligt, och hur ska man få det att hålla över tid?

Nå väl, turbulensen lugnade lite ner sig och jag fick tid att fundera över mitt drickande igen. Jag definierade drickande plus tre andra bromsklossar som begränsar mitt liv, och som jag inte vill släppa. Jag funderade över att vad ger dessa bromsklossar mig som jag inte vill/kan släppa, och är det faktiskt sant att de ger mig det här? Eller är det en myt? Eller har bromsklossarna faktiskt tidigare gett mig något, men som inte längre tjänar till något idag?

Långt, långt blev det här så jag ska begränsa mig här nu för tillfället. Min nya tråd lägger jag upp i Det vidare livet för det är där jag känner att jag är. Helnykter är jag igen, då jag identifierade alkoholen som en av bromsklossarna och krossade flera myter. Ser fram emot att få diskutera övriga bromsklossar som ju också finns i livet, tillsammans med er.

@Jan.3. Tack!❤️ Det räcker gott! Om 70 dagar är det dags för dig att fira 1000!😁

@vår2022

Jag gör ingen större utläggning i dag😄 det blir bara.
⚡💥🌟💫🎉
💐🥀🌹SNYGGT JOBBAT!! 🌺💐🌷
🎉🌟💫🪷⚡💥

Ha det så bra. 🤠

@Carisie Förstår dig till fullo! Man kan inte alltid bara gilla läget och svälja, då är det dags att gå. Vilka fina kollegor som är så förstående och gullade med dig💕. Hoppas du kan vänd dygnet och bli människa igen!

Kram❤️

Jag känner igen det du beskriver @Kameleont! Att man gläds över de få nyktra dagarna (och också då kan få känslan av att det kanske inte är så farligt ändå).

Och så ser man plötsligt sig själv lite utifrån och inser att det är totalt vansinne att tycka det är toppen när ens livspartner klarar en dag eller två utan att dricka.

Och så känner man sig själv lika galen som den som dricker.

Har inga goda råd att ge, var och en behöver ju som tidigare skrivits hitta sin egen väg.

Men skickar styrkekramar och en önskan om att du tar hand om dig❣️

Nu säger jag hej från mitt kök där jag nyktert sitter lugnt denna soliga sommardag och dricker lite vatten ur mitt favoritglas. Söndag och vilodag är det vilket passar helt utmärkt då jag är rätt så mör i kroppen efter gårdagens fysiska och psykiska ansträngning. När man vandrar vägen fram utan att behöva tänka allt för mycket på andras väl och ve hela tiden eller jaga efter gods och guld så är det rätt så lätt att bli en aning självcentrerad. Men säg den människa som egentligen i grunden inte är rätt så självcentrerad. Det mesta för de flesta utgår väl egentligen från ett eget tillfredställande av det flyktiga jaget.

Har nu öppnat mitt köksfönster och även fått mig lite frisk luft efter att ha fått sova rätt så bra efter gårdagens strapatser. Borde väl göra en massa nyttigheter som man inte har kraft och energi att ta tag i, men det spelar väl egentligen ingen roll vad man pysslar med så länge man är nykter och alkoholfri vilket man då är. Har inget alkoholsug eller begär efter en flyktig berusning som bara egentligen är en jakt efter ingenting alls. Mår fysiskt rätt skapligt och det är då något att vara tacksam för eller åtminstone rätt så nöjd över.

Nu när det ju är söndag så slog jag nyss upp bibeln för att väl hitta något ord för att förhoppningsvis få lite mer andlig vägledning och själslig kost så att säga. Tänker att nu har väl världens pastorer haft sin söndagsshow eller gudstjänst som det heter. Nu har det säkert sjungits några andligt klingande sånger och ord om hur saligt det är att giva bort sina pengar till kyrkans gärning har väl även säkert predikats i vanlig ordning för den skara som kanske lyssnat på sånt kan jag tänka.

Det är allt skönt att slippa sitta och trycka i sommarvärme i en kyrkbänk och låtsas vara salig och förnöjsamt glad fast man väl mera har samma gamla inbyggda nedstämdhet som alltid. Det skulle vara en lögn och ett rent hyckleri att förställa sig och yla med i nån gospelkör när man nu känner så som man gör. Men alla har väl sitt sätt att tackla vardagen och även helgdagar kan jag tänka. Har då ändå läst Fader vår, eller Herrens bön och även tagit del av de tio budorden som man printade ut på skrivaren och satte upp på kylskåpsdörren i våras för att ha nära till hands liksom.

Har nu till skillnad mot att för det mesta bara lyssna på världsliga toner nu faktiskt lyssnat på lite andlig musik som ens gamla kristna morsa brukade köra då och då på sin rassliga kassettbandspelare. Det är märkligt att hon orkade med sin tillvaro och klarade av att hålla ut och vara med till sista andetaget. Men det var ju en rätt stark tro som hennes ande vilade på liksom. Tala är silver och tiga är guld har man väl hört sägas ibland. Nog har man väl varit bra på att tiga många gånger. Kanske alltför bra om man ska vara sanningsenlig. Tystnad om det mesta, ofta väl vilande på en inre feghet, kanske även stundtals grundad på känsla av en slags stolthet på nåt sätt.

Bläddrade för en stund sen i min mors gamla dagbok och väljer här att citera en textrad från en av hennes dagsbetraktelser för rätt längesen vilket hon nog inte skulle ha haft något emot. Fick upp en dagbokssida för tankar hon hade i november år 1983 där hon med blyerts skrev följande rätt så tänkvärda ord: ”Ibland är tystnaden och stillheten mer talande än ord”. Kan då skriva under på att det ligger rätt mycket sanning i dessa ord.

Har nu medan jag knappade på mitt gamla tangentbord lyssnat på en av morsans favoritlåtar med sångerskan Christina Gunnardo och sången Jesus bara du. Man kan då allt fira en gudstjänst på rätt många sätt. Det är väl rätt mycket man inte kan förstå, men med tiden så ger sig väl det mesta kan man tänka. Nej, nu är det nog dags för lite dagligt bröd känns det som. Får väl köra igång mikron.

Ha det gott!

Sammanfattning utan någon direkt avstämning ✅

Gnäll: Jag HATAR att jobba natt. Låg och reflekterade i soffan över "hur skönt" det skulle vara att självmedicinera för sömnen. Missförstå mig rätt - inte ett dugg sugen - men jag kan inte sova efter nattjobb. Idag blev det 1,5h! Helt sjukt! Ögonen svider, ont i huvudet, känner mig skör & gråtfärdig = skulle vara SÅ SKÖNT att bara glida in i sömnen dimmor. Det kommer dock INTE att hända! Jag kommer inte dricka en droppe när jag mår såhär dåligt! Det vore som att bjuda in till dåliga beslut. Jag vet att jag har en tendens att blir superpåverkad av väldigt lite när jag är i såhär dåligt skick!

Att bli tvingad till nattjobb är en av anledningarna till att jag sagt upp mig. Jag skrev till chefen att jag förväntar mig att de vill ha en fungerande sjuksköterska och inte en zombie på jobbet. Det verkade oklart om det var ett önskemål från ledningshåll. MEN...

Glädjeämnen: mina superfina kollegor som är så förstående för hur det är att endast jobbat dag sedan 2015 och sen tvingas in på natt. Den arbetsledande sköterskan i tjänst har tittat till mig & stämt av minst en gång i timmen hela nätterna. Skickade iväg mig på en powernap mellan 02-03 och även om jag inte sov så kunde jag stänga av lite. Guldkollegor!

Nu ska jag kämpa till kl 20 med att hålla mig vaken så att jag kan vända tillbaka dygnet.
🩵

Idag firar jag 1000 dagar som nykter!😁. Jag har verkligen fått vara på en fantastisk resa under denna tid och jag har utvecklats så mycket som människa. Processen har skett på så många livsplan och det har varit så spännande och intressant. Livet har fått en mening som jag inte trodde fanns. Alkoholen stod i vägen och både fördunklade och förmörkade min själ och min tillvaro. Jag klarade ändå att gå framåt länge i livet med alkohol, men det gick trögare och trögare tills det till slut sade stopp. En långdragen och utdragen livsvandring med mycket ångest och mörker där jag till slut inte visste var jag började och slutade.

Tack och lov tog jag mitt alkoholberoende förnuft tillfånga och lyckades sluta dricka. Jag orkade inte med mitt ångestfyllda liv mer och hade hopp om att det kunde bli bättre som nykter. Livsglädjen och mitt liv som ändå var så bra på andra sätt, fanns där i djupet under den tjocka blöta filten av alkohol. Jag hade tagit mig ur ett olyckligt äktenskap, jag hade utbildat mig, jag hade ett bra jobb, jag hade mina fina barn, jag hade ett fint hem, fina goa hundar, en familj och jag hade en man och ett bra äktenskap jag älskade. Så den tunga, tjocka och alkoholindränkta filten åkte av för 1000 dagar sedan och jag kunde börja andas lugnt igen. Mitt liv fick en ny start och det har också blivit 1000 gånger bättre!

Tack Vår för att du tog chansen till att förändra ditt liv och tack alla fina forumvänner för att ni finns! Tillsammans blir vi starka och kan förflytta berg! Min fantastiska resa går vidare och jag ska fortsätta att undersöka och vara nyfiken på livet och vad det kan erbjuda. Kram ❤️

@Chrij Jag förstår hur du känner. Jag kan se det hos andra som inte jobbar i skift oavsett dag i veckan (även om jag inte vet att det är så i ditt fall) men folk har en tendens att avsluta jobbveckan med alkoholavslappning.

Jag jobbade natt lör-sön så det var inga problem att avstå. Föreställer mig att det blir dålig stämning om man kommer till jobbet onykter?! 🥹😅

Nu ska jag bara försöka överleva dagen så jag får gå & lägga mig och sova på natten.
🩵

@Varafrisk Ett jättestort grattis till 18 månader!🥳 så fantastiskt bra jobbat av dig! Ett steg taget och låt processen ta den tid det tar. Kram❤️

@Himmelellerhelvette Ja, det är bra att det kommer ut😁. Jag tar tacksamt emot diskussioner på djupet. Då kan vi hjälpa varandra och kanske även synliggöra sådant man lätt själv blir blind för.

När jag läser det du skriver om din pappa så tänker jag på gaslighting. Det är ett begrepp som jag tagit till mig på senare tid. Lägger in lite text som jag hämtat från nätet om det. Det är en form av psykisk manipulation där syftet är att få en person att ifrågasätta sig själv och sina egna sinnen och upplevelser. Målet är att du ska börja tvivla och inte längre lita på din magkänsla. Vanliga företeelser vid gaslighting är anklagelser, psykisk misshandel och att ge felaktig information. Narcissister använder gaslighting systematiskt för att störa din uppfattning om verkligheten och för att få makt och kontroll och sänka din självkänsla. Det är alltså en medveten attack av narcissisten att ljuga och fabricera att olika händelser och samtal aldrig har ägt rum och försöka övertyga dig om att det är något fel på dig. Att du är mentalt instabil. Först tänker man att man har uppfattat fel, kanske var det jag som missat något? Sedan när man inser att det är återkommande händelser börjar man i regel försvara sig , till sist känner man inte längre igen sig själv och börjar tro på de ord som gaslightaren säger om en.

Jag tycker att du ska lita på din magkänsla och skydda dig själv för att må bra. Att din pappa pratar vitt och brett om dig, er relation, tycker jag talar för att han är opålitlig och gränslös. Man pratar inte illa om sina egna barn inför andra. Finns inte på kartan om man är en kärleksfull förälder. Det är verkligen sorgligt HoH❤️. Och du gör inte något fel när du håller avstånd till honom.

Det jag tänkte mycket på när jag var i mitt värsta med min mamma var ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt”. Att jag inte skulle ge mina ”onda” tankar uppmärksamhet, för då skulle det ske tillväxt där och det skulle främst bara drabba mig. Jag lade mer fokus på att hålla min gräns och att stå på mig, bygga upp min styrka genom det. Att fokusera på att det jag kände var rätt och att jag gjorde rätt. Jag sade att jag inte ville diskutera med henne, att jag har mina tankar och att hon får ha sina tankar. Att var och en får själv bedöma om man handlat fel och om man behöver ha skuld. Min mamma kände mycket skuld och kunde inte hantera det och ta på sig sin del. Hon ville ha en ursäkt och det kändes fel för mig. Det skulle bli som ”vanligt”, man släpper det, det reds inte ut ordentligt, jag är medberoende och sen blir det skit igen om jag skulle säga eller göra något som inte passar eller som hon tar illa vid sig av. En maktobalans där man tassar runt henne.

Så jag stod på mig, tog långt avstånd och lät min uppmärksamhet gå till att sluta dricka, ta reda på mina behov, stärka upp min självkänsla och fokusera på mitt liv och mitt välstånd. Ta mitt egna ansvar för mig och låta andra ta sitt ansvar för sina liv. Inte låta det ta plats i mitt liv för det fick mig bara att må dåligt, även om det handlade om mina föräldrar. Göra mig till en helt egen person utefter mina behov, ta ansvar för det och bli tillgänglig för dem jag ville finnas till för. Det kändes som en befrielse att tänka så. Det har också givit effekt, med både min pappa och min mamma. Även om det inte skulle ha blivit så, kände jag att det var min enda rätta väg att gå fram i mitt liv för att jag skulle den bästa versionen av mig själv.

Sköt om dig! Kram❤️

@Vinäger Tack för ditt inlägg i min tråd😁. Jag tycker att det är så givande att få ta del av varandras erfarenheter gällande svåra saker vi oftast bär inom oss själva och få en djupare diskussion om det. Vi kan då hjälpa varandra till nya infallsvinklar och även få bekräftelse.

Så tänker jag också, att de gjort så gott det kunnat, men att det inte riktigt räckte. Och det som inte riktigt räckte är något som man själv behöver fixa till för att må bra. Mycket gott har jag också fått från dem och som jag är tacksam för. Vi är en del av dem men vi är också en del unikt eget jag och vi får göra vårt bästa för våra barn❤️.

Ha det fint!❤️

Hej på er, idag hittade jag den här sidan och det känns bra. Jag är orolig då jag har svårt att sluta dricka när jag först har tagit ett par glas, igår kväll blev det väl 2 flaskor och en öl. Skuld och skam i dag. Dricker några gånger per månad så något dagligt sug har jag inte, tar aldrig någon återställare heller och det är bra att slippa brottas med det också.
Men som sagt, mängden bara ökar känns det som varje gång jag dricker.
Min man dricker väldigt lite och han har uttryckt oro över min höga konsumtion de gånger jag dricker.
Nu måste det till en förändring och jag tror jag måste avstå helt och hållet och få tillbaka livskraften igen.
Jobb, bostad, ekonomi, familj funkar bra på alla områden, men det är inte säkert det ser så ut om ett tag om jag inte förändrar mitt beteende, känner mig väldigt rädd och sårbar.
Allt gott!

Hej!

Jag har insett att jag måste ändra min alkoholkonsumtion för att förbättra mitt och min familjs liv. Jag dricker en normal vecka cirka 6-7 enheter alkohol, och detta kan ibland vara vid ett och samma tillfälle men relativt sällan. Jag kan älska att sätta mig med en god bok på en pub och ta två öl och sedan färdigt med det, jag kan också älska att ta 6 öl med kompisarna. Det finns dock några tillfällen där det har gått för långt. Det handlar om när jag dricker ensam på resande fot (har ett jobb där jag reser mycket) eller tillsammans med kollegor. Det har vid 7-8 tillfällen resulterat i att jag har blivit alldeles för full och hamnat i situationer jag inte gillar. Exempelvis att jag behövt gå hem full ensam i natten, att jag inte har kunnat kommunicera korrekt med min fru, att jag undanhållit hur mycket jag druckit för henne osv. Jag tror att jag har identifierat problemet som är att jag använder alkoholen för avslappning i dessa lägen och det har oftast skett när jag varit stressad. Jag vill samtidigt kunna behålla de tillfällen där jag dricker måttligt, 2-3 gånger i månaden men behöver hitta ett annat sätt att slappna av eller inte bli stressad. Är det någon som har varit i samma situation och skulle kunna dela med sig av eventuell lösning eller tankar?

@Varafrisk Aha, då tror jag att jag förstår lite mer. Som sagt, jag vet inte hur psykiatrin jobbar,men jag vet att det finns mycket man kan göra med kognitiva hjälpmedel, för att få självständighet. Men det kräver ju insikt o vilja att ta emot hjälp. Och att rätt insatser erbjuds. Din dotter vill vara som alla andra, det är ju helt naturligt.
OM jag skulle byta jobb innan jag går i pension, är det till öppenvårdspsykiatrin. Området intresserar mig.

Grattis till 18 månader!!! Så bra jobbat❣️
Njut av stranden🌸🌸🌸

@Vinäger Tack ❤️

@Varafrisk Grattis till 18 månaders nykterhet! 🥳🥳🥳

Kram 🐘