Senaste kommentarerna i forumet

Gulle❤, Nora. Äh. Inte töntigt. Allt som funkar o stärker är bra☺ Heja dig, Heja oss !

Tack snälla. Tycker du är bra. Du gjort mycket som är bra för dig nu. ❤ Ja försöker hålla fokuset på mitt eget tillfrisknande. En del dagar lyckas ja, andra inte eller mindre bra. Tankarna spinner iväg på andra människor eller situationer . Idag kände ja bara så tydligt: eftersom ja är så lättdistraherad så hade ja omöjligt kunna starta min egna resa om ja tänkt mig leva som medberoende ett par år till. Hålla fokus på A o alla andra människor o deras problem är min favoritgren ! ? Det är totalt omöjligt att leva i en alkoholists trasiga värld o samtidigt försöka hålla fokus på mig o bygga upp mina egna känslor! Omöjligt!! Tar nya tag imorrn. Tacksam för forumet å dig, Nora

Mkt intressant det du skriver där om att du började smyga när gubben började kontrollera... EXAKT samma här. Anser du att du började dricka MER då..? (för så blev det här... tänker ibland att hade "jag fått ha kvar mina fredagar i lugn och ro hade det gått bättre" men nu eskalerade allt för jag ville behålla min egen kontroll o mina egna beslut)

Precis som du skrev till mig som jag tog till mig "du är din bästis".
Har börjat säga det i spegeln nu "du, nu är det du och jag", lite töntigt kanske men det får det vara så länge det känns bra. Ska följa din tråd här för du är så full av klokskap och heja på dig i ditt tillfrisknande.
Kram!

Jag förstår dig och det är klart att man älskar den personen som finns där bakom missbruket men när missbrukshjärnan har övertag så spelar inget annat någon roll verkar det som.
Det var när det där hoppet om förändring gick över i att jag vill inte leva så här resten av mitt liv tog över som jag steg ur karusellen. Klart man vill tro på vad de säger men tillslut märker man att plattan liksom står på repeat.
Jag ville heller inte vara med att hjälpa honom med saker, vill han leva så så får han ta ansvar för sig själv.
Jag förstår och känner igen mig av det du skriver den där känslan av att inse hur det sjuka normaliserats och så ska man ta sig ur, det är tufft <3
Men du, oavsett vad du än hade gjort så hade han nog gjort samma sak. Det är inte du som ska göra något, det är han och ska han överhuvudtaget ha en chans och du så måste det destruktiva brytas.
Jag tycker mig känna igen något i din historia men kan ha misstagit mig, det är kontrollen.
Mitt ex tyckte att han liksom ägde mig tillslut utan någon tanke på vad han gav i relationen. Jag skulle vara med på allt; köra, städa upp osv. Han utvecklade som ett kontrollbehov som visade sig ibland, han intalade sig själv att "hon finns där, jag ska bara ta en fylla till" typ. För fyra veckor sedan så sa jag att det är över, jag accepterar inte det här längre.
Var rädd om dig Azalea och du verkar vara en helt underbar människa med massa empati och tålamod, var rädd om det och ta ingen skit. Ingen blir frisk av det.

Har haft en underbar dag. Första på jättelänge. Var på second hand och hittade en snygg jacka, tröja och en bänk som en kille hjälpte mig med att bära till kassan. Igår bad jag uppåt om att hjälp att stänga dörren till allt som inte fick mig att må bra och bestämde mig för det själv.

Hoppas din lördagskväll är bra med! /Nora

Jag har också ett tockendäringa armband samt att jag också upplever att min sömn förbättras och förbättras. Dock har jag jobbat på det. Inte så mycket just med undvika skärmtid och sånt utan med att få mer fasta rutiner kvällstid. Annars hade jag alltid för vana att stanna uppe lite för länge för meningslösa saker, bara för att förgäves försöka krama ur lite mer ur dagen.

Jag vet faktiskt inte exakt heller hur den mäter skillnaden mellan djup och lätt sömn, men det är väl baserat på hjärtslag och rörelse på något sätt. Jag vet bara att jag får ganska extrema mängder djupsömn. Det är inte ovanligt att jag har längre djupsömn än 98% av användare. Nog stämmer det kanske. Jag kan inte minnas senaste gången jag inte drömde t.ex. Varje morgon under en lång tid vaknar jag och minns min dröm, men om jag inte funderar på den något speciellt så är den ju borta sen. Just igår natt drömde jag om alkohol igen, men det är inte så ofta längre.

Har du märkt att du drömmer mer nu när din sömn är bättre? Det viktiga är väl att man känner sig utvilad egentligen. Det är nog på den punkten jag märker att det har förbättrats mest nu den senaste tiden.

Ja, det är nog säkrast att inte gå ut på is något mer, men trevligt med en stor fångst idag! Blev den smörstekt?

Allt föll sönder för mig och jag kände mig ensammast i världen och googlade runt. Är så tacksam över att hittat denna sidan som visade att man är inte ensam.
Tyvärr är det allt för många som sitter i samma situation.
Genom att kunna skriva här, ibland bara för att sätta ord på tankar och ibland för man vet verkligen inte vad man ska göra och allt känns hopplöst har det känns lättare.
Att kunna få stöttning råd eller en kram genom cyberspace betyder så mycket.
De som är här vet ju allt, vi går igenom ungefär samma sak och talar ju samma språk.
Att prata med en väninna eller arbetskamrat som inte vet vad det innebär att leva med en beroende är inte samma sak. De kan inte förstå lika bra som här inne.
Många känns som riktiga vänner här när vi följs åt och ibland önskar man att kunna ses i verkliga livet.

Ett stort tack från mig för ni har varit min räddning och gett mig styrka att ta ett stort steg och börja sätta mig själv i första rummet och ta kontroll över mitt liv.
?Azalea

Jag har väl inte kommit så långt som du har än, men förstår känslan. Det låter ju onekligen bra med en känsla av tacksamhet som du har! Vägen till nykterhet är inte alltid spikrak och visst kommer motgångar oavsett men tacksamhet tror jag alltid kommer att infinna sig också.

Mrx har haft ett av sina barnbarn på besök i två dygn. En två åring har mycket mer energi än en gubbe på 58 år. Fru mrx och mrx var helt slut på energi. Fru mrx viska i mitt öra att hon skulle dricka vin i kväll. Jag gör det också alltså dricker vin? Livets efterrätt gillar jag verkligen. Jag har varit morfar i två dygn. Jag älskar barn och se hur de utvecklas. Känner lite dåligt samvete mot andra barnbarn som inte kunde vara med pga avstånd

Jag har ångrat så många gånger att jag inte var tuff från början och så ifrån när det började drickas mer o mer. Även på vardagar. Tänkt att kanske det hade blivit annorlunda då. Men jag har förlikat mig med att jag klarade inte att stå upp för mig själv då.
Det smög ju sig på och man trodde inte riktigt att det kunde bli så illa och visste eller vågade knappt tro på det som hände.
Herregud så mycket jag googlade omkring om alkohol och beroenden på den tiden.
Men vi ger ju inte upp hoppet och tror och önskar att nästa helg eller nästa dag ska det bli bättre och ordna sig. Det var nog sista gången??!! Plötsligt blir det normaliserat och då är det jobbigt när man inser det o ska försöka ta sig ur.
Jag tar till mig det att du delar personen och missbruket, bra sätt att kunna vara tuffare?

Hoppas du har en bra lördagskväll ?Azalea

Tack för uppmuntran! Ja, jag är väl inte så bra på att ställa krav. När jag ville att vi skulle ta hushållsarbetet varannan vecka, blev han så upprörd att han gjorde slut. Men det involverade naturligtvis inte allt. Hem och barn är främst mitt problem om han gör något så ”hjälper” han mig. Med alkoholen har jag aldrig ställt krav och inte med att hålla tider heller. Orkar inte med allt bråk och tjafs det skulle innebära. När det gäller jobb så lägger jag mig inte i. Om jag tipsar om jobb så heter det att jag ”piskar honom’ och ställer krav hela tiden. Och så blir det inte mer med det. Först nu när han ställs in för separation så fattar han. Hur funkar det när du ställer krav?

Nu startar ja också en ny tråd då ja kommit en bit på vägen o vet vad ja ska fokusera på . Mig själv?

Precis så tänker jag och har beslutat. Han får reda ut sina problem på egen hand och sen får vi se om vi kan hitta tillbaka. Han har bestämt sig för att aldrig förlåta mig om jag lämnar.

Minns känslan när jag nästa morgon fick riktigt ont i magen innan jag förvissat mig om att jag fått med mig handväska och mobiltelefon/bankkort med hem, samtidigt som jag knappt mindes hur jag kom hem eller hur jag kom i säng. Fy fan vad jag aldrig vill uppleva den känslan igen. Aldrig.

Kram ?

Hängde på Mrx utmaning förra fredagen. Så från i fredags tom idag är sex dagar alkoholfria av nio dagar. Det var evigheter sen som jag hade det resultatet??

Snart middag därefter Mello för att sen somna nykter??

Är man garanterat om personen dricker alkohol varje dag..Ett beroende som aldrig går över..Riskbrukare är en sak..Då kan man obehindrat stå över att dricka allt som oftast, men dricker för mycket slentrianmässigt..Jag är själv alkoholberoende, och har lämnat en partner som inte ville sluta dricka helt..I hans fall har det fortsatt mot det sämre..Han försöker ibland att ha vita perioder, sköter sitt jobb, men har fått minskad kontakt med sina barn och anhöriga..Jag förstod att det är enklare att sluta dricka helt, istället för att försöka minska..Det som oftast händer är att man håller på fram och tillbaka..Dricker oftare, mindre, mer..Ja beroendet styr hela människan och dom närstående på ett mycket destruktivt vis..Att tänka på sig själv som anhörig är viktigt..Vill jag bo med en person i många år till där alkoholen alltid kommer först? En person som inte kan vara till mycket hjälp i hem och hushåll, en person som blir förändrad och drar ner alla i sitt destruktiva leverne..? Vad som händer med den som dricker är bara den enskildes ansvar..Precis lika lite som man kan hjälpa någon som vill fortsätta ta droger..Skillnaden är substansen. Det går att förändra sitt liv..Inte någon annans. ???

Du beskriver en massa väldigt jobbiga känslor, ångest, skam, oro. Jag känner med dig!
Vet inte hur du har tänkt gällande din framtid men en nykter period verkar du vara klar över. Vill instämma med Torn, det är att begära väldigt mycket av sig själv, att ha alkohol hemma, gå ut där det dricks. Var lite vänlig mot dig själv (jag vet, många av oss har glömt vad det är) och gör det inte ännu svårare än vad det faktiskt är.
Läs här, massor av råd, tips, igenkänning. Skriv. Ta en dag i taget! Välkommen!

Tack, jag behöver lite sparkar i häcken för att få lite fart och kraft att göra nåt konstruktivt.
Jag är vek och får så lätt katastroftankar och tappar då fotfästet .
LVM funkar ju bevisligen inte på honom och jag kommer aldrig att orosanmäla igen. Ingen nytta verkar det som.
Jag ska hålla mig förbannad nu och använda den kraften till att få saker gjorda för att komma vidare.
Han trodde aldrig att jag skulle våga skilja mig men det gjorde jag och jag ska visa honom att han kan inte bestämma över detta heller.
Men tack för att du peppar mig❤
Kram till dig?Azalea

Ja, vi får hålla ihop igenom detta och stärka varandra.
De är verkligen optimister när det gäller husen. Min anser att han ska köpa men har ingen möjlighet till lån så undrar hur han tänkt göra med det.
Jag tänker hålla fast vid att jag vill köpa det eftersom det är mitt barndomshem men blir det för mycket tjabb och drar ut på tiden så tänker jag att jag måste släppa det. Skapa ett nytt hem och kanske vore det de bästa.
Tar det lugnt i helgen och lägger detta problemet att ta tag i nästa vecka. Jag tänker det som ett jobb och nu tar jag helg.
Vila dig i form du också så tar vi tag i det sen.

Kramar ?Azalea

Ja, helt sjukt vad man tar för risker på fyllan... Är glad att jag kom hem. Mitt ansikte är inte snyggt och skammen känns ordentligt. Har insett också att jag söp bort min mössa inatt.
Jag får ta det här som en påminnelse - Alkohol funkar inte för mig. Det blir antabus igen nu, så fort kroppen har blivit frisk.

Din tråd heter ju ” hur gör man” och jag tänkte bara skriva att enligt mig så gör du helt fel just nu. Att ha alkohol hemma är livsfarligt i början. Den borde du hälla ut. Att delta i sociala aktiviteter där andra dricker är också extremt riskfyllt. Särskilt om man är rädd för att andra ska veta att man har problem med alkoholen. Men om du verkligen har bestämt dig för att absolut inte dricka så kan du klara det.

Detta är ord i all välmening och jag önskar dig lycka till. ?

Tänk att jag höll upp 1 månad och 17 dagar förra gången... sedan kom livet och julen i vägen för målet. Nu gör jag ett nytt försök att hålla mig borta från vinet. Dag 12 idag och det har inte varit särskilt svårt. Innan dess slirade jag iväg och drack på vardagarna, inte jättemycket kanske två glas men det blev för ofta och jag får sådan ångest av att jag inte kan låta bli vinet som snuttefilt när det är stressigt eller när jag vill slappna av. Någon härinne skrev; att dricka alkohol är att låna energi till väldigt med hög ränta och den meningen vet sig fast för precis så är det. Det kostar på att vara bakis, trögtänkt och besviken på sig själv. Dessutom gillar jag inte lån.

Jag blir så varm inombords när jag läser dina inlägg.
Du gjorde som du sa..
Vilken belöning vi får när vi avstår
Så många fina och stöttande forumvänner vi fått sen vi började skriva här.
?‍♀️??
Kram Pilla

Ja, på G till min träff med vänner jag inte sett på länge pga pandemi, men nu äntligen! Dom har laddat med diverse öl och vin och förväntar sig massor av
" bubbel" när vi ses. Jag försöker fortfarande försöka mig in i duschen! Sen ska det sminkas och förmiddagens kval ska också försvinna. Ingen vet hur jag mår eller vad jag brottas med. Nu ska smink och pokerface på, meeen jag är inte ensam! Jag lever idag också! Det är värt att fira för mig så tar ett glas äkta vatten på det. Men sveket mot min dotter kommer kännas imorgon! Fy, faan vilken människa jag blivit! ?

Ja de hoppas jag med. Nä inte jag heller men min terapeut och jag ska försöka arbeta ut nån bra plan med stöttning så jag inte återfaller i missbruk. Är så glad jag har henne utan henne hade jag inte fixat detta.