Senaste kommentarerna i forumet

Eftersom dina levervärden är så kassa så du inte ens får lov att ta mediciner för att få hjälp att bli nykter så måste du sluta dricka helt och hållet, och inte köra som mrx.
Kolla på Onkel F, han drack mycket större mängder än dig men fick ändå ta hjälp av Antabus. Din lever måste må riktigt riktigt dåligt. ❤️

Kram

Det är rätt skönt faktiskt. Jag vaknar upp lite soft, hamnar mitt i ett resonemang, väcker upp hjärnan lite i taget. Och genom att lyssna på nyheterna får jag direkt koll på omvärlden. Inget världskrig i natt heller, gatorna ligger kvar utanför fönstret. Då kan jag låta bli min mobil den första halvtimmen på morgonen ? Jag är en nyhetsjunkie.

Syftet med att prata med barnen är förstås att de ska lära sig av dina misstag, så de inte behöver göra samma misstag. Det är så lätt hänt att hamna i ”fel gäng”. I min familj pratade vi aldrig om min pappas missbruk, om vägen dit. Jag såg bara slutfasen liksom, inte hur han kom till det läget.

Jag satte inget samband mellan mitt eget festande och hans djupa misär på slutet. Jag förstod inte att jag kunde sluta där han slutade, jag såg mitt festande som en helt normal utveckling i tonåren. Jag valde gänget som rökte och drack. Eller så valde de mig, lite osäker på den punkten. Jag ville hänga med de tuffaste i rökrutan (fast det är milsvida från mina värderingar idag.) Tror inte jag såg de andra ens. Jag skäms nu när jag tänker på det. Förstås fanns det skötsamma ungdomar även på min skola, men för mig fanns de i periferin.

Kram ?

Du hör hemma under ”Det vidare livet” nu ?

Jag har inte träffat några parkbänksalkisar på ett tag, men ibland passerar jag dem när de sitter bredvid ån sommartid, ett stenkast från Systembolaget. De skrattar och har kul ihop, och där och då ser det rätt mysigt ut i gröngräset. Kan inte låta bli att tänka ”hur hamnade de där?”

Allra mest beklämmande är det att se sjukt slitna kvinnor och unga personer i det här gänget. Hur mycket misär krävs för att öppet joina den gemenskapen liksom? Jag vet ju att kvinnorna ”säljer” sex till gubbarna mot mer dricka, och att de unga har en mycket orolig förälder i bakgrunden. Eller så bryr sig inte föräldrarna alls, och då är det ännu mer sorgligt.

Jag har förstås lättast att identifiera mig med kvinnorna och de unga, männen kan jag inte identifiera mig med alls av rätt så naturliga skäl eftersom jag själv är kvinna och mamma till vuxna barn. Men visst är livet en smal balansgång. Några avgörande felbeslut kan vara helt avgörande. Eller rättbeslut.

Kram ?

Nu skriver jag inte jättemycket här återigen. Jag kikar in och gör en kommentar här och där och då och då och jag läser åtminstone det mesta av det nya. Jag tänkte att jag skulle göra en liten uppdatering här i alla fall.

Häromdagen hade jag en riktig "Jag var, påfallande okaraktäristiskt, beredd att gå så långt som att använda ett könsord här men lämnar det upp till den som läsers fantasi"-dag. Det var osannolikt mycket som gick på tok under en och samma dag. För en stund kände jag att mitt humör var på väg att ryckas med men jag lyckades påminna mig själv att det är jag själv som väljer hur jag reagerar på det som sker omkring mig och jag är inte en marionett som bara rycks med. Jag tog dag i de bitar jag kunde åtgärda och accepterade de som jag inte kunde göra något åt och avslutade dagen nöjd och glad och tacksam! Det hade absolut varit omöjligt för ett år sen. Jag tackar nykterheten och meditationen för den gåvan!

Idag är det så härligt väder! Jag planterade om lite igår och så kom jag på igår att min balkong förmodligen har för lite soltimmar för de växter jag valt. Jag har ingen sol direkt på morgonen, men som jag minns det så dyker den ju upp ganska snart och sedan full sol på eftermiddag kväll. Men förmodligen är det lite för lite sol första delen av dagen. Menmen, jag kör på i alla fall så får vi se hur det går. :) Kan man kanske köra en stödväxtlampa de första timmarna?

Jag har heller inga problem att tänka att jag aldrig mer ska dricka. Nykterheten blir en allt tydligare del av mina grundläggande värderingar. Alkohol skapar SÅ mycket misär, jag vill inte vara en del av den industrin. Lika lite som jag kan tänka mig att köpa fyrverkerier. Det är ju som att elda bort pengar, och det åsamkar naturen onödigt lidande i form av utsläpp och nedsmutsning, och husdjur och skogens djur blir halvt ihjälskrämda. Varför skulle jag vilja köpa ”lite fyrverkerier”? Lika lite vill jag köpa eller dricka alkohol.

Koffeinbaksmälla har jag aldrig upplevt, men nikotin har jag mått riktigt dålig av när jag överförbrukat nikotintuggummin.

Kram ?

Håller med Torn om att 6 månader var lite av en milstolpe. Fördelarna med nykterheten var då så många, och mitt nyktra beslut kändes mer och mer hugget i sten. Jag har inga problem att tänka ”aldrig mer” eftersom nykterheten blir en allt tydligare del av mina grundläggande värderingar. Alkohol orsakar så mycket misär, jag vill inte vara en del av den industrin helt enkelt.

Stort tack för ditt stora engagemang på forumet och dina många kloka inlägg som genomsyras av enorm empati - och konkreta förslag på förbättring.

Kram ?

"Att ta medicin kanske kan ses som lite av ett nederlag"

Jag citerade dig här. Jag vågar påstå att det är tvärtom! Att ta den hjälp man behöver för att överkomma något, oavsett vad den hjälpen är, är en seger och inte ett nederlag. Ett nederlag vore det istället om man inte tog emot den hjälp man behöver för att besegra en sjukdom.

Tyvärr är det väl det som ofta hindrar en från att komma till rätta med saker och ting för att man skäms och ser det som en svaghet hos sig själv. Jag tror att det var starkt bidragande för mig att jag inte lyckades sluta tidigare och min analys är att det är ganska vanligt.

Jag är glad för din skull att du känns som att du är på väg åt rätt håll och du gör helt rätt och det ska DU vara stolt för att DU har tagit tag i detta för att förbättra DITT liv! Det känns som att du redan har vunnit en delseger på vägen!

Bör inte och vill inte är helt spot-on!
Nu i efterhand så inser jag vilken dumskalle jag varit som inte tog tag i detta för länge sedan. Men det är ju aldrig försent att förändra. Känns skönt att tagit sig igenom detta träsk nu innan våren kommer och känslan av lycka och glädje när solen och värmen kommer!
Hur är livet själv med dig?

Kram

Har inte läst den i sin helhet tidigare. ”Svårt att vilja stanna, och vilja falla” bär jag med mig idag. Så sant. Det är alltid tryggare att stanna i det man har, det ovissa vet man inget om. Men man måste våga för att vinna. Annars blir man bitter på ålderns höst och ältar alla chanser man valt bort, istället för att njuta av minnen från allt man faktiskt har gjort.

Och precis som med vattendropparna finns det ibland ingen annan lösning - man måste falla när gravitationen gör sitt. Då är det bättre att man har en positiv inställning till det fallet istället för att försöka klamra sig fast vid grenen. Gripa sig an det nya med nyfikenhet och ett positivt sinne istället för att backa in i förändringen.

Kram ?

Stort grattis till 6 månader! För mig var 6 månader en milstolpe, det var då jag började må bra på riktigt liksom. Efter det har det bara fortsatt åt rätt håll. Tack för allt du skriver här på forumet! ? En stor tillgång för väldigt många.

Förresten, testa inte hur alkohol smakar för ofta. Det smakar inte bättre ju längre tid du är nykter, snarare tvärtom.(tror jag)Men alkoholens beroendeframkallande egenskaper finns alltid kvar.

Kram

Det är precis dit man vill komma. Att sakta men säkert ta sig från ”bör inte dricka” till ”vill inte dricka”. Då börjar de stora fördelarna med nykterheten ramla in på löpande band. Tiden man ”får över”, som man kan använda till roligare saker, är en enorm vinst. Att man tänker mer positivt, tar tag i saker - och fullföljer dem, är andra enorma vinster.

Jag snusar också, men jag anstränger mig för att det inte ska synas. Hos kvinnor är attraktionsfaktorn inte lika hög, men det är den bannemej inte hos män heller ?

Kram ?

Ny månad och jag fortsätter med min strategi att räkna vita dagar per månad. I februari blev det 23 vita dagar och 5 med alkohol. Min gräns per månad är 0 - 4 dagar med alkohol. Jag drack alltså en gång för mycket i februari. Jag kan bara skylla mig på mig för detta. Jag kan rabbla upp ett gäng olika ursäkter men väljer att inte göra det. En dag i taget ?

Du har ju börjat lära dig att tyda dina drömmar.? Och vad detaljerat du kommer ihåg drömmen!? Jag tänkte på en sak också, är det inte irriterande att börja lyssna på radion som väckarklocka? Jag har aldrig testat, men tror jag skulle tycka det skulle vara jobbigt att börja lyssna på en massa nyheter mm, det första jag gör när jag vaknar.

Det här du skrev om att jag bör prata med mina barn om hur beroende jag var av alkoholen förresten. Det måste jag verkligen göra mer snart. Jag har berättat en hel del för framförallt min son ( som är äldst) Men kommer jobba vidare på detta löpande. Tack för påminnelsen!

Kram

Futurista, låt oss kroka arm och köra en vit mars tillsammans! Kram!

I an Sober-appen visar 122 nyktra dagar idag. Och massor med sparade kronor!
Tur det för jag fick kass lön den här månaden pga sjukdagar...
Mötte en halvfull man igår med cigg och ölburk i handen som frågade om jag kunde bjuda på en kopp kaffe från pressbyrån.
Brottades i tanken en stund innan jag slutligen sa nej.
Tänkte först i mitt stilla sinne att det är dyra laster han har som både röker och dricker. Vi här vet ju alla här inne hur dyrt det är att hålla sig i ständigt rus. Kostar ju ett par spänn.
Tycker synd om honom för jag vet ju hur svårt det är att både sluta röka och dricka, men anledningen till att jag sa nej är att jag träffar honom minst en gång dagligen och vet att jag inte kommer att kunna bjuda på kaffe varje gång vi ses. Ångrade mig lite efteråt över min snålhet dock. Jag som har det så bra jämfört med honom.
Han har säkert haft ett helt annat liv innan han hamnade där han är idag.
Tunn lina många går på...

För min egen del tickar dagarna utan alkohol bara på. Var extremt beroende av både A-fri öl och godis en tid men även det suget har börjat ge sig. Alldeles av sig själv. Balansen i kroppen börjar stabiliseras. Tänker väldigt sällan på alkohol. Är fortfarande nöjd och glad över mitt nya alkoholfria liv.
Söndagen har plötsligt blivit en ny dag att använda till roliga och nyttiga saker istället för att kasta bort i bakisdimmor.
Solen skiner idag så jag tänker föreslå långpromenad med korvgrillning.
Skriver allt mer sällan här, vet inte om jag kanske ska flytta över till Det vidare livet. Känner mig allt för präktig i mina inlägg. Är nog rätt tröttsam att läsa.
Kram

Jag gjorde ett aktivt val igår att dricka alkohol. Idag känner jag mig seg och är bubblig i magen. Jag mår alltså som jag förtjänar. Mitt resultat för februari är 23 vita dagar och 5 med alkohol. För mig har den här strategin att räkna vita dagar per månad funkat bra. Jag får dricka under kontrollerade former men mår bäst av låta bli. Sisyfos, ditt inlägg om vila köper jag rätt av. Du sätter ord på hur jag tänker runt mitt bruk av alkohol. Det gäller att verkligen hittat tillfällen att få vila "här och nu" utan alkohol. För min rastlösa själ har varit svårt att kunna vila i nuet. Jag tränar på det nästan varje dag. En dag i taget ?
/Mrx

på "hur hanterar man en alkoholist" typ och hamnade här på Forumet. Vilket jag är oändligt tacksam för! Har lärt mig mycket härinne, framförallt har jag lärt mig att vända fokus till mig själv. Hade jag googlat nu hade det varit mer på temat "hur hanterar jag mig själv" vilket inte existerade för några år sedan. Känner att man har riktigt bra vänner härinne som förstår en på ett sätt som riktigt bra vänner i vardagslivet inte gör. Här inne stöttar och peppar vi varandra och framförallt förstår vi varandra. Forumet betyder mycket för mig, både att ge och få stöd. Det enda som kan vara negativt är att det skrivna ordet ibland kan missuppfattas och tolkas på ett sätt som kanske inte var menat. Man är också i olika faser och är olika mottaglig för saker. Brukar dock oftast reda upp sig. Det positiva överväger det negativa med råge. Lycka till med din praktik OliviaD!

Drömmer gör jag sannolikt typ varje natt, men det är på helgerna jag vaknar lite senare och sannolikt hamnar mitt i en drömnsömnfas och samtidigt har tid att ligga kvar en stund och tänka igenom drömmen i vaket tillstånd. Annars försvinner drömmen ur mitt medvetande innan jag ens har hunnit hämta mitt kaffe.

Det här drömde jag i natt. Jag är i en klassrumssituation, typ folkhögskola eller andra vuxenstudiestudier. Vi har fått i uppdrag att utifrån olika personlighetstyper svara på hur de olika personlighetstyperna skulle svara eller lösa olika dilemman. Tänk grön, blå, röd, gul personlighetstyp men här fanns även orange, lila, turkos, rosa, ljusgrön och en hel massa andra. Typ tio-tolv olika personlighetstyper.

En i klassen utmanar mig och säger ”du som är så duktig fixar väl det här på en minut typ”. Vem det är som utmanar mig framgår inte av drömmen, men det är åtminstone en person som upplever mig vara en besserwisser som påstår mig kunna allt typ. Jag antar förstås utmaningen. Men det är svårt att koncentrera sig, alla runtomkring pratar i munnen på varandra. Ingen tar uppgiften på allvar, det är bara jag som sliter. Att bara förstå frågan är en bedrift liksom.

Svarsalternativen är inte svar rakt upp och ner, det är liksom tecknade symboler. Inte givna symboler som emojis som man kan tolka utan att ens ha sett dem innan, utan det är delar av kartor (tror jag) moln som ser ut som en hjärna (kanske). Jag ska alltså först klura ut vad symbolen föreställer, sen vad den betyder och sen vilken av tio-tolv personlighetstyper som kan ha svarat just så. Det finns ett korrekt facit dessutom att jämföra med.

Uppgiften känns ju överjävligt svår, så svår att vem som helst ger upp direkt. Inte jag. Så jag sitter där i sorlet av röster och försöker och försöker och försöker. Börjar med de mest självklara personlighetstyperna först, de som kategoriskt nästan alltid reagerar på ett visst sätt. Starka miljövärderingar gör att man alltid väljer ett miljövänligt alternativ, starka ekonomiska värderingar gör att man alltid väljer något som ger en själv mest ekonomisk vinning etc.

Tror att jag hinner med att matcha tre eller fyra personlighetstyper med svar innan jag vaknar. Frågan är dessutom på papper och jag ska dra ett streck mellan personlighetstyp och svar, och det är praktiskt lite svårt att dra strecken för man får liksom rita runt de andra alternativen i vida cirklar. Ju fler svar man anger desto fler svarsstreck som korsar varandra och desto svårare att se vad vilka streck som går till vilket svar. Inte ens när uppgiften är fullföljd kan någon annan förstå hur jag har tänkt bara genom att se pappret.

Det absolut svåraste med uppgiften är att tolka vad svarssymbolerna betyder. En symbol kan ju alltid tolkas olika, medan ord nästan alltid tolkas likadant om man har varit noggrann i ordvalet. Tänker på min yngsta dotter som alltid använder skrattar-så-jag-gråter-emojin i sorgliga sammanhang. Hon brukar nog inte gråta när hon har roligt. Det kan bli väldigt konstigt att få ett meddelande från henne om man inte känner till hennes tolkning av just den emojin ?

Det måste vara min heldagskurs tidigare i veckan som engagerar min hjärna i drömmen. Vi fick en del konkreta tips på hur vi skulle bemöta olika personlighetstyper på jobbet och hur vi som chefer skulle agera i olika situationer. Både drömmen där jag är gympaledare och den här drömmen måste ha sitt ursprung ur den kursen.

Kommunikation var temat för kursen som jag gick i veckan, och i min dröm fanns det en hel del kommunikationsmissar milt sagt. Vem som skapat kursen framgick inte, men vem det än var så hade hen gjort ett uruselt jobb på alla sätt. Ingen arbetsro, en spretig grupp utan tillit till varandra, ett i princip omöjligt uppdrag, enormt dåliga förutsättningar att göra ett bra jobb, många fallgropar för att tolka helt fel och göra helt fel.

Men varför drömmer jag om dåliga exempel? Kan jag inte drömma om goda exempel?

Kram ?

Ps. I natt när jag drömde mycket fick jag 43 sömnpoäng. Under 1,5 tim mitt i natten var jag enligt klockan helt vaken, men det stämmer inte. Sannolikt har inte mitt armband haft riktigt kontakt med huden hela tiden. Så man får ta resultaten med en nypa salt. Min egen uppfattning om sömnen är allra viktigast. Jag hade rätt svårt att somna, det har jag ofta, men sen sov jag hyfsat gott. Och drömde.

I går eftermiddag kände jag plötsligt att jag började må illa. Alltså kallsvettig, noll matlust, och en känsla av att behöva spy. Det var faktiskt första gången sedan jag blev nykter som jag känt så här. (Om man bortser från de första två veckorna såklart). Jag hade nästan glömt av hur hemskt det är att må illa på det sättet. ? Det gick som tur var över efter en timmes vilande och enligt en analys berodde det antagligen på ett alldeles för högt intag av koffein under dagen. Ovanligt många koppar kaffe+ två st energidrycker på fisketuren. Nu har jag lärt mig det. ?

Tänk att förr mådde jag så där i princip varje dag på morgonen. Frukost åt jag aldrig pga avsaknad av aptit. Illamåendet släppte först när jag kunde få i mig alkohol.

Det är bara att konstatera, en bakfylla är en för mycket! Jag ska aldrig dricka en droppe alkohol mer i hela mitt liv. Jag hatar att må illa och att frivilligt utsätta mig för detta ser jag som obegripligt. Jag kommer säkert må illa fler gånger i mitt liv. Men då högst ofrivilligt, pga bakterier, virus eller annat sjukdomstillstånd.

I dag mår jag hur bra som helst, och jag älskar det.?

Njut av dagen! Kram

Tack Miss Mary!
Idag har jag 6 månader utan en droppe alkohol, eller förresten jag har smakat nån mun nån gång, senast igår - en öl som smakade väldigt starkt av alkohol.
Jag har lärt mig vila.
Jag har inte behövt ägna tid att att planera inköp, gömma och smyga.
Jag är här och nu, inte ständigt på väg.
I det gör jag saker som är kul i stunden, när man ständigt är på väg till nästa plats finns ingen njutning, ingen vila. Även om man gör nåt kul.
Tror inte bara att det har varit alkoholrelaterat, men inte bidrar det alls till något bättre när man dricker.
”Livet är det som pågår när man väntar på något som aldrig händer”.
Det får vara slut med det nu. Fördelar:
Det är kortare från tanke till handling nu och då menar jag inte tanke på alkohol, där fanns det ju en väldigt kort sträcka.. andra saker däremot de där lite jobbiga, där går det mycket kortare tid nu.
Ingen tid går åt till alkohol.
Nykter, närvarande, inte på väg.
Inga andra fysiska/psykiska problem kan skyllas på alkohol.
Körbar, pigg, mer entusiastisk. Trötthet beror på trötthet, inte på vad jag drack igår.
Så nu dags för morgonpromenad!
Vad dagen i övrigt ska erbjuda måste faktiskt inte planeras! Men den blir inte tråkig, så mycket vet jag.

Synd att avsluta fina dagar med alkohol Mrx om det inte var ett aktivt val. Det är inte så dumt att tänka HALT - trötthet där på sista plats, tror det triggar många av oss och att vilan vi söker är väldigt förknippad med alkohol. Det är lätt att trilla dit på den känslan.

När man är ”en sån som inte dricker” slår man sig istället ner i soffan med något annat att dricka. Pustar ut. Tänker på allt roligt som de sagt och gjort. Avslappningen kommer ändå.

6 av 9 dagar är mycket bra jobbat, VaraFrisk.2/3, 67 %, Eftersom du med största sannolikhet är nykter även i dag blir det 7/10 dagar. 70%.
Det är bra! Om du skulle fortsätta såhär en månad skulle du ha 21 nyktra dagar, Eller ett år 255 nyktra dagar. Det finns utrymme för förbättring, men ser faktiskt väldigt positivt ut, eller vad säger du?

Och just den där känslan du har nu, att idag vill jag inte dricka för att jag vill må bra imorgon. Den kan man hänga fast i. Att man vill utnyttja dagen imorgon. Jag har SÅ mycket trevligare nu förtiden. Jag vet inte hur mycket alkoholen påverkade den ständiga rastlösheten, men det är så mycket lättare nu att stanna ”här och nu”. Önskar dig att komma dit. Tänker när jag läser dina inlägg att du har mycket omkring dig. Att vila med alkohol känns i stunden rätt, men det är nog det sämsta man kan göra. Särskilt när man har nått dit där du är och där jag har befunnit mig väldigt, väldigt länge. När man egentligen absolut inte vill dricka men gör det ändå. När du blir trött, gör nåt annat du verkligen kan vila i. FÅR vila i. Det är väl kanske det man vill slippa, tänka på saker som kanske borde göras. Eller vad tror du att ditt drickande har för orsaker?

Hej, ny här på forumet. Iaf i skrift. Har läst länge.

Jag har senaste året lyckats minska min konsumtion rejält, precis som du. Men det skaver för mig fortfarande. Det har fortfarande hänt att jag blir för full (kanske jag vågar berätta nån historia framöver). Fortfarande får jag hemsk ångest dagen efter. Mitt största problem (förutom att jag blir dum i huvudet av att dricka) är att jag inte kan sova! Kan. Inte. Sova. Detta har gjort att jag vill ha en längre nykter period. Få se hur det ska gå. Dessutom är jag less på att tänka på alkohol och kontrollerandet av det. Ska vi köra en vit mars tillsammans?

Kram ? ☀️

Är lite rädd att jag inte kommer klara av att hålla max en dag per vecka på sikt. Jag skulle nog behöva en längre helnykter period innan i så fall. Jag var helt nykter årets första fem veckor, vilket kändes som en alldeles overkligt lång tid för mig, men jag mådde väldigt bra av det. Jag började få kontakt med mitt gamla jag igen, fast en några år äldre version! Funderar på att vara helt nykter i mars. Jag kämpar på med mina myrsteg!

Tack pilla!
Ja det är härligt att få ett "nytt" liv, för så känns det! Yur går det för dig?

Jag sitter "som vanligt" och läser lite här och vill skriva hur jag har det. Tänker att det är en så bra ny vana som kommit med nykterheten.
Men... jag orkar inte riktigt reda ut vad jag känner och hur jag mår idag...
Vänder istället uppmärksamheten ut genom fönstret. Jag sitter i min favoritfåtölj där jag kan se ut på naturen, på utsikten. Det är så vackert!
Nej, jag har inte en sådan där "vackert så man tappar andan" utsikt. Jag ser ut över ett stycke "vanlig" svensk natur som andas ro. Solen kryper sakta upp och färgar visset gräs och nakna träd i gyllene färger. Rofyllt vackert. Andas.
Här vill jag vara, här vill jag leva.
Livet är på väg, snart kommer att allt vakna. Naturen byter färgpalett. Våren kommer att komma med en spirande grönska.

"Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen."
Karin Boye

Kram!