Senaste kommentarerna i forumet

Här finns kompisar som förstår och som du kan "prata" med när det är jobbigt ?.

Du har redan klarat fem veckor - det är jättebra!!
En nykter dag i taget blir verkligen veckor - och mer än så - om man håller i.
Skönt att du känner flera fördelar, för det finns ju massor av fördelar med att ta tag i sitt problem med alkoholen!
Humöret, ja, vi är många som upplever att humöret svajar i början. Dels tar det tid, ganska lång tid, innan hjärnan och hormoner mm hittar tillbaka till en naturlig balans opåverkad av alkohol. Det kan göra att man känner sig lite nere.
Sedan är vi ju många som har druckit på känslor också, dövat dem med några glas för att slippa känna, så det kan ibland dyka upp känslor som legat under ytan, som pockar på och vill säga något nu när de kommer till tals. Som behöver tas om hand.
Jag vet inte hur det är för dig.
Men mig hjälper det jättemycket att skriva här när livet och humöret känns som en bergochdalbana. Dels får jag en "logg" där jag kan se min resa, hur jag mår, och att det verkligen blir bättre även om vissa dagar är botten. Dels får jag så mycket bra tips, råd och reflektioner från alla vänliga människor här som är guld värda.

Så än en gång - Välkommen in i värmen!

Jag vet att jag dricker för mycket men vet inte riktigt hur jag ska sluta. Jag döljer det för familj och vänner så gott jag kan men jag vill sluta helt. Några tips om hur jag gör?

Jag känner igen mig , krävande jobb , druckit flera kvällar i veckan under flera års tid som någon slags självmedicinering . Jag har bestämt mig nu , det måste bara gå att bli av med detta sug och beroende.

Jag fick också värsta suget häromdagen . Det hjälpte med att pyssla med mina fröer och nu har Blomman för dagen kommit upp . Väntar med spänning på luktärtorna !

Har haft en bra dag och knappt någon tanke på alkohol??

Åt youghurt och drack te till frukost. Tog en lång promenad m vår hund. Mulet men härligt. Kaffe och äggmacka.

Vår son kom hem. Pratade lite först. Jag behövde handla mat och så skulle jag ju inhandla fröer mm. Så sonen hängde med och körde mig. Han behövde själv handla men annars satt han i bilen och väntade på mig. När vi kom hem åt vi lite lättlunch.

Satte mig sen i fåtöljen, läste lite tidningar. Fick lust att baka hallongrottor vilket jag gjorde. Fikade. Förberedde mat. Läste lite till. Åt middag därefter mello. Vår dotter kom hem fr jobbet. Avslutade kvällen med att serie tillsammans.

Men så kom jag på att under dagen hade jag funderat på att göra kalljästa frallor för att ha nybakade frallor t frukost. Så kl 23 stod jag i köket klädd i nattlinne och förkläde. Nu står frallorna i kylen och jäser.

Denna redogörelse över hur min dag har sett har inget med präktighet att göra och jag tänker att de flesta av er vet detta. Utan detta är bara en glädjefylld berättelse över hur den första bästa lördagen på evigheter har sett ut. Första gången på evigheter som jag har känt mig någorlunda lugn och gjort saker i den takt som jag känt passade mig.

Så jag är tacksam??

Mrx...tack för ditt inlägg...tänkvärt?? Vi är nog olika årgångar men väldigt nära varandra i ålder. Fyllde 58 år i december.

Imorgon blir det till att så lite fröer...luktärt, ringblomma, tomat och sockerärta blev det idag?

Somnar nykter...på en lördag?

Spanat runt på detta forum en hel del . Insett sedan ett bra tag att jag är beroende . Har haft sug efter alkohol flera år och ofta tappat kontrollen, vill alltid ha mer . Har försökt bestämma mig för typ ett par glas vin men oftast har det inte gått . Hållt mig nykter nu i 5 v . Djävulskt jobbigt vissa dagar men det har gått . ? Värst på fredagar inför helg , fredagsölen . Och jobbigt när man lagar god mat .
Känner mig mycket piggare finare hud men humöret är påverkat , känner mig bitvis lite deppig . Har stöd i min relation men jobbigt med kompisar dom festar en hel del .
Tar en nykter dag i taget .

Ja, visst njuter man av nykterheten, och vetskapen om en morgondag fri från bakfylla! Härligt att du är på gång!

Du tänker rätt! Imorgon kan du ha mys frukost utan sviter från gårdagen. Kämpa på, styrka ??

Ikväll lägger jag mig nykter. I morgon när jag vaknar kommer jag att vara så nöjd med mig själv. Jag har tagit plats i sadeln igen!

Varafrisk, vi är tydligen lika gammal. Jag fyller 58 år nästa vecka. Jag har ett bra liv på alla sätt och vis. Jag har genom forumet förvandlat ett riskbruk till något mindre riskfyllt. Det gäller att ta vara på det positiva att typ vakna pigg och fräsch en lördag. För mig funkar det att surfa på känslan av att vakna nykter och pigg. Varför ska jag vakna bakfull och eländig? Vi människor måste göra våra val och dö. Den korta tid vi lever kan vi välja hur vi vill leva. Du måste bli kapten över ditt enda liv. Jag har en känsla av att du börjar inse att du själv har kommandot och bestämmer. Alkohol kan du njuta av när du verkligen vill. Sluta gör dig själv illa genom att besöka Systembolaget i tid och otid. Jag har en känsla av att du tvångsmässigt dricker av olika anledningar. Tomen och jag får dricka men väljer att undvika att göra det. Jag har som mål att dricka 0-4 dagar varje månad. Ju fler nyktra dagar jag samlar på mig ju mindre intressant blir det att dricka. En dag i taget ?
/Mrx

Vet inga hälsohem. Kanske kan du prova på att ringa hjälplinjen på 020-84 44 48 och fråga där anonymt vart du borde vända dig.

Jag kan varmt rekommendera nykterhet ?❤?

Läs andras trådar ??? Jag och många andra skriver här i "dagboksform" och det är jätte lärorikt.
För mig är första veckan värst. Andra veckan är jag utan ångest men trött. Börjar sova bättre. Efter en månad kommer stunder av lyckan allt oftare. Men ser framemot att börja närma mig tredje månaden, eftersom det brukar ge mig mest positiva känslor.
Obs! Så här är det inte för alla! Men för mig och många har sagt att de också har det så. Men ingen har någonsin ångrat att de testat nykterhet.
Grattis till ett bra beslut ??❤

Bara att du börjat läsa och skriva på Forumet är en fin start..Jag har druckit på helger och sedan även vissa vardagskvällar i flera år..Alkoholen gör ju våra hjärnor beroende..Även om jag/personen vill vara nykter, så vill beroende hjärnan dricka och bli full..När jag förstod det sambandet så var det lättare för mig att sluta..Jag hade även minskat, druckit vid vissa klockslag, och varit nykter i veckor, men hade aldrig velat sluta helt..Tills en dag..❤️Som jag hade planerat ett alkostopp..Som nu har resulterat i över 5 års nykterhet..Det trodde jag aldrig tidigare att det skulle vara något kul liv för mig..?Med facit i hand så har hela mitt liv blivit helt annorlunda och jag är fräschare, snyggare och mer harmonisk än jag var för 10 år sen..De du..Jag tror på dig?..Helst om du läser och reder ut hur du vill ha din framtid..Hur ska ditt liv se ut om 2 år? Det är du som bestämmer..Låt inte alkoholhjärnan göra det..Kram..???

Jag har också haft panikångest, sömnstörningar och depressioner. Alkoholen fuckar upp hjärnans kemi. När du dricker skjuter må-bra-hormonerna i höjden, och sen störtdyker de när du är bakfull, sen dricker du igen och mår bättre osv.

Men till slut funkar inte ens alkoholen. Inte ens den får oss att må bra. Sluta dricka helt är enda lösningen på det.

Det tar tid för hjärnans kemi att komma i balans igen, reagera på vanlig stimulans. Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen. Men den kommer tillbaka.

Det är tufft som fan, men det går. Har själv uppnått ett nyktert år nyligen och jag har aldrig mått bättre. Sover bra, känner mig grundnöjd och grundglad, fixar motgångar bättre.

Hur lång tid det tar är svårt att säga, det är så olika. Men fördelarna kommer på löpande band, några nya för varje månad.

Kram ?

Håller m Vinäger! Din empatiförmåga är fantastisk och att ta fram det bästa hos en. Du är fantastisk❤️

Ha det bäst❤️

Har druckit öl i flera år flera dagar i veckan, är så trött och ingen motivation eller ork till någonting. Känner mig hjärntrött, deprimerad, livet känns tråkigt osv. Kan det vara tack vare mitt drickande?

Om jag slutar, när borde jag känna mig piggare och se mer positiv på livet?

Har varit med om den känslan. Inte pga att vi fått reda på en allvarlig sjukdom eller att mitt barn har varit med om en olycka utan pga psykisk ohälsa och att utsätta sig för faror.

Och den känslan är så svår att leva med?och den sätter spår...och den känslan är så lätt att dricka alkohol på även om det bara dämpar för stunden?

Stor varm kram t dig och allt gott t dig❤️❤️

Jag klarar inte detta. Dricker varje dag. Mår skit. Sköter mig hyfsat utåt. Barnen kommer i morgon då får det va slut. Men jag mår ju inte bra.
Orkar inte mer. Måste få en nystart.
Någon som har tips på hälsohem el dyl??

Nu känner jag en längtan till våren och vaccinet. Hoppas på maj månad. Det är känslan, känner jag mig låg, så vänder jag tankarna till tacksamhet. Barn och barnbarn kämpar på. Tyskland öppnar för skola och förskola på måndag. Och här har mitt barnbarn sportlov nästa vecka. Och min man har suttit klistrad vid sport-TV. Jag har spelat bridge på datorn och lyssnat på bok. Egentligen inget att klaga på........ Och nu är det snart middag. Min man lagar maten.

(Rubriken – cred till Peter LeMarc :))

@Andrahalvlek. Ja, jag har en klar målbild. Så länge jag får behålla liv och hälsa, så kommer jag att nå dit.
@Varafrisk. Jag vill tacka för det fina du skriver, och sänder samma ord tillbaka till dig: Tänk lika gott om dig själv, för är det någon som kämpar bra, så är det du.
@Sisyfos. Puh, vet inte riktigt vad ska jag skriva...Du är en av mina förebilder, ditt nick till trots ;)
Just nu hämtar jag kraften i framtidstro, och hos ett par nära vänner. Det kommer inte att räcka. Jag ska söka proffs-hjälp så snart jag har fixat det mest akuta, rent praktiskt. Men. Det värsta HAR inte hänt mig. Mitt barn lever fortfarande. Och Tack Gode Gud för det...peppar, peppar ta i trä...och allt där emellan.
Någon klok person har sagt att vi människor lever våra liv på två olika sätt. Ett innan vi förstår att vi faktiskt kommer att dö en dag, och ett annat efter det att vi på allvar har tagit in vår egen dödlighet.
Jag skulle vilja lägga till en tredje dimension. Den stund då man inser att ens barn kan dö innan en själv. De timmar då man lever i ett limbo då man inte vet om ens barn lever eller ej. Efter det så blir livet något helt annat. Men det är ingen ursäkt för att dricka bort det. Tvärtom.
@Vinäger. Tack. Men jag tänker att det där med att må bra, det är jag inte värd varken mer eller mindre än någon annan. Livet är inte rättvist. Men det är en gåva. Och jag både måste och vill förvalta de år som jag har kvar så väl som jag förmår. Precis som du <3

Oj, vad ni alla stärker mig. TACK!

PS Tror att det var @Soffi som dessutom bjöd på "Bättre en ände med förskräckelse än en förskräckelse utan ände". Det var ord i rättan tid för mig!

Att du inte fick förtroende för läkaren.
Du har all rätt att be om en annan om du inte tycker det fungerar.
Håller på dig.

Ett halvår innan 18-årsdagen skrevs hon in på körskola, för att vi säkert skulle veta att hon fått alla kunskaper hon behövde. Bilskollärare är dessutom grymma på att lära ut fickparkering och sådant krångligt. Hastig inbromsning också, det skulle jag aldrig fixa att lära ut eller ens uppleva tror jag. Mer än i skarpt läge förstås.

På första lektionen följde hennes pappa med också, och bilskolläraren scannade då av dotterns körstil och gav honom tips på vad vi kunde mängdträna mer på. Hon hade något hyss för sig med kopplingen tex som vi inte hade uppmärksammat. Sen bokade hon in ett antal lektioner, men de sista lektionerna avbokades eftersom bilskolläraren bedömde henne som färdig för uppkörning. Riktigt seriös bilskollärare som inte ville mjölka oss på mer pengar än nödvändigt.

Kram ?

Bra jobbat!
Har också gått på antabus med dålig mage och trötthet som biverkning. Men det är ju inget mot alkoholens biverkningar.
Fortsätt kämpa och fortsätt skriv.

Skulle jag säga att du har Miss lyckad ?

I början hade dottern inte riktigt respekt för hastigheten och hon kände sig lite kaxigt stolt. Sådär som tonåringar tycker att de kan vara. ”Hur svårt kan det vara” liksom. Tills hon körde lite för snabbt ihop med sin pappa och svängde lite för sent till vänster i en korsning, rakt ner i diket. Hon grät och grät och grät och hennes pappa backade upp bilen ur diket, bet ihop utan att säga något, och tvingade henne att fortsätta köra hemåt. Han gjorde helt rätt som tvingade in henne bakom ratten igen. Det blev en dyr läxa trots att det bara var plastskador, självrisk på 3000 kr och hon betalade hälften. Efter det fick hon mycket bättre respekt för hastigheten.

Min dotter har sen hon fick körkort börjat kommentera mitt bilkörande massor. Jag kör för sakta på större väg och för fort på mindre väg, tycker hon. Kör ungefär samma hastighet typ alltid, förutom inne stan och på riktigt motorväg. Älskar att köra hyfsat snabbt på en kurvig väg som jag känner till väl.

Jag brukar hålla i handtaget ovanför dörren när dottern kör. Det skrattar hon också åt ? Men det är läskigt att sitta på passagerarsidan, vägrenen kommer liksom närmare då. Och hon kör lite onödigt nära, det tycker jag faktiskt.

Kram ?

??

Dagens garv!