Senaste kommentarerna i forumet

Vi håller tummarna! Berätta gärna hur det gick!
Ps. Fira nyktert ❤

Idag är det 17 dagar utan alkohol, och jag har satt ett datum fram till den 2:a feb utan alkohol, men jag förlänger den ända fram till sista mars ! Jag mår bra utan alkohol och har stor hjälp av kurator ! Så jag känner mig stark med mina beslut.

Såg ditt inlägg efter att jag skrivit, Andrahalvlek!

Ja...tålamod...men både du och Charlie70 har ju ett fantastiskt tålamod! Nu är ni så trygga i er nykterhet men det krävdes ju ändå ett visst tålamod för att kunna komma dit där ni är nu❣️

Kram❣️

Berätta mer! Vi är många som också varit rädda. Det är klart du kan vara nykter. Sanningen är att du aldrig mer måste dricka igen. Sedan snubblar vi lite tid och otid om man har otur, men det tar vi då ??

Så läs och skriv. Jätte nyfiken på att höra mer...

Välkomstkram ❤/ Mary

Det hjälper mig mycket att veta att det inte bara är jag.
Tack rara du! Nu är det choklad...
❤️??

När blir man anmält till socialtjänsten?

Berättar beroendemottagningen till arbetsgivare?

Är det farligt att sluta plötsligt?

Finns det mediciner som tar bort abstinens?

Hjälp, jag kan inte sova!?

Vad ska jag göra istället?

Borde jag berätta till min man/ vän/ mina barn..?

Jag är jättetrött, varför?

Här kommer några förslag på frågor:
-helvitt kontra kontrollerat drickande, vem passar det för?
-vart vänder man sig om man behöver mer hjälp?
-hur funkar Alkoholhjälpen program?
-tips på var man hittar fakta om hur alkohol påverkar oss
-riskfaktorer för återfall
- hur börjar man med nykterheten ?

Även om det är läskigt så måste det väl samtidigt kännas skönt att för sig själv inse att något kan förbättras?

Finns hur mycket bra tankar och funderingar här på forumet där du säkert komma känna igen dig själv i. För mig har det varit viktigt för att inte känna mig själv på min resa mot förändring.

Fortsätt skriv i din tråd så ska vi stötta dig ?

Tycker du har tänkt till. Finns inga rätt och fel. Det är din resa ❤

Själv pratar jag lite om nykterhet varje dag. Idag berättade till sonen bara i parentes att "jag sov så tungt så hörde inte klockan. Måste vara pga att jag slutat dricka. Helt fantastiskt!". Sedan sa inget mer. Men genom att berätta till folk så samlar jag på målvakter. Nu kan jag absolut inte dricka på flera dagar, så som jag skryter ??

Det är starkt av dig att göra så mycket själv. Imponerade ❤ Du kan vara riktigt stolt över dig själv ?????

Men först...ja...kanske kan det vara så att tålamodet tryter..och för mig är det nog inte tillräckligt med intresse för att lära mig hur jag ska gå till väga...utan ner med tex alla fröer i jorden...så upp kommer en klump med rädisor på en fläck fast kanske bara bladen då förstås därefter lite tom för att det kommer ytterligare lite rädisor...men men bara får vara glad för det lilla.

Herregud vad jag är trött på det här livet....så himla trött på att gå till systembolaget för att köpa ungefär det jag brukar...å jag blir så besviken och lite rädd för mig själv...och skäms för att skriva här. Jag vet...jag behöver inte det...men likväl så är det så. Även om jag fortsätter dricka så känner jag ändå lite hopp inför att göra en förändring...för jag orkar inte längre vara så här trött...och jag känner att magen mår inte alls bra av detta. Kanske är det just dessa två faktorer som kan bidra till att jag gör en förändring i mitt alkoholberoende...eller jag vet att det är dessa faktorer som kan bidra till en förändring. För jag går rakt in i väggen om jag inte gör en förändring nu...för jag är SÅ trött.

Fick svar från min läkare idag vilket visar att jag inte har blodbrist samt att Vitamin B12, Järn och Folat är normala (vet inte ad Folat innebär..får googla på det). Ett av två leverenzymer är lite förhöjt och B-PEth visar att jag har en hög alkoholkonsumtion. Jag tror att jag kommer att bli kallad igen för en årlig blodtryckskontroll då man tar ytterligare prover. Läkaren har även bett mig höra av mig om jag behöver diskutera min alkoholkonsumtion.

Kanske låter det dumt men det var en lättnad att inte behöva sitta ansikte mot ansikte och skämmas för att ingen förändring har skett. Det var samtidigt skönt att få svaren...och ...innerst inne viste jag ju att leverproverna inte skulle vara bra.

Jag vill ju gärna att förändring ska ske över en dag....för jag är ju rädd för hur alkoholen har påverkat min kropp fysiskt....är rädd för att ifall jag skulle insjukna i Covid-19 hur det skulle gå för mig...men jag vet ju att varje litet steg jag tar för att minska på alkoholen inte dricka alkohol alls...är en väg till bättre hälsa...så Varafrisk....sätt fart!!

En annan sak är att det är/kommer bli väldigt mycket på jobbet just nu.. Jag har varit övertalig men kommer nu vara ordinarie..fast jag och ordinarie kurator har arbetat 80% var på en heltidstjänst och i princip fullt upp. Nu ska jag arbeta själv 80% på samma tjänst eftersom min kollega slutar. Jobbet är kul men verkligen fullt upp...och lite till just nu.

Har under lång tid tittat efter jobb eftersom jag inte har varit ordinarie och sökt en del jobb kanske inte nu men för något år sedan. Från att ha varit gott om jobb för socionomer där jag bor blev det plötsligt väldigt ont om jobb.
Även om jag är ordinarie kurator så sökte jag ett jobb som verkar intressant men pendlingsvägen är det negativa. Idag ringde HR-specialist för att fråga om jag var fortfarande intresserad vilket jag är så imorgon är det anställningsintervju via zoom. Vi får se om jag blir erbjuden tjänsten efter intervjun...kanske tackar jag nej....kanske blir jag inte erbjuden tjänsten...men att vid 58-årsålder bli kallad på intervju....bara det ..det är stort för mig!

Kram:)

Lite läskigt att vara här. Att komma till insikt att man har ett problem med A. Men vill inte förstöra min relation, blir ju dom en annan människa när man dricker. Blir lätt arg och retar sig på småsaker och tjatar om samma saker. Hur skall jag lyckas med det här? Vill så gärna kunna sluta med A och må bra

Jag genomskådar henne förstås, men det är inte likt henne. Hon tar till alla medel - kånkar fram spann, febertermometer och snorpapper. Men hon har ingen feber, hosta eller snuva, och det lilla hon tvångsulkar upp i hinken syns knappt.

I två dagar har hon legat i soffan och glott på tv hela dagarna medan jag har jobbat i köket. Hon beter sig som hon vore sjuk på den punkten.

Funderar på om hon faktiskt känner av coronaoron. Just nu smittas det värre än värst i vår hemstad. Alla känner flera som smittats.

För hon kan väl inte bli så låg av colastoppet? Hon klagar inte på huvudvärk längre.

Nåväl, nu har vi bestämt att hon får vara hemma den här veckan. Misstänker att personalen på hennes dagliga verksamhet är helt stissiga över smittorisken, och då har hon det lugnare hemma.

Kram ?

Så typiskt och förutsägbart. Det började på Julafton. 27 dagar idag. Samma mönster i tio år nu. Förstörda högtider, semestrar slagna i ruiner, ensamma födelsedagar, inställda middagar. Återbud till familjesammankomster.

Jag vet att jag är medberoende. Jag har fixat och donat i över tio år nu. Han har gigantiska skulder och jag har stått för allt. Jag handlar. Jag lagar maten. Jag lindar in honom i bomull.

Jag vet också vad jag förväntas göra. Släppa taget. Fokusera på mig själv. Se till mina egna behov.

Jag vet inte vad jag har för behov. Jag vet inte vad jag vill eller hur jag ska gå vidare. Jag har så många personligheter. Kärleksfull mamma, världens bästa chef, uppoffrande partner. Jag är flera sidor av en i grunden samma kub.

Jag såg det komma. Jag såg hur han vek in på den här stigen redan i november, långt innan första ölen. Nu tillbringar jag kvällar och nätter i gästrummet. Vi vandrar som tv vålnader i vårt hus och när vi stöter på varandra öser han allt sitt hat, sina elakheter och anklagelser över mig. Mina tårar berör honom inte alls och imorgon har han ändå glömt dem.

Min sista svaga låga har nog släckts nu, men så har jag känt förut. Det värsta är att jag har ingen att prata med. Jag tänker att om jag lättar mitt hjärta för någon så pulvriseras jag och försvinner i atomer. Så ensam.

Jag får rysningar när jag läser hur du verkligen hoppar på sadeln igen! Stolt över dig ❤

Även vi andra lärde från ditt misstag. Så en tips:
Läs om andras misslyckanden här i forumet, så slipper du göra egna misstag. Har aldrig läst att någon varit glad, nöjd och lycklig när de druckit igen.
Nästa gång: skriv här innan du ska dricka så övertalar vi dig ur det ?❤?

Jag föll dag 15 (i fredags) för att jag var trött och låg och "ville bort från allt" ... eller jag vet faktiskt inte.
Så, ja du ska vara glad att det inte blev allvarligare.
Jag har kravlat mig upp igen och mår faktiskt redan mycket bättre.
Så ge inte upp! Du kommer att stå ut, iaf om du ger nykterheten en chans.

Kram!

Upp med hakan ?????

Synd att A lurade dig så. Den jäveln ljuger jämt!! ? Men vad du kan göra är att konstatera att det hänt och lära dig från det. Blev det verkligen en lösning? Mår du bättre? Skriv ett brev till dig själv som du kan läsa nästa gång du blir sugen. Och ja, vilken tur det inte blev värre ❤❤❤

Ja, om det räckte att bara göra misstag för att lära sig då är vi nog många professorer här :-).

Det är ju det där med att börja om direkt med att hitta ett bättre sätt, inte vänta och låta misslyckandet gro. Samt att se helheten.

Klarar man det så räcker det långt tror jag.

Nykter idag, det känns bra så då behöver jag inte ändra på det iaf till imorgon. :-) :-)

Läste i en annan tråd att det är bra att skriva även om man inte har så mycket klokt, peppande eller roligt att säga. Så nu gör jag det.
Idag är dag 14 för mig. Men jag blev sjukt sugen på att försjunka in i en dimma. Min lösning blev att dricka 2 st 2.8% öl. Jag vet att det inte är ”mycket” men det stör mig.
Känner mig trött och låg. Men kanske ska jag vara glad att det inte blev allvarligare.
Packade ner på jobbet för vi ska flytta till nya lokaler i mars. Hemarbete tills dess. Hur ska jag stå ut!? ?
Slokande Akleja.

Jag kan börja odla som sjutton, sen orkar jag inte ta hand om det. Trädgård är jättekul på våren och försommaren, mindre kul när man ska rensa ogräs femte-sjätte gången en säsong. Tålamod är en bristvara.

Kram ?

Tar jag varje dag, för att motverka nedstämdhet och myrkrypningar. Det är magnesium som hjälper mot det senare.

Kram ?

Ja, du gör helt rätt nu.
Vilken energi och glädje i ditt inlägg!
Jag låter mig smittas :-)

när jag läser att du är lättare i sinnet och har mer energi.
Det visar ju tydligt att vi är på rätt väg!

Har du kommit igång med träning igen? Det är tydligt att du behöver det för balansens skull.

Kram ?

Så underbar känsla det måste vara!
Det är din egen gåva till dig själv för att du stod ut de första jobbiga dagarna!

Jag jobbar på att kunna ge mig själv en lika fin gåva.

Så vi fortsätter en dag till nyktra :-)

Kan det vara en idé när tankar om återfall kommer? Att tex lova sig själv att gå in och läsa sin egen tråd från början. (Då skulle jag vara upptagen en vecka ?) Eller lova att ringa klokaste kompisen först. Eller kuta tre km i snabbaste tempot man orkar?

Bara en tanke. Oron för att hjärnan plötsligt ska sätta igång och planera ett eventuellt återfall känns väldigt påtaglig. Vi är liksom aldrig säkra.

Eller så är du bara understimulerad ? Själv har jag så mkt med jobb och kost och steg att planera så det finns inte plats för någon alkohol att knö sig in. Skaffa dig en ny hobby! Inomhushobby!

Kram ?