Senaste kommentarerna i forumet

Tack Mary och Jempa samt ni övriga som "hjärtat" inlägg.
Att mötas ar er uppmuntran så här på morgonen är verkligen GULD värt idag. Ja, det är det varje dag, men idag lite extra.
Jag känner mig nedslagen.
Hur ska jag få det här att funka? Hur ska jag orka?
Jag vaknade i natt och kände mig stressad, lyckades slå bort det med "skriv av dig stressen i morgon bitti, nu kan du inget göra" och kunde faktiskt somna om!
Vaknar och går upp, snubblar över en hög tvätt, konstaterar att jag behöver skura badrummet när jag kommer dit, får knappt plats att plocka fram frukost då diskbänken är full med disk. Okej. Ikväll behöver jag inte träna, jag kan åka direkt hem efter jobbet och börja reda ut kaoset.
Startar jobbdatorn för att kolla planeringen. Bingo! Jodå, den har ändrats sedan i går kväll. Det blir övertid idag... Där försvann den lediga kvällen.
Allt faller.
Viktigast först - jag ska bli nykter.
Var ska jag hitta tiden?
När jag dricker så tar jag ett glas direkt när jag kommer hem på kvällen efter träningen. Med glaset i hand kan jag tvätta, städa, diska, fixa och dona allt medans jag häller i mig avkopplingen.
Nu har jag bytt den vanan mot att istället gå in här på forumet och läsa och skriva samt att göra dagens "Alcohol experiment". Det är bra, jag behöver det för att inte tappa fokus, för att få tips och hjälp att hålla mig nykter, för att påminna mig själv om vad som är viktigast. Det funkar också okej som avkoppling, även om Podd är ännu bättre avkoppling - fast det har jag inte hunnit med senaste dagarna, hinner inte innan jag måste lägga mig. Omkring fem timmars sömn. Det är alldeles för lite. Tid och ro för mera sömn skulle jag också behöva hitta.
Okej.
När jag dricker har jag fint hemma, ordning och reda. Men med mig, inombords, så blir det ju oreda och kaos.
Nu är jag nykter, Jag mår bättre, får mera ordning i huvudet (bortser från denna morgon). Men det blir kaos runt omkring mig. Ja, jag har ännu inte lyckats klura ut hur man skriver på datorn samtidigt som man skurar duschen. Har fått för mig att datorn är känslig för vatten. Nej, inte ens att hänga tvätt och kolla på videos om alkohol fungerar att göra samtidigt.
Okej.
"Bara" att fortsätta hålla mig nykter. Då hittar jag nog en balans så småningom. Om jag känner att jag behöver stödet av forum, experiment och podd just nu så är det rätt att lägga timmar där. Nykterheten ÄR viktigast. När jag inte längre är lika skör i min nykterhet så kan jag minska den tiden lite.
Det är okej att tvättkorgen är full så länge jag inte är det.

Ooups! Hög tid att starta dagen.

Stort tack för att jag fick skriva av mig!

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan och det räcker bra.

Är det något du inte är ensam om så är det ångesten , tröttheten , men även vilja sluta eller förändra . Just viljan att förändra är i mitt tycke det viktigaste. Som alla andra har jag massvis av gånger tänkt ” nu jävlar, nu slutar jag helt att dricka”” Jo tjena.. Är notorisk återfallare både på alkoholen och forumet. Så förändring låter så mycket mer nära min verklighet. Drömmen att gå i mål och passera alkoholens målsnöre som vinnare och helt sluta dricka lever kvar. Men förlikat mig med att bara jag håller kvar vid förändring . Dra ner på det. Tillåta mig själv att trilla dit , men då snabbt upp på banan igen i stället för att hålla om flaskan. Hade senaste fyllan 2/1 tror jag och kör nu med en gammal radarkompis hör inne Mrx. att resten av Januari ska vara vit. Vi peppar o stöttar varandra så gott vi kan. Hoppa med oss. Finns under min tråd trött på sid 2. Och,, Det gör ingen om man misslyckas . Då skakar man ordning på tankarna o upp på vår väg igen . En dag i taget , och ju fler som hakar på. Desto större styrka . Så hoppas få se dig kämpa på . En dag i taget ?? Fast vi förordar inte glass som livsnjutarna hör ovan.??Vi renar oss med bubbelvatten

Känner att jag med vill prova att få bort en stor del av drickande i mitt liv till att börja med endast 1-2/7 dagar inte som nu 7av 7 där jag dricker. Oftast 2-3 glas vin rätt stora. Får bara dåligt samvete och tycker om det alldeles för mycket. Det enda jag tänker på efter klockan fyra på eftermiddagen. Hoppas det går!

Glitter behövs.
Man skriver så mkt eller lite man känner för, så småningom lär vi känna varandra utifrån de förutsättningar man önskar. Det är så olika.
Du skriver; varför behöver jag så mycket tröst? Den frågan funderar jag mycket på- alltså retroaktivt när jag drack. Vad som gjorde att just jag behövde lätta upp och koppla av och pigga på mig.
Ja, varför det alltid var liiite synd om mig med så stressigt jobb att jag behövde dricka mest varje kväll. Och så börja om på minus varje dag. Idag känner jag sällan behov att bli tröstad utom när jag är ledsen. Men då vill jag fulgråta och bli kramad av min man. Det funkar bättre än det där glaset (tre...j
Nä, sluta tänka på A som tröst.
Choklad, glass, fina samtal funkar.
Och det går att leva med sig själv nästa dag. Heja dig

Tack för pepp och positiva kommentarer Kaffetanten, Jullan och Soffi ?

Varit såååå trött ikväll! Sovit ett par timmar på soffan, helt nykter, men ungefär så som det kunde bli när jag drack.... tycker inte om det. Vaknade nyss och känslan i kroppen är precis som om jag druckit. Blä. Hoppas jag är piggare imorgon ☺️

... som andra halvlek skriver, början av din tråd. En bra påminnelse.
Det är jobbigt att sluta dricka. Vissa dagar är jobbigare än andra, de brukar följas av lätta och härliga dagar, och livet blir bättre. Det kan jag 100% lova! Hejar på dig.

Det finns en sajt som heter så, med en massa info. Har man ångest andas man ytligt. Att djupandas långsamt är det mest effektiva sättet att bemöta ångesten. Det andra viktiga med ångest är att inte låta den bestämma, aldrig undvika att göra vissa saker tex. Jag har stått i kassan i affären med förlamande ångest, men jag har tvingat mig att stå kvar. Med ett mantra rullande i mitt huvud: ”Det syns inte utanpå, det går över.” Och det gör det till slut.

Tusen styrkekramar till dig ❤️ Ångest är verkligen överjävligt jobbigt.

Kram ?

Kunde jag få av vissa trådar på Forumet..Då struntade jag i att läsa dom..Läste istället trådar där stabilitet och kunskap om beroendet var i fokus..Var likadant när jag testade AA några gånger i olika städer..Vissa möten var suveräna..Medans på ett möte fanns en person som satt och berättade vilka drinkar han var sugen på..Tyckte att han var en riktig idiot..Och det var sista gången jag var på ett AA möte..Efter hand här på Forumet så är det många som kikar in sporadiskt..Jag hänger en del här fortfarande för att jag alltid varit intresserad av beroende och utveckling..Kram ???

Han kom hit igen, drack kaffe. Nu är det inte han jag förälskade mig i, tror jag. Kan inte sätta fingret på vad som är förändrat ? Men så ville han sitta nära, lite fysisk kontakt. Jag svarade med att det kändes obekvämt, ena dagen är det skilsmässa och nu såhär, backa lite. Och det accepterade han.... Åh vad skönt att bo här själv, att inte behöva känna att jag måste göra något. Skulle behöva komma i kontakt med någon som har en relation till en nykter alkoholist

Själens snuva, så otroligt fint uttryckt. Så kan det absolut vara. Vi hämtade ju en del möbler i lördags och ska hämta sängen nu på lördag. Det har blivit mer konkret, men ändå inte tillräckligt konkret för henne. Den 25/2 ska vi få komma på studiebesök. Då ska vi ta många bilder - och sen kan vi prata, prata, prata om det.

Eftersom jag jobbar hemifrån så kan hon också vara hemma. Hon stör inte alls när jag stänger dörren till köket. Och något är det som felar henne, att hon ligger helt still i tv-soffan hela dagen är inte alls likt henne. Hon älskar normalt sin dagliga verksamhet, men just nu är det nog lite stökigt. De måste hålla sig i mindre grupper, kan inte göra något externt mer än promenader, plus att många faktiskt valt att hålla sina anhöriga hemma pga coronarisken.

Det är ju verkligen inte lätt för henne att veta vad som skaver mest, än mindre förklara det. Men det är inte läge att övertala henne att gå dit. Det känns i min mage att det rätta just nu är att hon får vara hemma i lugn och ro.

Kram ?

Andrahalvlek, jag har aldrig kunnat andas, yoga och meditation är hopplöst för mig ?.
Men då trycket över bröstet har minskat, så kanske lite syre nått ner i lungorna!

Först o h främst så vill jag säga att jag vet att detta forumet är inriktat på just alkohol missbruk men jag kan inte vä d mig någon Annanstans en tråd på tex flashback skulle han eventuellt kunna få upp och koppla ihop delar vilket enbart skulle bli kaos. Min sambo missbrukar kokain, på loppet av ca 3 månader hat det gått flera hundra tusen i både besparingar och lön till denna skit, ständigt löften om att han ska sluta, inte köpa mer, inte öppna kassa skåpet och ta mer. Han fastnar i saker som dator spel i flera dygn, riskerar jobb och säkerhet. Vi har inget sex liv, han vill inte röra vid mig, idag har jsg varit jätte konstig för att jag blivit ledsen över att han åter igen tagit mer under lunchen trots att han skulle sluta åå riktigt nu och jag fick bli arg om han tog mer, men jag fick be om ursäkt för han hade ju mått dåligt över att han gjorde det, han sitter uppe och drar, arg på mig för att jag är tjatig och varit konstig hela dagen, han har sagt i flera timmar att han ska komma och sova med mig men nu är han sur för att jag bara velat att han ska sova och vara mig nära. Jag går sönder, han är den första killen jag älskat och min första sambo, uppväxt med missbrukande anhöriga och så nu sitter jag här och ser han gå under. Men jag har också tappat hoppet och fan det förgör mig med jag orkar inte, han är allt jag har

... kände jag länge en sorgsenhet kring, och det är helt okej. Som alla skriver, så måste det få ta tid, och det kan låta enkelt, men det är inte enkelt. Det är svårt. Men belöningen är omvälvande. Föreställningen om det där 1-2 glasen satt länge i mig, men det handlade om att acceptera att för mig stannar det inte vid 2 glas. Som med allt i livet så måste vi förhålla oss till verkligheten.
Verkligheten för många (inte alla) alkoholister är att avstå att dricka. Vi dricker sönder våra liv. Det är en tunn linje mellan ett drickande som går överstyr och ren katastrof.
Att laborera med tankar om ”kanske dricka lite” är farligt just för mig (inte för alla)
Det är så farligt att frågan om roligt inte blir central. Och precis som Torn skriver, bakis är inte jättekul. Levercancer- ångest känns inte festligt.
Att inte kunna skjutsa ett barnbarn med feber är inte drömmig mormor.
Förlåt om jag låter väldigt sträng och off topic men det här kändes viktigt. Att inte glömma vad som (för många av oss) står på spel.
Ett gott liv.
Over, out och godnatt! ?

... bara på det här med flytten, all glädje men också, lite oro, vemod och kanske en själens lätta snuva som kan komma när vi inte riktigt kan sätta ord på allt som känns.
Kram och krya till din fina dotter.

Kom just hem från middag med mitt närmsta tjejgäng, några på zoom och några med stooora avstånd och en i taget i hallen. Jag saknar att krama dem, känna hur gott de luktar. Det är något väldigt djupt liggande tror jag att få snusa på de man tycker om.
Osnusat men ändå levt efter ditt råd att mellandagar är okej, Charlie, och imorgon är en ny- som vi inte vet så mycket om.
Min pappa är mkt sjuk igen och ska opereras (lätt op) men kanske ställer det till nattsömnen ändå.
Livet, livet. Nykter tjejmiddag- jag kan svära på att de andra inte hade en roligare kväll med sina 2 glas vin. Hade jag börjat så, hade jag fortsatt nu, hemma. Mitt ”franska vardagsglas” bakom den patetiska krukväxten och hetsig påfyllning.
Apropå nattsömn. Och oro.
Tacksam idag för att jag slipper det hopprepet piskande på insidan.
Kram alla kämpar ?

Livet blir vad vi gör det till. Precis så är det. Jag saknar inte heller hur jag blev som full, högljudd och typ döv för jag lyssnade inte på någon annan. Skulle alltid ha sista ordet dessutom. Trodde jag var käck och trevlig, men jag var bara patetisk. Tack och lov att det är historia.

Kram ?

Lögner tillhör missbruket, och ärlighet tillhör nykterheten. Riktigt bra gjort! Förstår att ångesten är stor - andas, andas, andas. Djupa lugna andetag, in och ut. Lugnar både kroppen och hjärnan.

Kram ?

Kul med några meddelanden i min tråd :) Dagarna tickar på ganska snabbt för mig, är på dag 26 nu. Hade glömt vilken dag jag var på och blev glatt överraskad. För mig är det störst fara när jag väl börjar förhandla med mig själv och vet att det kommer. Har egentligen inga problem att avstå en period utan gör det titt som tätt. Men sen kommer den hemska fyllan med minnesluckor och grov ångest i många dagar. Det är det jag inte vill vara med om. Känner mig klar med a och vill inte längre. Hejar på er alla! Kram ?

Det är alkoholdjävulen, som sitter inspärrad i en bur i din skalle, som tänker de där tankarna. Som vill få dig att ”prova ett glas för så farligt var det nog inte”.

Ryt tillbaka direkt: ”NEJ”. Börja inte förhandla. Hen vill bara ha sin drog, men inte ens vatten och bröd ska hen få. Med tiden blir hen allt svagare, lockropen kommer glesare och blir inte lika högljudda.

Gå tillbaka och läs din tråd från början är mitt råd. Och skriv här varje dag, om inte så för att påminna dig om vilket bra liv du har utan alkohol.

Kram ?

Jag tror på att vara snäll mot sig själv när en är trött och låg. Vi behöver inte alltid prestera, vi är inte våra handlingar.
Vila nu - vem vet, om tröttheten minskar kanske låghetskänslan också avtar.
(och tak för peppningen i min tråd)

Jag tänker att det beror på att du slutat snusa, att alkoholsuget dök upp, det är ju ofta så att när man slutar med en sak så vill man plötsligt ha något annat man trodde man var klar med... Som ett sånt där whack-a-mole spel.. Men varje sån seger som du vann nu senast tror jag gör det lättare att tänka klart nästa gång du drabbas av sådana tankar. Bra hanterat!

Sista tiden innan jag slutade dricka var bara full-nykter-full..Dvs mina tankar kretsade alltid kring, hur när, vad jag skulle dricka..Mycket planerande och dividerande med mig själv..Nä jag ska hålla mig nykter..Äh, alla dricker ju på fredagar, Jag dricker för mycket? Äh vad spelar det för roll om hundra år..Livet var absolut inte roligt när jag blev alkoholberoende..Mina barn tyckte det var jättejobbigt..Mitt liv idag är helt annorlunda..Jag behöver aldrig skämmas för mig själv, jag behöver aldrig ha dåligt samvete för mitt drickande, jag är snyggare, fräschare, friskare, och hjärnan är klarare..Det tycker jag är roligt..?..Mitt fylleskratt och gråt är inget jag saknar..Så fort jag började känna mig säkrare på att inte dricka mer, (efter någon månad) förstod jag att livet blir faktiskt vad man väljer..Gillar inte heller att sitta bland fulla..Har nog fått min dos av den varan..Lycka till Jempa..Ju mer du kan om beroendet, och dig själv, desto bättre..Kram..?

Du är ju helt fantastisk! Så modigt av dig att berätta för din gubbe! Hoppas att det blev ett bra samtal.
Jag är helt övertygad att flera troll sprack idag!
Hoppas du får en rofylld nattsömn.
Kram ??

Det sägs att trollen spricker när de kommer ut i solskenet. Idag har jag haft möte med kuratorn. Sen tog jag mod till mig och berättade för gubben min om depression och hur den påverkar mig, vilket stöd jag skulle må bra av och mitt behov av att bli vinfri.
Så nu är trollet ute i ljuset. Än har det inte spruckit, ångesten dånar i min hjärna.

"Fyll mig med luft igen
Gör mig synlig
Du får gärna avsky mig
om det gör mig tydlig igen"

26 dagar nu.

Nu börjar tveksamheterna komma. ”Var det verkligen så farligt”
”Jag har snart varit vit i en månad, nu har jag bevisat för mig själv att jag kan vara utan alkohol”
”Jag har nog inte problem egentligen, jag har bara haft en svacka innan”
”Börjar jag dricka nu ska jagats det lugn, begränsa mängden, inte dricka ensam bla bla”

Fler som känner igen den inre dialogen? Senaste dagarna har gått lite för lätt.
Anledningarna till att jag slutade dricka har redan börjat blekna.

Men jag skriver dagliga reflektioner nu varje kväll och påminner mig där om konsekvenserna av mitt drickande och fördelarna med att vara nykter.

Men jobbigt med dom här tankarna.