Senaste kommentarerna i forumet

Lugn och skön nyårsafton. Har läst här mer än, när jag gick till AA, innan pandemin. Känns ungefär, som delningarna på mötena. Bra att bli påmind och känna igen sig. Jag längtar inte efter fysiska träffar. Känner mig asocial. Har hemmagympa och digitala alkoholmöten här. Går promenader och handlar mat kl. 7. Ja, känslorna varierar från dag till dag. Barn och barnbarn hörde av sig igår. En dag i taget fungerar alltid.

Pixie: Ja, nyår är perfekt tillfälle för förändring har jag upptäckt.

Blenda: Tack! Jag blir jätteglad om jag kan sprida lite ljus :-).

Citrus: Välkommen att hänga på, glädjer mig att du vill följa.

Andrahalvlek: Å så kul att det går bra för dig! Vi kämpade ju tillsammans för ett år sedan - tills jag föll i februari nästan ett halvår nykter. KRAM!

Hej alla. Helt ny på denna sida. Är en kvinna på 33 år.
Fått i uppgift av min KBT-terapeut att delta i forum på nätet för medberoende, så jag gör ett försök.

Har det tufft med min mamma vars problem pågått i 10 år.
Vi står varandra mycket nära men bor ju på olika håll sedan jag var 19 år. I dagens läge börjar jag känna mig tom och likgilitig inför situationen. Perioden där innan hade jag svårt att acceptera hennes personlighetsförändring till följd av alkoholmissbruket. Det känns lite som jag verkligen börjar inse att hon är inte riktigt samma person längre och kanske aldrig kommer bli, det känns som det finns något sunt i likgiltigheten, kanske börjar jag släppa taget lite eller åtminstone acceptera och inte låta det här äta upp hela min sinnesro.
Oron är framförallt stor över mamma! Vad ska hända när hon dricker, hur mycket ska hon dricka, osv.
Det dricks flera nätter/dagar i veckan.

När jag ringde alkohollinjen första gången och de frågade "hur är det?" började jag direkt tänka på läget med mamma. "jo men hon har varit nykter några dagar nu". Redan där kan man ju fundera på det här med medberoende.

Hur distanserar man sig? hur hanterar man oron? erfarenheter?

Tycker oron ligger över en som en mörk dimmig slöja 24/7
Står själv på SSRI sedan 10 år tillbaka efter en svår depression i 20 års åldern. Är sjukskriven.
Det här drar ner mig något oerhört. Far troligtvis lite mer illa än jag fattar. Har alltid varit för snäll!

Hoppas på svar. /C

Nyår blev nyktet, köpte lite rosébubbel utan alkohol och det smakade precis som det brukar (fast utan A då). Tycker ju inte det är jättegott, men det funkade.

I går kväll/natt när jag kom hem från de jag firade nyår med (åkte hem lite innan 12 då jag var trött) så har jag känt ett sånt lugn, jag firade tolvslaget själv men kände mig lycklig, så lycklig att vara nykter. Jag känner en sån illvilja mot alkohol just nu, just nu känns det som att jag klarar allt utan alkohol och att jag föredrar att göra allt utan alkohol. Förut har jag inte velat dricka, men ibland saknat rutinen kring drickandet, och den enkla utvägen, behovet att att göra det för att våga släppa loss socialt, för att dämpa, glömma och gömma det innersta. Just nu så känns det så äckligt - det känns äckligt, kväljande att känna sig onykter. Att inte ha kontroll, att inte helt kunna ansvara för ens egna handlingar då man blir manipulerad av djävulen.

Jag har varit nykter längre tid förr och det är möjligt att detta endast är en känsla nu, men jag har aldrig känt som att jag faktiskt i det innersta inte vill dricka mer, aldrig mer. Jag vill just nu aldrig mer bli full, aldrig mer dricka alkohol (ja förutom en 0,5% öl, men det vet jag inte triggar mig). Känslan just nu är så skön, ingen avund på de som dricker, mer en känsla av medlidande (nästan att jag ser ner på och känner mig lite bättre/smartare som fattat grejen). Har jag äntligen värvat en kult - nykterhetsförbundet ;)

Det känns lite som en sten har släppt, vågar jag säga att jag känner mig fri. Jag känner mig så fri. Vågar dock inte riktigt ropa hej ännu, det kan ju vara något tillfälligt. Man får aldrig släppa garden, då kan man inte stå emot när tillfället ges. Tillfället gör tjuven brukar det ju heta, men tillfället triggar också drickandet. Så jag kör på en dag i taget, lovar en dag åt gången.

Har annars suttit hela dagen och kikat på Cobra Kai (serie på Netflix), 3:e säsongen släpptes i dag, och det kan vara min favoritserie någonsin och har nog sett 100ggr fler serier än gemene man (ett av mina specialintressen). Den kan jag rekommendera till precis alla - har inte hört en enda person som inte gillar den :)

alkoholterapeut. Ok, splittrat jag, onaturlig hantering av känslor och emotioner genom tillförande av substanser samt projiceringar och bortförklaringar. Inte undra på att det blir svårt att hålla en sådan person i handen genom livet. Jag tycker det splittrade jaget är svårast att förstå sig på. Finns någon som vill förklara?
Uppstår det splittrade jaget genom missbrukarens olika uppfattningar om och olika sätt att hantera och agera i livets olika skeenden, händelser etc.? Tacksam för svar.

De första inläggen jag skrev i din tråd envisades jag med att skriva ditt namn fel, varje gång.
Dels var det ovana men också en röra i både hjärna och händer. Jag tyckte dock det var så skönt att du låg steget före ?
Grattis till ditt år, det har betytt mycket för mig att du har delat med dig av dina tankar, erfarenheter.
Nu börjar nästa steg som Andra Halvlek skriver, kanske blir det i sig lite enklare att det inte är första påsken, etc. Jag tycker fortfarande att högtider stressar mig och ger kanske inte direkt sug men en känsla av att behöva lugna ner mig. Jobbet fortsätter men kanske inte på 100%?
Varm kram och gott nytt år till dig! ?

Bra om vi blev flera?
Jag har hållit upp vid flera tillfälle men då i syfte att gå ner i vikt och bli hälsosammare. Därför tror jag att jag delvis ska tänka så nu med på samma gång som jag bearbetar min insikt med er. Då blir det inte så skrämmande
En månad ( att börja med) med hälsosam mat, mycket träning, och ingen alkohol. Hänger ni på? ? eller delar i alla fall! Förhoppningsvis kommer energi, god sömn och mindre ångest som en bonus!

... BEROENDETS KÄNSLO- OCH EMOTIONSHANTERING som i stora drag handlar om att man hanterar(eller försöker snarare) sina känslor och emotioner på ett onaturligt sätt. dvs. med hjälp av alkoholen(men det är även mer komplicerat än så) samt SYSTEM AV FÖRNEKELSE OCH ILLUSION som i stora drag kan man säga att handlar om försvarsmekanismer, som det kallas i Sverige, dvs. "bortförklaringar" till varför man dricker osv.(men även det är mer komplicerat än så.

Idag börjar också min nyktra resa. Jag har försökt att hålla uppe flera gånger tidigare men alltid fallit tillbaka. Det blev mycket vin och bubbel igår vilket gör att ångesten river i en. Ditt inlägg ger hög igenkänning. Kul om vi är ett gäng som kan stötta varandra. Det behövs ?

SEX veckor! Wow! Men jag förstår, man faller lätt tillbaka i gamla mönster. Men på’t igen! Se det som att du lärde dig något om dig själv. Jag tenderar också att dricka på stress, unna sig, slappna av osv.

Ikväll blir det film för oss. Sovit jättedåligt inatt pga vin igår. Sömnen far DIREKT för min del. Stor motivation till att låta bli, älskar ju att sova ?

Jag känner igen mig i detta med JUL Jag har ångest bara av ordet jul. Så många ensamma julaftnar jag har gråtit och blivit beskylld för att jag har sabbat julen....
Nu kom min på jul ångest på juldagen ..idag känns det bättre igen. Men min sambo är ju alkoholist! så klart jag har vetat om detta i ca 1,5 år. Hur ska jag lyckas bryta? med någon som krökar på ?

Jag känner igen mig i detta med JUL Jag har ångest bara av ordet jul. Så många ensamma julaftnar jag har gråtit och blivit beskylld för att jag har sabbat julen....
Nu kom min på jul ångest på juldagen ..idag känns det bättre igen. Men min sambo är ju alkoholist! så klart jag har vetat om detta i ca 1,5 år. Hur ska jag lyckas bryta? med någon som krökar på ?

Jag känner igen mig mycket i hur ni beskriver ert drickande. Så var det för mig fram till april 2020 då jag kände att jag behövde en förändring. Och jag tror verkligen att man ska ta den känslan på allvar, precis som ni verkar göra. För inga allvarliga konsekvenser hade kommit..ditills. Men jag ser i efterhand att jag bromsade precis i tid. Och jag upptäckte att jag dels mådde så mycket bättre utan alkohol, både fysiskt och psykiskt, dels att allt det roliga fanns kvar; god mat var fortfarande gott, vänner, natur och intressen fanns kvar. Dessutom njuter jag varje morgon av att vakna utan bakfylla, av att känna mig utvilad på ett helt annat sätt. De första veckorna var lite tuffa, man måste stå fast vid sitt beslut fast vinet lockar, men sen började åtminstone jag märka av fördelarna och faktiskt njuta av mitt nyktra liv. Lycka till med att hitta era vägar framåt!

Det låter väl som en bra plan att börja med Malin-My! Du säger att du knappt fattat själv, jag har tvärtemot dig fattat länge att mitt vinintag är osunt och försökt kontrollera och ha strategier.

Vi får hålla varandra uppdaterade och peppa varandra! Jag tror en vit period skulle göra att jag fick bättre kontinuitet och resultat av min träning - vilket skulle vara roligt.

Mina barn är i lågstadie- och mellanstadieålder, så inte jättesmå. Dina är lite äldre förstår jag? Jag lever ensam sedan två år tillbaka och har barnen största delen av tiden.

Jag saknar verkligen Forum träffarna AH har arrangerat tidigare år. Jag hoppas det blir en forum träff under våren. Det borde ju gå att ha en digital träff om någon är intresserad av det.

Jag höll upp i 6 veckor. Gick riktigt bra. Skrev här, lyssnade på poddar och läste böcker. Blev ett riktigt uppvaknande och jag mådde så mycket bättre. Hann till och med sluta fundera speciellt mycket över alkohol. Så blev vi bjudna på en middag. Som vanligt jättegod mat. Champagne och bra viner. Det låter kanske konstigt men jag ville egentligen inte dricka men kände mig som jag på något märkligt sätt inte bidrog till stämningen och drack ändå. Efter det kändes det som allt var förstört i kombination med att jag kände mig trygg med att "klara" en period utan alkohol och därför kunde dricka. Sedan ramlade jag tillbaka i samma vanor och nu under hösten som varit riktigt tuff jobbmästigt har det blivit klart mycket mer.

Det låter som att vi 3 inte är helt olika. ?.

Det låter som att vi 3 inte är helt olika. ?.

Men idag blir min start. Har varit ute och ska strax basta. Känns som en bra start och imorgon kommer jag vakna i samma känsla som du.

Så skönt att kunna vädra tankarna med mannen och ha stöd därifrån. Känner igen mig i det där med nedstämd och trött. Så klart barnen påverkas. Hur länge höll du upp sist? Jag kan inte minnas jag klarat mer än en vecka sen jag var gravid sist - för snart ett decennium sen!!

Jo jag har väl svaren. ?
Jag ska kolla om han vill ta en vit månad med mig, om jag vågar. Han är världens snällaste så jag är inte rädd för honom men jag vet inte om jag vågar för då erkänner jag ju för honom att vi ( mest jag) har ett beteende som behöver ändras. Jag vågar inte erkänna det. Jag tror han kommer svara ” varför då.. vi som har det så bra” och det har vi för det mesta. Jag tror han blundar för han trivs och vill inte ändra något. Han gillar sin livsstil och han gillar att ha en avslappnad fru. Jag tror han aktivt väljer ( tillsammans med mig) att blunda för att jag somnat på soffan, byter ut boxarna-ofta, gömmer rödvin i kaffemuggen.
Jag tror jag ska köra ”nytt år nytt liv” grejen. Att jag ska äta mer hälsosamt för att gå ner i vikt och då kan jag ju inte dricka alkohol ?. Tur att jag har några trivsel-kilon att jobba på... den skulle han och min omgivning köpa utan att ifrågasatta. Fegt? Ja. Men jag tror att det får bli så för jag orkar och vågar inte säga annat när jag knappt fattat själv.
Flyklinje- är dina barn små? Lever du ensam?

Så äntligen ett nytt år, 2020 kan sammanfattas som ett skitår. Så mkt sorg, sjukdom och annat elände så man kan tro det är en mardröm.
Men visst finns det ljusglimtar som ger hopp som tur är.
Har nu mött min andra jul och nyår nykter, vilket visat sig vara väldigt skönt. Har varken flytt in i dimman eller till jobb, utan möter det nya året lagom utvilad och med ny energi.
Så önskar er ett gott nytt år, med kloka val// kram Strulan ❤️??

Tack KB70. Håller helt med och har själv lite svårt att förstå varför jag är så "allt eller inget".

Självklart skadar alkohol alltid relationerna till dem man älskar. Mer eller mindre. Men mest har mitt vindrickande kanske skadat mig själv? Men också då i förlängningen mina barn. Jag har varit mycket trött, frånvarande och ”oäkta” på något sätt. Jag ser fram emot mer energi, klarare sinne, bättre humör och äkta känslor! ✨

Jag har berättat för min man att jag känner att jag dricker för mkt och vill ta en rejäl paus. Känns inte laddat och jag tror han vill samma sak. Han dricker på ett väldigt sansat sätt och tycker inte att jag dricker för mkt. Men han har nog ingen koll egentligen. Hade jag ett beteende som gick ut över omgivningen när jag dricker hade han kanske sett på saken på ett annat sätt. Vi lever ett liv där det är så många tillfällen och en livsstil där alkohol ofta ingår. Men jag tycker nog familjen också påverkas eftersom jag känner mig så trött och nedstämd. När jag höll upp sist gjorde det att jag fick så mkt mer energi...